Martin

Vi har fem länkar som ligger längst upp som på ett eller annat sätt handlar om det förrätta Jugoslavien, det är balkanfest kan man säga. Och då undrar jag Boris, vilken av de här länkarna ska vi börja med? Jag tror inte det spelar en stor roll egentligen. Nej,

Boris

utan lotsa oss igenom helt enkelt så pratar jag på då och då.

Martin

Då börjar vi faktiskt här. Det börjar bra med ett ord som jag inte har en aning om vad det uttalar, men jag försöker i alla fall. Srdjan Garcevic. Titos livsresa från låsmed till landsfader, mot alla odds, borde inspirera dagens nostalgiska serber mer än hans politik, som innebar förtryck av medier och oliktänkande. I det förrätta Jugoslavien, precis som i andra delar av det forna östblocket, kan man säga, så finns det ett stort mått av nostalgi.

I Tyskland brukar man kalla det för ostalgi, alltså nostalgi efter det gamla östsystemet. Det finns det naturligtvis i Ryssland, där det även underblåses av Vladimir Putin och andra i den ryska eliten. Självklart också. I Jugoslavien så finns de här känslorna att det var bättre förr, allting har definitivt inte blivit bättre efter att Jugoslavien upplöstes.

Och det vore nästan märkligt om det i Jugoslavien rådde någon enighet om att saker och ting, att det var bra att det land kollapsade. Särskilt naturligtvis med tanke på att man hade ett långt, oerhört destruktivt inbördeskrig. som var direkt kopplat till att Jugoslavien upphörde att existera. Vi har också en annan länk lite längre ner som handlar om det här, nämligen om jugonostalgi och enkätundersökningar som har gjorts i de olika förlättade jugoslaviska länderna.

Vad folk egentligen tycker om det här. Jag måste säga att jag själv har ganska dålig koll på den regionen. Jag blev ändå förvånad när jag såg att i flera länder så är det en massiv majoritet som ser negativt på Jugoslavien. Det är inte som i östtyskland, där den liten minoriteten på 20-25% som är väldigt nostalgieinspirerade.