Martin

Vi har haft en kul följetång i medierna senaste dryga veckan kring en läcka från Vita huset. Vi har tyvärr ingen länk på Bubbla, tror jag. Hittade ingen i alla fall när jag letade. Men för att sammanfatta så, ja, var ska man börja? Det finns en journalist i USA som heter Jeffrey Goldberg. Han är chefredaktör på Atlantic Monthly, som är en av de finaste amerikanska tidskrifterna.

Det är lite som tidskrifternas New York Times eller något sånt där. En rikslikare. Ägs numera av Loreen Powell Jobs, Steve Jobs, enka. Man använde en del av hans pengar till att köpa Atlantic. Det har varit en institution i amerikansk kulturliv sedan mitten av 1800-talet. Och Jeffrey Goldberg. Även han är en institution i det amerikanska kulturlivet. Sen långt innan han var på The Atlantic.

Inte sedan mitten av 1800-talet, men länge. Han är gammal i gården och han är inte vilken journalist som helst. Det har betydelse för den här historien. Han är själva sinnebilden för en etablissemangsjournalist i Washington DC. En superinsider, en väldigt politisk typ. Judisk såklart, väldigt uttalat judisk. Utrikes politisk hök, väldigt uttalad. Och han hatar Donald Trump. Han har varit synnerligen delaktig i häxjakterna mot Trump och så vidare.

Och det som verkar ha hänt är att det fanns en chatt via appen Signal. Där ett antal viktiga personer i Vita huset diskuterade diverse frågor. Och det var J.D. Vance och Pete Hegsett och Mike Walsh och Stephen Miller. Och rätt många andra, ett dussintal personer tror jag. Och vid ett tillfälle så diskuterade de planer på att slå militärt mot Yemen.

Och hot i regimen, de så kallade hot i rebellerna i Yemen. Och de pratade om planer i flera aspekter. Var det ett bra militärt läge? Hur skulle anfallet gå till? Är det rimligt att genomföra? Varför gör vi det här? Har vi grönt ljus från presidenten? Och i slutändan så blir det ett anfall. Men det som var lite speciellt då, det var att Jeffrey Goldberg, han var med i den här chatten. Och det finns ingen riktig officiell förklaring varför.

Men enligt, som jag har förstått det, så är det enligt Signalappen så kan man se att han blev tillagd i den här chatten av Mike Walsh som är nationella säkerhetsrådgivaren. Och det här blir lite stökigt då, därför att Jeff Goldberg publicerade om den här fondäsen. Den har haft en fruktansvärd läckan. Det är en massa hemlig tjänstning, information, krigsplaner. Slank ut ur Vita huset och kom till världens kännedom.

Genom att han publicerade den, nåtabene. Men det var rejält liv om det här. Det var krav på att alla involverade skulle avgå såklart. För att de har visat att de är extremt inkompetenta. De kan inte hantera känslig information, de kan inte rodda militära planering. De är väldigt inkompetenta och väldigt farliga, de här människorna. Och det har också växt en del frågor om mer specifika saker som sägs i de här chattarna.

Det var intressant, tyckte jag också, att få läsa de här utdragen. Vi kanske kan återkomma till några av de här sakerna. Min första reflektion när jag såg chatten var att... det är en ganska ball sorts kommunikation att de här sakerna händer i en signalchatt där folk sitter och nästan snackar skit postar lite sköna emojis till varandra och så vidare och rätt på det så bestämmer man sig för att bomba något land på andra sidan jorden Jag tänker så här Boris, att du och jag, vi brukar ju också sitta och chatta ibland på Signal.

Det är appen som vi använder bäst nu för tiden. Just nu så kör vi den här radiosändningen via Signal-samtal. Och tydligen så är det samma sak i Vita Huset, att det är deras standard-app. Och man kan ju tänka sig att du och jag, att vi skulle säga någon sån här sak. Att fan, de här jävla rabarna, de borde man ju bomba. Men, det finns en ganska... Och så gör vi det. Det är stora skillnader ändå mellan oss och dem. Det är att... När vi säger en sån sak i vår signalchat så leder inte det till att bombflygplan lyfters mot ett hangarfartyg en timme senare.

Tyvärr. Kulturaritativt borde såklart ha ett eget hangarfartyg. Men jag tänker bara så här att det måste vara en rätt ball känsla att sitta och chatta med sina polare. Och det är i den chatten som den här sortens saker avgörs. För på något sätt så föreställer man sig kanske att det går till på något annat sätt. Man kanske tänker sig som en bunker under Vita huset.

Ett sånt här rum, ett stort konferensrum utan fönster med en massa tv-skärmar. Och generaler i tjusig uniformer. Och där på kortsidan av bordet sitter Martin Sheen och säger såna här oåtgrundligt kloka saker. Och han vill egentligen inte bomba för han är så snäll. Och sen ger han en signal och så lyfter han generaluren och ringlar han garfartyget och så vidare.

Men nej, det är inte så det funkar. Det är snubbarna i signalchatten och deras emojis. Det är där det händer. Vad fick du för intryck av den här scenen, Boris? Gjorde du också en drömsk reflektion om hur maktlösa dina egna signalchattare är i jämförelse?

Boris

Ja, jag kände mig väldigt impotent. Ingenting händer när jag pratar i signal. Jävligt tystert. Därmed det är... Dels var jag förundrad. Jag tänkte mig att ungefär som du såg framför mig. När man loggar in för att prata med det här gänget. Du går fram till en marinkårsoldat som öppnar en samhällslåda. Där ligger en halva nyckel.

Sen åker du his och får en ny nyckel. Sen kan du på något sätt ta dig in och sätta dig med lurar och en skärm. Det är extrem säkerhet. Så jag har varit jättepaff alltså. Det andra, jag tänkte så här att det här skrämmer ju skiten ur politiker över hela världen.

Man fick ju tjänst av grabbgänget som pratade när farsan inte är hemma då när han är någon annanstans. Så ska vi trycka på den röda knappen eller inte? Jag vet inte vad chefen... Jag trycker i alla fall. Det var jättekul. Och jag kommer ju att tänka på, eftersom min hjärna är så konstigt konstruerad. Jag kommer att tänka på en diplomatisk rapport från tidigt 1800-tal.

Från den brittiska ambassadören som var inbjuden till middag i Vita huset. Och han var ju van vid väldigt strikta formella middagar. Och det var Thomas Jefferson som var president då. Och när han kommer till middagen med rätt mycket folk så skriver han för skräckte att det var ingen bordsplacering.

Utan man fick hugga för sig av maten från nummer tre. Och presidenterna hade uppmanat honom att skynda sig. För att jag inte är säker på att det räcker till alla. Och det var lite grann den här känslan som signalsatt. Vatten förmedlar till mig att människor som fått makt är lite oberäkneliga också.

Är vi bombar i alla fall, det är lika bra. Vi ska ändå bomba och imorgon vi kan icke göra det idag. Jag hör också till de här sakerna som gör mig ganska upplyft. Så oavsett om de kanske borde pratat någon annanstans så tror jag att det här var en skräckenjagande signal till trötta politiker ute i världen. Vi har liksom ett kolligt gäng emot oss och de gör lite som de vill. Det är nästan värre än Trumps oberäknelighet.

Martin

Det är det. Det är ett gäng frat bros som har tagit över det.

Boris

Vem trycker snabbast?

Martin

Ja, eller det var som någon sa, Jarwin eller vem det var som sa att det är fotbollslaget och schackklubben som har teamat upp för att spöa dramaklubben och kultidningen. Det är klart att de blir extra skrajade när han ser sånt här. Det är väldigt överdrivet det här med... Det är väldigt fjantigt det här med... Ja, de är så inkompetenta, de har dålig säkerhet och så vidare.

Sanningen är ju, som alla vet, som har någorlunda koll på amerikansk politik, amerikansk politisk historia, det är att det här är par for the course. Det är absolut standard att politiker är så här slarviga. Hillary Clinton hade sin stora e-postskandal till exempel. Hon hanterade alltid med en konstig privat e-post som körde på en server hemma i hennes källare.

Och när de började ställa frågor om det så raderade de alltihop och slog sönder hårddiskarna. Super skumt beteende verkligen. Både Trump och Biden har varit invånare i sådana här saker om hur de har hanterat dokument. De har tagit med sig saker hem. Och Biden lämnade det på stranden och spillde glasspår och Trump hade det fram i en morgolag. Det är många sådana saker. Och hela den moderna amerikanska politiska historien handlar väldigt mycket om de här konstiga läckorna från...

från staten. Alla de här stora skandalerna på 70-talet till exempel med Pentagon Papers och Watergate-skandalen och den fixen upplösning. Hela tiden längs vägen så är det folk inom staten som läcker massa information. Det finns en historia om hur Kennedy, JFK, han glömde en portfölj någonstans med hemliga dokument. Och det blev en diplomatisk kris med Frankrike.

skrivit massa saker under gård i de papperna. Du kan säkert det där bättre på vad som hände. Men det roligaste exemplet som jag hörde talas om häromdagen, någon refererade, var att Robert E. Lee råkade lämna sina anfallsplaner under inbördeskriget i en cigarrlåda som kom på avvägar. Någon på andra sidan hittade den här cigarrlådan där de förlåtsen hade lindat in cigarrlådan i krigsplaner.

Jag förstod inte riktigt. Och de kunde då göra ett... preemptivt anfall och sinka hans planer. Det här är vad amerikanerna alltid har gjort. De är urusla på att hantera information, de är urusla på sekretess och känslan jag har det är att det är alltid en massa sådana här frat bro-typer som JFK som liksom, det fanns en portfölj men jag la den hos min älskarinna och det är ingen som vet var det gålsämliga papper är nu.

Boris

Ja, men det är ju som öh... Det var ju Wesley Clark var det väl. Det var en CIA-chef eller något sånt. Utan en av demokraterna. Gamla generalen. Som blev ihop med en CNN-korrespondent. Kvinnlig som tur var. Och hon hade fri tillgång till alla papper. Men han gick ju faktiskt.

En sak. som du var inne på nöter lite grann i min hjärna. Det är att Jeffrey Goldberg blev tillagd. Det är så jäkla konstigt. Jag fattar inte det. Jag är lite paranoid där. Du nämnde Pentagon Papers och åta it-affären. De är exempel på när delar av den djupa staten vill komma åt makten.

Därför se till att det kan läcka. Speciellt i återgätaffären. Man ville åt Nixon. Och jag finner själva förklaringen att Waltz råkade trycka på Goldberg-knappen. Hur slarviga de än är så verkar det jättekonstigt. Och just Goldberg av alla. Inte en europe.

postjournalist utan han lägger till ärkefienden. Det är när Hegset säger att vi måste undersöka hur det här gick till när jag ska prata med Elon så fattar jag det därför att det är jätteunderligt. Och när Goldberg utnämns till en sopa till journalister så är det alltså man behöver inte gilla honom politiskt men han är en uselskribent alltså jag slutade läsa The Atlantic när han blev chefredaktör för ungefär tio år sedan.

Innan dess så var det liksom en väldigt bra magasin faktiskt på alla sätt oavsett var man stod politiskt. Sen gjorde han den inte politiskt dålig utan så in i helvete tråkig. Han är en av västvärldens tristaste skribenter. Så det där är ett mysterium för mig, att han alls hamnade där. Jag tror inte att det var ett misstag.

Martin

Det har ju spekulerats en hel del kring det, såklart. Varför var han med? Hur gick det till? Var det avsiktligt? Var det någon sorts signal som han skickade? Ville man kanske att han skulle läcka informationen? för att någon viss part skulle snappa upp den, till exempel i Yemen eller Israel. Eller blev appen hackad av någon som hade ett liknande intresse och la till Goldberg fast ingen visste det och så vidare.

Jag är lite skeptisk till de här sakerna och bara några datapunkter. I andra sidan vågskålen, det är en sån sak, hur många personer var med i den här chatten? Jag minns inte om det var 12 eller 18. men det var ett tvåsiffrigt antal personer. Så det var liksom alla. Totalt. Har vi fått med alla? Eller har vi missat någon? Jag måste scrolla igenom min lista här. Det här är Jeff. Jag glömde Jeff.

Och så lägger man till Jeff. Och det kanske var en annan Jeff, eller en annan Goldberg. De har säkert många som heter Goldberg i Vita huset. Så det är bara, ja, kolla Goldberg, vi glömde honom, så lägger jag till honom. Och sen bara misstag slår de till fel person eller sånt där, för att de ändå skulle lägga till halva huset. Och det är inga konstiga att Mike Walsh har Jeff Goldbergs nummer, att han har inlagd på Signal. De pratar säkert hela tiden. Och det är också det här med, alltså frågan om någon sorts antagonism eller sånt där.

Jeff Goldberg säger att han är en fiende till Trump och kanske till Trump-administrationen. Men är han en fiende till Mike Walsh? Svaret är rimligen nej. Både Jeff Goldberg och Mike Walsh är superisraelvänliga superhökar i militära frågor. De tycker exakt samma sak i de här frågorna. Och de tycker inte samma sak som Donald Trump. Och det är en del av den här problematiken som alltid finns i Trump-administrationerna. Men Mike Walsh som la till Goldberg i chatten och Goldberg. De är nog väldigt synkade och det är därför han fanns i adresslistan. För att de ändå snackar så mycket och är överens om allting.

Boris

Ja, det är en viktig aspekt alltså. Och jag kan tänka mig att Goldberg hade vissa kval där. För att han började så extremt varm i sig själv. Så man gillar tanken på att man ska bomba hot i. Men udda blir det ju när Waltz säger att att jag har ju honom under ett annat namn. Då undrar jag vilket annat namn då?

Martin

Deep Throat.

Boris

Ja, precis.

Martin

Han har ju kodnamn för honom. Ja. Jag tycker också att det är lite fjantigt och paradoxalt på något sätt för Jeff Goldberg att han ska skrika höga skiv om det här. Därför att till att börja med, det var ju bara han som fick tillgång till den här chatten. Och han är en av de mest uppburna insiders som finns i Washington.

Skulle det vara ett problem? Skulle inte han vara pålitlig? Vad är det han säger om sig själv egentligen när han säger att det är ett jättestort problem? Att han fick tillgång till den här informationen. Och jag är inte ens ironisk här utan jag menar verkligen att det är väl inget problem alls att... Att en sån person som Jeff Goldberg sitter med i krigsplaneringsmöten. Alltså åtminstone inte när det gäller attacker mot Yemen. För det är ju, man ska säga en ting kanske om själva bakgrunden då, att det här, det har lite grann med Israel att göra kan man säga.

Hot i Yemen satte igång fientligheterna igen när, alltså de gör attacker mot fartyg i Röda Havet. Och de satte igång med dem igen efter att Israel bröt vapenvilan med Hamas. Och de här bombningarna var ett svar på det. Och det finns ett narrativ som är så här. USA agerar mot Yemen för att hålla de internationella sjöfartslederna öppna. Men det är också så att de deltar i Israels krig och håller Israels fiender stångna.

Och det var en lite lustig ordväxling också i den här läktarschatten där J.D. Vance ifrågasätter det här anfallet. Och han verkar säga något i stil med att det här gör vi bara för att hjälpa europeerna. Det är deras fartyg som blir attackerade. För tydligen har de hot i människorna. Tydligen har de aldrig attackerat några amerikanska fartyg. Men så säger J.D. Vance, men varför ska vi hjälpa dem? Låt dem skicka ner sina egna flottor om de vill freda sina fartyg. Vilket kanske inte är superrealistiskt.

Det bortser lite grann från den här israeliska vinkeln som är betydande. Så jag ser inte problemet att den högprofilerade ultraljuden, israel-vännen Jeff Goldberg, får veta. Att USA planerar att anfalla Israels fiender. Jag ser heller inte värdet i att läcka den informationen. Vad finns det för strategiskt schackdrag? På sätt och vis tycker jag att det är helt normalt. Vita huset har ofta inbäddade journalister. För att de vill att journalisterna ska skildra vad som händer.

Boris

Men nu sätter du fingret på det som för mig är det stora mysteriet. Då hoppar vi direkt till det. Och det är följande, att oavsett om Goldberg var inbjuden privat av Waltz eller någon annan eller tillagd av misstag så gör han en väldigt märklig journalistisk grej.

Och den är att, han ser det här som ett jätteskop, nu kan jag berätta att de här killarna sitter och gaggar på signal och så bombar de när de får lust. och så har de lagt till mig av misstag det är det som är så konstigt för att en normal bra amerikansk journalist och det finns ändå några stycken sådana vad man än tycker om dem hade ju ringt upp Waltz efteråt och sagt bye Ni råkade koppla in mig här, men det ska vi inte prata om.

Du förstår att det skulle se jätteont... Ni ska hamna i mycket dåliga dagar. Och så har man en liten entrébiljett till att få förhandsinformation och en massa andra saker. Kanske ännu bättre dessutom. Så han försöker inte ens göra det grundläggande bytet, vilket jag tycker är konstigt. Eller så gjorde han det och fick Nobben att publisha. Gör vad du vill, det skiter väl vi i.

Martin

Ja, fast vad betyder det ens att få nobben? Det är bara någonting som man har i bakfickan, som du säger. En liten entrébiljett, tit for tat, för det senare får en användning och sådär. Jag håller med om att det är flera saker som är skumma. Men jag känner att det finns en väldigt enkel förklaring på alltihopa. Och den är någonting i stil med att politiker... Är idioter.

Och kan inte anförtros med hemligheter. Det är därför vi har djupstaterna. Som styr saker och ting bakom kulisserna. Och ser till att politiker. Har bara tillgång till relativt harmlös information. Och allt det här blir såklart bara värre. Med digitala verktyg. Och vad ska man göra åt det här då? I teorin så finns det en massa saker man kan göra. Men i praktiken. så är det bara så här det är.

Jag blir inte minst förvånad och såklart blir jag inte upprörd över att de hanterar information på det här sättet. Och sen att den här enormt överskattade journalisten Jeff Goldberg att han agerar så irrationellt och konstigt att han skriver en skandalreportage om att han själv fick information och har en fruktansvärd nationell säkerhetsrisk att jag fick information om någonting. Det är bara det här. Han är också en idiot. Han är en idiot som har Trump derangement syndrome. Och beter sig allmänt irrationellt av det skälet. Så det är inte heller så superförvånande.

Boris

Nej, jag tror att det är precis. Därför att då uppstår den här logiken. Det är som det är helt enkelt. Och det är andra som bestämmer och håller ordning på papperna.

Martin

En lite intressant sak som jag noterade i den här chattranskriberingen. Det var den här diskussionen som de hade om... Huruvida presidenten har godkänt den här typen av attack. Du refererade till det alldeles nyss, Boris också. För det diskuteras lite fram och tillbaka. En intressant observation som jag gjorde var att i slutändan så verkar det som att det är Stephen Miller som sätter ner foten.

Och det verkar avsluta diskussionen. Då han säger att presidenten har gjort klart att han tycker så här och han vill göra den här typen av attacker och så vidare. Så vi har allt grönt ljus vi behöver. Vi kan köra. Och efter det tar diskussionen slut om det ämnet. Så jag tolkar det här som en bekräftelse på någonting som jag pratade om tidigare i Radio Bubbla. Nämligen att jag misstänker att det är Stephen Miller som är, ska vi säga, den näst viktigaste personen i Vita huset.

Jag tror att det är han som ligger bakom mycket av den här väldigt genomtänkta och otroligt hårda agendan som de driver nu. Vi har pratat om det här mycket. Vad är skillnaden mellan Trump 1 och Trump 2? Varför går de så otroligt hårt fram nu? Varför är de så mycket mer välorganiserade och förberedda? Min teori är att det beror i mycket högre utsträckning på att Stephen Miller har upphöjts till Trumps högre hand.

Nu får han hålla taktpinnen. Nu får han formulera strategier och så vidare. I praktiken så är det han som fungerar som chief of staff eller motsvarande. Det spelar ingen roll vilken formell titel han har. Men jag tror att det är han som är running the show i hög utsträckning. Och han syns också mycket mer i medierna nu än han har gjort tidigare. Jag skulle säga att han är den viktigaste talarspersonen vid sidan av Trump och Vance. Och möjligen en mask om man ska räkna honom. Men sen är det liksom Miller.

Och jag tolkar den här signalchatten som att Miller förmodligen är så att han ofta talar för Trump i de interna diskussionerna i Vita huset. När Trump inte är med. Och Miller han är ju också Bannons man. Så att Miller har en nyckelroll i Vita huset, det betyder att Bannon i praktiken är fullt inkopplad i processen. Så vi har de här två falangerna som vi pratade om tidigare. Bannon-falangen som är mer populistisk, mer traditionalistisk, kanske kristen.

Med Stephen Miller som främsta representant på insidan. Och med Bannon på utsidan och många andra, Tucker Carlson och andra som är väldigt viktiga för den här falangen. Och så den andra falangen som vi kan kalla för Thiel-falangen som är mer libertariansk, accelerationistisk, teknikoptimistisk och så vidare. Och som inte har så mycket lövers för traditionalism. Och om de är kristna så är han det på ett konstigt sätt som Peter Thiel.

Och Peter Thiel han är gärna på utsidan och på insidan så har han Vance. och mask och andra. Vad tror du om den här läsningen, Boris? Att vi nu ser hur Bannon-Miller-falangen och Thiel-Vance-falangen liksom delar upp Vita huset mellan sig. Plus såklart Trump som i grunden lutar mer åt Bannon-hållet och mask som avgjort står på Thiels-sidan.

Boris

Alltså, jag tror, du sätter ju fingret på det med just det där att diskussionen tar... Han sätter ju punkt där bara. Ja men nu är det så här grabbar. Det är. Så där låter man och gör man. När man har. När man har makten liksom. Och. Det är så. Och dessutom tror jag. Den enda lilla funderingen. Jag har haft de senaste veckorna. Det är att. Jag tror att. Hör då kommer låta. Ja, knäppt. Men jag tror inte Vance längre är Tilsman. Jag tror han har ställt sig in i det andra lägret.

Martin

Ja, intressant spaning. Vill du säga något mer om det, Boris? Jag har också tänkt på liknande saker.

Boris

Ja, men lägg ut texten där. Jag har liksom bara den här magkänslan. kroppsspråket ihop med Trump och även liksom sättet att formulera sig ibland när han pratar om Trump, presidenten och det känns inte till och mask på något sätt.

Martin

Nej. Jag tror att det finns flera aspekter av det här. En aspekt av det, och det här är någonting som vi har pratat lite grann om tidigare och jag har försökt lite grann laborera kring det här det är att I politiken när man kommer upp till en viss nivå så är man bara inte någons man längre. Om du har en oligark som hjälper dig upp så är den personen viktig, den personen kan ha lite inflytande.

Men det spelar ingen roll vem som hjälper Vladimir Putin till makten. Nu är Putin Putin och det är ingen som kan bestämma över honom. Så där är det generellt när man kommer uppåt. Du är någons man, som Vance, han var Teels man under väldigt många år och det är ingen som har snackat om det. Han jobbade ju på Teels VC-bolag och bankrollade hans kampanjer och så vidare. Men nu har ju Vance en väldigt stark egen plattform, så vad ska Teel göra?

Vad har Teel för tyglar att dra i nu? Säga liksom att du får inga pengar mer. Vance har en jättestor egen plattform, kan göra massor med egen fundraising och så vidare. Och han är mycket, mycket, mycket mer populär. Liksom en teal eller någonting som teal är associerad med. Teal framstår ju bara som en konstig kuf, en sån här mystisk vampyrmänniska. Jämfört med den här folkliga, sköna, tjockisen Vance.

Så Vance har ju liksom transcenderat det han kom ifrån. Och nu tittar han sig omkring och funderar på vad ska jag göra nu? Och där finns det ett par saker i spel. Den ena saken tror jag är att Vance är en väldigt anpasslig person. På gott och på ont är han flexibel och dynamisk kan man säga. Men han absorberar väldigt mycket av saker som händer omkring honom. Jag tycker det känns som att han har gått upp i Trump-grejen. Han har blivit väldigt nära polare med Trump.

De funkar jättebra ihop. Vans är jättebra på att ta signaler från Trump. Man såg deras otroliga taggteamarbeten på Zelensky när de bankade ner honom. Och att Vance kan göra de här vågade sakerna i rummet för att han vet, han känner in Trump så bra, han har en sån vibration med Trump.

Och då tror jag bara att Trumpismen kommer in i Vance via osmos, att han bara blir någonting nytt i den här nya kontexten. Och det hänger också ihop med att Vance är nästa ledare, oavsett om det är 2028 eller 2032. Så är det Vance som kommer ta över efter Trump. Och det innebär att. Då ska han bli. Vem ska han bli då? Ska han stiga upp och bli Peter Thiel?

Eller Elon Musk då? Nej han ska bli Trump. Han ska vara som Trump. Han ska förmodligen också ha en roll som liknar Trumps roll. I det här spelet. Det vill säga att den som faktiskt är presidenten. Ska förmodligen vara mer åt populisthållet. Mer åt Bannon hållet. Därför att man kan inte ha Thiel. Eller Musk. Som yttersta ledare. Åtminstone inte i Vita huset. Så det är också strategiskt korrekt. Och jag tror att alla tycker att det är korrekt.

Att Vans går i den riktningen. Utom de som... Utom dem, jag har hört folk säga det här. Jag har en kompis som brukar säga det här. Han hatar Trump. Han tycker Trump är så äcklig och idiot. Men Vance är ändå okej. Det är ändå ljuspunkt. Det finns Vance, han är smartare. Han är allierad med techno-accelerationsfalangen i Silicon Valley. Han verkar smart. Han har smarta kompisar. Det är kanske inte så farligt ändå att Trump har makten nu.

Trump är mest en fasad. Han är en driftkugel, en clown som de bara för fram av strategiska skäl. Men det är egentligen Vance som styr. Jag tror inte alls att det är så. Men de människorna kan vara lite besvikna. Jag tror absolut inte att det är så. Men de människorna kan bli besvikna. Men annars är det bara en väldigt naturlig utveckling. Och det är bra. Det är fint. Fint att se, tycker jag, hur Vance växer in i rollen.

Boris

Ja, jag gillar just att titta på samspelet mellan dem. Jag har ju också haft en otrolig aversion mot Trump. alltså rent fysiskt, jag vill bara säga personligen. Men jag tycker nu i andra omgången, just när man ser de två ihop, Trump har ju fått en slags majestätisk tyngd, som en trött gammal bulldog ungefär. Och så tittar han på hans ibland och man ser att han tänker, ja men valpen börjar ta sig ungefär. Det är fascinerande att titta på.