Martin

The Intellectual Dark Web Jag tror inte att han några timmar efter vår förra RadioBubblasändning släppte en video där han lite grann så här undanröjde alla tvivel.

Skulle man nästan kunna säga om han är elak. Vi kan väl titta på det. Han släppte en video som heter Därför är jag inte konservativ. Och jag tyckte det började vara en väldigt rolig händelse för att konservatism, det här kan man diskutera, vi ska ha diskuterade. Men att vara en explicit svuren motståndare till konservatism. Skolboksdefinitionen av att vara vänster Jag ska till att börja med försöka sammanfatta vad Stefan Molyneux säger om den här frågan varför han inte är konservativ.

Det första han säger är att han egentligen inte vill kalla sig någonting därför att alla typer av politiska ideologiska etiketter är dåliga. Han säger att etiketter använder folk som är för lata för att sätta sig in i andra människors argument. En seriös intellektuell person skippar alla etiketter och bara lägger fram argument för specifika principer eller frågor.

Jag kan tycka att det här är lite autistiskt. Jag tycker att det finns en uppenbar poäng i att göra det någorlunda enkelt för folk att veta var man står och kommunicera på ett mer övergripande plan. Och bara för att man ibland använder sig av etiketter så betyder inte det att man för alltid har övergivit allt vad argumentation och detaljerade diskussioner heter. Men misstanken om att Stefan Molyneux trots allt har en liten släng av asperger förstärks.

av hans exempel som han ger. Han säger att när jag pluggade filosofi eller vad han nu pluggade, historia kanske jag sa då fick jag minst han gå igenom och analysera Martin Luthers teologi. Och då var jag tvungen att gå igenom den rad för rad, fotnot för fotnot, komma tecken för komma tecken och detaljera och analysera alla Luthers idéer.

Och jäklar vad det tog tid och det var svårt och det var inte så roligt men det var det jag ville göra. Jag förstod verkligen Luthers teologi och kunde argumentera mot den och så vidare. Det är där Stefan Molyneux sätter ribban. Att man ska gå igenom Luther bokstav för bokstav och bemöta på varje enskild punkt. Det är det första han erbjuder som en kontrast till politiska etiketter.

Och redan här känner jag en viss skeptis. Förlåt, nästa argument som han tar upp är att konservatismen... Jämför vårt nuvarande tillstånd med historien. Enkelt uttryckt, det var bättre förr, säger konservatismen. Men, säger han, vi har ett stort problem med selektiv perception. Det vill säga, det som överlever tidens gång, det vi minns, det som fortfarande beskrivs och det som händer då, institutioner som finns kvar från förr, det är det allra bästa från förr.

Så att, det är det som är det bästa från förr. Det fanns en massa dåliga saker förut också, men de ser vi inte så mycket av för de stålades bort i en sorts socialevolutionsprocess och vi pratar inte så mycket om dem längre. Så därför har vi en tendens att överskatta hur det var förr, men om vi ser mer objektivt på saker och ting så kommer vi se att det har varit mer av en positiv utveckling, en progression från det förflutna.

Samtidigt säger han, och det här kan jag tycka är nästan lite, inte paradoxalt, men det finns åtminstone en spänning mellan de här två idéerna, den förra och hans nästa resonemang som är att evolutionära processer är överskattade. Det finns en konstruktiv idé om att man ska låta saker och ting evolvera spontant och vad som än har evolverat ska respekteras.

Men han säger att den främsta motorn för utveckling och förbättring av saker och ting är Vetenskap är det bästa exemplet på en motor för utveckling. Och sen påpekar det här tycker jag att det är en ganska intressant poäng att tänka på att vetenskap är inte, trots att vissa människor ibland tänker så, vetenskap är inte En fråga om, vad man säger, trial and error.

Det är inte att man testar saker, man testar massa saker och ser vad som funkar, så fortsätter man med det som funkar. Det är för att vetenskaplig metod bygger på principer, bygger på specifika regler för hur man ska göra saker och hur man ska utvärdera dem. Så det är inte bara att man testar saker lite hipp som happ och så tar man det som funkar och springer med det. Och det här är hans centrala poäng, att...

Man kan låta saker och ting evolvera inklusive samhället, men det är bättre att försöka utforma samhället utifrån objektiva, rationella principer som vi filosofiskt har tänkt ut. Och upp till en viss punkt så måste vi förlita oss på evolverade mekanismer, men när vi kan transcendera evolution med en rationell skapelseprocess, så är det att föredra.

Och sen säger han också, hans sista poäng är att vad är det som konservatismen ska konservera? Förfallet har redan gått, den västerländska civilisationen har spårat ur, vi har haft normupplösning, vi har inte ens ordentlig marknadsekonomi längre. Han tar exemplet att den sista genuint fria marknaden, fria marknadsekonomin. Försvann före första världskriget, alltså mer än 100 år sedan, så försvann den sista riktiga fria marknadsekonomin. Så vad är det egentligen man ska konservera? Vad tycker du, Niklas, om Molinöös resonemang? Och hur tycker du man ska se egentligen på begreppet konservatism?

Nicholas

Jag ska börja med att säga att det är väldigt old school Molinö vi får se här. Jag tycker det är flera år sedan jag har hört att de resonerar på det här sättet och pratar om att börja från början med filosofiska idéer och sånt här. Det är som att de senaste fem årens utveckling har... De har inte hänt i den här videon i alla fall. Jag tror när det kommer till hans övergripande resonemang om konservatism så är det en god poäng att fråga sig vad är det man vill konservera och framförallt varför.

Det finns många konservativa som bara tycks vilja bevara saker för bevarandets skull utan att ha någon typ av krav eller standard eller liksom utvärdering kring varför man vill behålla vissa saker. Det är ett intressantt exempel också om att det är innan första världskriget försvann de det närmaste vi hade till fria marknader. Det finns en tidshorisont på konservatism.

Jag skulle säga att det finns kanske tre typer av medströmskonservativa och sen så bland vissa ideologiska radikaler finns det en fjärde sort. Om jag ska gå igenom dem så är det först folk som vill ha det som det har varit de senaste fem åren, sen den andra kategorin är folk som vill ha det som det var för 20-25 år sedan, den tredje är de som vill ha det som det var för kanske... 40-50 år sedan. Och är du en riktigt extrem radikal kanske du vill ha det som det var för 60-70 år sedan.

Så att, tittar vi på den konservative giganten Ronald Reagan. Vad tyckte han var det optimala amerikanska samhället? New Deal-samhället. Franklin Roosevelt var den stora förebilden i hur man bygger samhället i USA. När var Reagan president? På 80-talet. Och när hade vi New Deal? På 30-talet. Okej. Så att 40-50 år sedan, ungefär, innan Reagan.

Det var så långt tillbaks han var villig att gå. Och då anses han vara liksom en stor konservativ man som var väldigt radikal och så här. Han kunde inte gå längre tillbaks än så. Folk frågar sig samma sak om Moderaterna, så jag minns 1990, då var det så stora diskussioner i Moderaterna. Det säger jag för 1990, om du backar bandet 20 år då, så kommer du tillbaka till en tid innan 68-vänstern hade tagit över.

Och backar du bandet 40 år så kommer du tillbaka till en tid när Sverige hade ett av världens lägsta skattetryck. Går du fram till idag och backar bandet med liksom lika många år, då kommer du inte tillbaka lika mycket. Och det är det som är problemet med konservatismen, att de köper allt. Allt tankegods som bara är mer än ett visst antal år gammalt och det antalet år verkar aldrig vara mer än 60-70 år.

Vilket gör att de är extremt lätta att kooptera. Det är ju så konservatismen har blivit totalt koopterad i västervärlden därför att de hela tiden köper vänsterns argument så länge de har några år på nacken, liksom. Så jag kan förstå varför man inte vill vara konservativ. Å andra sidan så är ju inte det här något som Målinöt tar upp som... Han går mer in på att vi ska ha vissa filosofiska principer.

Jag tror i slutet på videon säger han till och med något så här Ja, vad tror jag på? Enbart reason and evidence. Jag är lite förvånad att det inte finns någonting där om beprövade saker. Han kommer säkert i efterhand få det där till att reason och evidence inkluderar massa samhällsinstitutioner som har testat och så där. Men jag tror inte han säger det. Det är en ganska avskalad ideal han levererar.

Martin

Men det är också en väldigt modernistisk och progressiv idé. Det är som... och det får man ju ge Mollenö. Och om man går tillbaka till den här frågan, det kan ju låta väldigt nördigt och fånigt och väldigt etikettsanalt, men är idé från Mollenö egentligen höger eller vänster? Det är i alla fall en vänsteridé. Det är en väldigt liberal, progressiv, modernistisk idé.

Att förnuft och bevisföring är det enda vi behöver. Och förnuft och bevisföring övertrumpfar alltid evolution. Jag tyckte det var en väldigt stark typ av formulering. Du har ju rätt i att det är old school Molyneux, vintage Molyneux, som man har tänkt sig för, vad som du säger, fem plus år sedan.

Han tog av på en helt annan väg i och med Trump-kampanjen, men även innan dess gick han i en mer konservativ riktning. Han började flirta mer med kristna människor för att han lackade ur på artister. Och sen, eftersom han har satt sig in i mer biologistiska idéer, så har han fått en mer konservativ syn på familjebildning och sånt där.

Och jag kan ju verkligen relatera och sympatisera. Jag har personligen haft en liknande liknande geologisk utveckling och jag har också följt Molyneux under stor del av tiden. Så nu är han tillbaks i bästa gamla, nästan gamla, så här randianska Molyneux. Vilket är härligt på sitt sätt. Men samtidigt så kan det inte hjälpa att känna att det finns ganska stora brister i hans resonemang.

Alltså framförallt den här idén om om att vi inte kan Vi ska inte flita oss på evolverade institutioner. Vi ska alltid försöka designa om. Han säger i uttryckning att vi ska istället försöka... Vi ska istället ha ett samhälle som är utformat efter objektiva rationella principer. Och, ärligt talat, det där tycker jag är en livsfarlig idé. Det finns en tankefigur som jag tog del av för ett tag sedan som jag tyckte var väldigt bra.

Jag tror tyvärr inte jag kan citera den. Jag kan nog inte ens göra en rättvisa faktiskt. på fri hand, men det är någonting i stil med att tradition är lösningen på ett problem som du inte längre känner till. Men ta bort traditionen, ta bort lösningen och problemet kommer uppenbara sig igen och träffa dig rakt i ansiktet.

Och det är den här ödmjukheten inför människors begränsningar, att vi vet inte varför Vi har alla de här traditionerna och institutionerna, vi vet inte exakt varför. Vi kan misstänka naturligtvis och kan försöka luska ut det. Men vi har inte en perfekt kunskap om varför de här sociala institutionerna har evolverats.

Delvis därför att tack vare att vi har traditionerna så har vi idag inte vissa problem som man hade tidigare. Det finns många exempel, kanske det största exempelet, eller det mest närliggande. som man pratar mycket om är att vi numera inte har de religiösa institutioner som vi hade för några århundraden sedan.

Då var man väldigt optimistisk under upplysningsperiodens peak och sa att nu ska vi vara förnuftiga och vetenskapliga. Vi behöver inte mytologi, vi behöver inte berättelser om gudar och helgon och såna saker. Nu kan vi bara se allting i vetenskapens stallklara ljus och förstå allting på rationell grund.

Men det visade sig sedan att så många påpekade att samtidigt som religionen försvann som ett sorts andligt fundament så upplöstes till exempel moraliska uppfattningar och folkhållna uppfattningar. Det är inte min uppfattning personligen att det är omöjligt att ha moraliska välgrundade föreställningar bara för att man inte är religiös, men det är praktiken.

så verkar det vara det som händer. Och det är någonting som Stefan Molyneux har pratat jättemycket om själv. Han säger att om man ska underminera religionens roll då måste man också samtidigt erbjuda ett alternativ så att man inte hamnar i ett moraliskt vakuum och man får en moralisk nihilism som breder ut sig för att folk inte har någonting att grunda sina etiska uppfattningar i.

Så han har ju själv gjort den här poängen så tydligt att man tar en stor risk. Det är inte så att man kan säga att de här evolutionerade institutionerna är rationella. Ja, de är inte skapade enligt objektiva, rationella principer som Stefan Molyneux vill ha. Men de kan ändå fylla... Det här är nära nog den fundamentala distinktionen mellan höger och vänster.

Det vill säga att höger är den tendens som säger att vi ska respektera traditionen, vi ska respektera evolverade institutioner och principer, och utgå från att vi är säkert smarta och kompetenta på många sätt, Men vi är inte med nödvändighet smartare och mer kompetenta än summan av alla människor som har levt tidigare än oss och resultatet av allting som de har gjort.

Det är inte nödvändigtvis så att vi vet bättre än alla andra människor som någonsin har funnits. Och man behöver inte vara jättepessimistisk kring samtidens människor egentligen för att ha den någorlunda skeptiska, ödmjuka inställningen. Så det är högerpositionen i grova drag, medan vänsterpositionen är att säga att Att vi ska designa om saker, vi ska bygga om saker, vi ska använda vår tankekraft till att bygga nya saker som är bättre än allt det här gamla unkna som inte är konstruerat enligt traditionella principer, som vi inte kan förklara exakt på ett vetenskapligt sätt hur allting funkar.

Det är åtminstone ett sätt att se på den grundläggande skillnaden mellan vänsterns och den progressiva nationalistiska tendensen. Och höger som den traditionella skeptiska tendensen. Och här ställer sig Molyneux faktiskt till vänstern, om jag får vara lite provocativ då.

Nicholas

Ja, men du tog upp att man behöver leverera ett alternativ. Det Molyneux skulle säga är väl så här, av filosofi, väldigt vintage Molyneux, han säger att han, vad är jag? Jag är filosof. Det är en så här extrem vänster-ovana. att köra med det här, nej men, jag är väl inte så politisk, jag är väl inte så ideologisk, jag har bara kommit fram till det här rent traditionellt. Jag har bara tänkt på det här väldigt mycket, så jag har kommit fram till de bästa åsikterna, det är alla andra som är politiska och ideologiska.

Jag har bara kommit fram till det som är bäst. Väldigt vänsterhandstryket, det är... I USA pratar man så här, liberal smugness. Lite de vibbarna får man ju, av molinösuttalandet här.

Martin

Det kan vara också värt att påpeka tycker jag att om man ser det från ett libertarianskt perspektiv utifrån i libertarianskanon så finns det olika tendenser men det har alltid funnits en väldigt stark koppling till de här mer konservativa, traditionalistiska eller om man så vill evolutionära idéerna.

Om man går tillbaka till Hayeks idéer om spontan ordning så är det någonting som är precis i linje med den här konservativa idén. Och naturligtvis någonting som finns hos Mises och så vidare. Men jag menar att vi går tillbaka innan Rothbard nu och går tillbaka till den moderna libertinismens intellektuella rötter. Så finns det en väldigt stark tanke om, som till exempel förkroppligas i den hayekianska idén om om spontan ordning.

Att vi kan inte designa de bästa utfallen, utan vi måste låta samhället evolvera på ett spontant, decentraliserat, oförutsägbart, ostyrbart sätt så måste saker och ting kunna hända. Och det är en farlig fälla att gå i. att tro att vi kan föregripa den här utvecklingen och istället designa ett optimalt utfall.

Och de här argumenten framför sig i en ekonomisk kontext. Det här är en kritik av planekonomi och av statlig centralstyrning av ekonomin. Staten kan inte säga hur mycket som ska produceras av ditt och datt. Staten kan inte säga hur många båtar som ska byggas på Varven eller hur många skor som ska byggas på skofabrikerna.

Och så vidare. Och det argumentet är ju självklart ingenting som Stefan Molyneux skulle säga emot. Men jag tycker inte att det är en superavancerad idé att extrapolera det resonemanget från den strikt ekonomiska sfären till ett mer generellt resonemang och säga att spontan ordning måste respekteras.

Det har väldigt destruktiva konsekvenser att inte respektera den spontana ordningen, inte bara ekonomiska frågor utan även till exempel politiska institutioner, sociala normer, familjenormer till exempel, sexuella normer, sådana saker som... Det är teoretiskt tänkt på att man bara skulle kunna rita om hela kartan i sådana avseenden. Säga att, nej men nu ska vi inte ha kärnfamilj längre, vi ska inte ha monogami.

Det funkar precis lika bra att ha liksom polyrelationer och promiskuitet och det är ju bra på sitt sätt. Ett steg till.

Hur man gick över från ett polygamt stamsamhälle till ett jordbruksbaserat, kärnfamiljsorienterat samhälle. Och varför det var nödvändigt för att hantera knappa resurser och befolkningsexpansion. Det finns de här, när man skrapar under ytan, det är inte bara det att man inte kan centralplanera ekonomin. Man kan heller inte centralplanera värderingar och sociala institutioner.

Det här är någonting som är... Det är ju nattståndenreaktionär grej. Det här är Hayek. Det här är liksom libertärismens ABC. Det är Hayek och Mises som man bara behöver ta några få steg för att generalisera. Och naturligtvis med Hayek, jag tycker Hayek förtjänar väldigt mycket cred för att han var... Han generaliserade de här idénerna själv. Han generaliserade dem till och med så långt att han applicerade idén om spontanordning för att förklara...

Hur hjärnan fungerar.

som han själv tyckte var hans främsta intellektuella prestation men som idag är nästan helt bortglömd är att Hayek hade de här grejerna nere så att jag skulle dessutom säga att det här är en av byggstenarna i libertarianismen libertarianismen innehåller i sina historiska premisser en väldigt stark, konservativ, traditionalistisk princip via idén om spontan ordning Ja

Nicholas

Idén om 10 000 Liechtenstein i Europa, låt tusen blommor blomma, det är ju delvis en evolutionär idé. Ha jättemånga olika stadsbildningar och se vilka som klarar sig bäst. Ska påpekas också, Molineux tar upp vetenskap och säger att vetenskap är inte slumpbart, att man använder principer. De modernaste formerna, alltså de modernaste innovationerna inom vetenskap bygger ju exakt på trial and error och på evolution.

Alltså du bygger... Det är så man utvecklar AI numera. Du bygger datorprogram och väldigt ofta så kör du det genom någon simulation. Så får den göra trial and error och så har du någon så här evolutionär algoritm som får förbättra det. Och så lär du någon liten datafigur att promenera. Jag tror Google har något sånt projekt på gång. Man bygger microchip eller kretskort genom att ha program som fungerar.

Sätter ihop olika typer av hårdvara på olika sätt Och så har man en evolutionär algoritm med ett selektionstryck Som gör att de produkter som kommer närmast till det resultat du vill uppnå De får leva vidare till nästa generation Och så bygger du vidare på dem med lite mutationer och så fortsätter du Så att evolutionärt tänk i vetenskap är ju väldigt modernt Och visar sig ju vara extremt användbart För att människor inte längre behöver sitta och... Tänka ut och planera den bästa maskinkoden för att göra en AI. Du kan bara simulera det och köra med evolution i en dator.

Martin

Det är en intressant nyansering av hans resonemang och vetenskap. Det är väldigt bra tycker jag att du tar upp det här med de tusen Liechtensteins Europa. Ett Europa av tusen Liechtenstein och Schweiziska kantoner som Hoppe säger. Kanske lite väl pessimistiskt att det bara ska vara tusen kan man tycka. Men det är ju Hoppes idé och det är ett jättebra exempel tycker jag på den här diskussionen.

Därför att det Hoppe säger, inte för att Hoppe nödvändigtvis är facit och sånt där. Men vi är många som tycker att han är precis rätt ute. Det han säger är ju inte att så här ska en anarkokapitalistisk ordning fungera. Vi ska ha rättsskipning via försäkringsbolag som ska tillhandahålla den här tjänsten och private domstolar som ska fungera på det här stället.

Det han säger är inte det här är ritningen. Och nu ska vi implementera det här systemet. För att teoretiskt sett skulle man ju lika gärna kunna göra det med en sorts imperialistisk ordning. Om du är tillräckligt militärt stark så skulle du kunna säga att vi implementerade det perfekta narkokapitalistiska systemet på hela planeten på en gång. Så har vi löst alla problemen. Nu säger inte jag att det är det som Stefan Molinère vill göra men Hoppes vision är ju mycket mer subtil än så.

För han säger att om vi skulle kunna bryta upp Europa i tusen eller fler... olika småstater, små republiker, stadsstater, förstundömen och så vidare. Då skulle den institutionella konkurrensen mellan de här entiteterna övertid approximera en anarcho-kapitalistisk ordning, eller som Hoppe säger, en naturlig ordning.

Det här är en intressant och lite subtil skillnad. Ibland så finns det en förvirring när folk säger såhär att jaha, men om ni är anarkister, ni kallar er anarkister men samtidigt så säger ni att Liechtenstein är ett föredöme eller att Singapore är ett föredöme. Men Liechtenstein är ju en stat, Singapore är ju en stat. Och det är lite ett problem för att som en hoppiansk anarkist, och man har hopp i en anarkist, han trycker på det hela tiden.

Han säger att... I sina tal att för att vara en konsekvent libertarian så måste man vara anarkist. Det följer logiskt från de libertarianska premisserna. Och samtidigt så är han liksom, du vet, polare med Hans-Adam II och tycker att Schweiz är bra och så. Och det återspeglar ju delvis den här evolutionära approachen. Målet är inte en specifik statslös ordning på det här.

på ett visst territorium och designar den ordningen, utan målet är ett ramverk som över tid ska kunna ge upphov till och bevara över tid en anarchisk ordning. Men den, anarkin finns primärt på den internationella nivån som binder ihop alla de här juristiktionerna.

Även idag har vi anarki på den internationella nivån. Det finns ingen statarnas stat som bestämmer över alla stater, utan vi har 300 suveräna stater. Då kan man problematisera det ytterligare genom att säga till exempel att USA är lite grann som en superstat och ingen kan göra någonting som USA verkligen inte vill ska hända, för då kommer de eventuellt att intruminera.

Samtidigt har vi Nordkorea, så om du har kärnvapen så är det ändå en del av en sorts anarchisk ordning och kan vara suverän. Men det är det som är den egentliga anarkin. I alla specifika juridikationer så behöver vi ändå olika länder, olika system, men man kan se hierarkier. Anarchy Hierarchy En bild av en sån här icke-rationalistisk approach till libertarianism och anarkism.