Martin

Richard Storey, konservativ libertarianism återvänder till medeltida rötter med avståndstagande från hyperindividualism och fokus på naturlig ordning, bör söka fast mark i kristen personalism, naturlig lag och kyrkans historia av att bana väg för en mångfald av juristiktioner under gemensamt moraliskt ramverk.

En lång, komplicerad rubrik på en lång, komplicerad essä. Men oerhört intressant. Den här texten är till att börja med publicerad på misesuk.org, som man kan säga är det brittiska Mises-institutet. Precis som att det finns ett svenskt Mises-institut. Och de är satelliter på ett eller annat sätt till Mises-institutet i USA, även om de inte ingår i samma organisation, utan de är mer en löst sammanhållet nätverk.

Och i Storbritannien så är det då, som eventuellt har nämnt tidigare i Börjebubblan, en organisation som heter Libertarian Alliance, som är en mer välkänd och ärbördig organisation. organisation i Storbritannien som bytte namn till Mises UK och de närmade sig lite grann den delen av rörelsen. Och sedan dess så har de gått från klarhet till klarhet.

Jag har blivit imponerad av de personer som jag har träffat från Mises UK-gänget. Förutom gamla klassiska dignitärer som Sean Gabb till exempel så har vi en ung generation bestående av sådana som Kajsa. Kier Martland, Andy Duncan och som författaren till den här artikeln Rick Story.

Den här artikeln är typisk för den riktning som Mises UK verkar ta just nu, som är en konservativ eller reaktionär typ av libertarianism i Hans Hermann Hoppes efterföljd. Men en hoppiansk libertarianism som tar fasta på just de här kulturkonservativa Det finns också en tydlig strömning av katolskt inflytande i det brittiska mitiska institutet.

Bakgrunden är inte helt off topic, syftet är att ge lite kontext till den här artikeln. Det handlar om libertarianismens... medeltida rötter. Det är inte en okontroversiell uppfattning, även om det är min uppfattning, och jag pratade om det tidigare i Radio Bubbla, att det ursprunget, både det teoretiska ursprunget till libertarianska idéer och det man kan kalla för den materiella basen för de institutioner som libertarianer värdesätter och försvarar, kommer från medeltidens Europa.

Det är inte utmaningen. universiella värden som alltid funnits och som poppat upp i alla olika samhällen i olika utsträckning. Utan det var specifika rörelser som utvecklades under ett visst skede av Västeuropas historia. Det är ett mycket mer specifikt fenomen. Och det är på egen risk som libertarianer försöker låtsas som att det här arvet inte finns, eller som det förstås handlar om i praktiken, att libertarianer inte vet, de är inte tillräckligt...

pålästa. Om man faktiskt läser till exempel Murray Rothbard, som även många icke-konservativa libertarianer säger sig hålla, att man faktiskt läser det han skriver, så dels så högaktade han medeltidens tänkare och... Utgick ifrån, eller refererar tillbaka och försvarade en tomistisk naturrättslig uppfattning.

Alltså tillbaka till Thomas Aquino. En gammal katolsk tradition för att försvara de absoluta grundprinciperna. Den österrikiska ekonomiska skolan kommer från Salamanca-skolan. Många, många århundraden tidigare. som var en ekonomisk inriktning i Spanien som växte fram.

Tätt kopplat till skolastik, katolsk teologi. Och naturligtvis vårt ideal för hur vi skulle vilja att Europa och för den delen av världen ser ut. Det här lapptäcket av småstater, det är ju också en väldigt specifikt arv från nedtidens Europa. Så att... Det finns många goda skäl för libertarianer, framförallt då rättänkande, högerorienterade, konservativa libertarianer, att ännu mer fästa upp märksamheten på Europas medeltid.

I den här artikeln så får vi många intressanta exempel. Rothbard och vad Rothbard faktiskt skrev och hoppe. efter honom. Och det är en sak som jag gillar med den här texten, att den... Ibland när man diskuterar de här frågorna så saknar man lite grann kontinuiteten genom den libertarianska traditionen. Men här visar det sig på ett fördömligt sätt att den här riktningen var någonting som stakades ut redan av Rothbard.

Ludwig von Mises var också naturligtvis en väldigt konservativ person. Absolut inte någon progressiv kosmopolit av dagens snitt. Och inte Marie Rothbard heller. Framförallt mot slutet av sitt liv så blev Rothbard mycket reaktionär, väldigt högerorienterad och så öppet att det var något misstag den höll på med innan, att försöka bygga allianser med vänstern och sådana här saker.

Utan libertinismen måste vara konservativ, i termer av praktisk strategi så måste den vara högerpopulistisk. Och det är ju naturligtvis ett arv som Hans Hermann Hoppe mer än någon annan har vidareutvecklat. Tack för mig. Mer specifikt så handlar Rick Storys utmärkta artikel om den här fruktbara utvecklingen, att vända sig bort från det han kallar för hyperindividualism, som vi ibland pratar om under etiketten nyliberalism.

Att ha en mer nyanserad syn på individ och kollektiv. Självklart ingen kollektivism, eftersom vi är libertioner, men heller ingen extremistisk individualism, utan en medvetenhet om att... Människor är inte öar, som man brukar säga. Människor är alltid och undvikligen del av olika typer av naturliga gemenskaper. Av en kultur, man pratar ett språk, man kommer från en familj.

Om man inte är född i föregår så har man en religion. Alla de här sakerna händer i ett sammanhang. En reflektion som jag har gjort, som jag skrev om en gång i en text, är att en individ formas mycket mer av en natur. av sitt sociala och kulturella sammanhang än av sina personliga böjelser. Som du vill veta vilken sorts person någon är så är det mycket mer användbart för att förutsäga det.

Att fråga dig vilket land de kommer ifrån, vilket år de är född, vilken samhällsklass de tillhör, vilket språktalare de är och så vidare. Det säger mycket mer. Du kommer kunna dra mycket mer slutsatser om personen än till exempel Hur hög IQ har den här personen? Eller vilka typer av personlighetsegenskaper har en viss person? Så att libertarianer riskerar att bli irrelevanta och löjliga om de inte tar det här på allvar.

De låtsas som att inga som helst kollektivt spelar en roll. Individen är den enda enheten som är betydelsefull för att förstå samhället. Därför att individen är en viktig grundsten, teoretiskt och praktiskt. Men det går inte att förstå individer utan att förstå de samhällen som skapar individer.

Boris

Ja, och du har ju mellanledet också. De... Mycket nära nätverksfandatord som individen skapar för att kunna vara individ och uttrycka sig som individ. Det blir ju inte en individ. Individualitet visar sig i samspelet med andra människor i det nära området. Familj, vänner och sådana saker.

Uttrycker det vanvördigt. Och det är ju liksom det primära. Och varje försök att... Det där kommer ju innebära att det där tar sig lite olika uttryck, men varje försök att... Nästan varje ansats till en stat förhindrar ju faktiskt individens möjlighet att fritt utveckla de här nära nätverken som familjen och släkten. banden i staden eller i byn. Därför kommer staten alltid vara farlig för individen, nästan hur liten den än är.

Martin

Ja, det låter svårt att komma till det perspektivet apropå Alexander Salters artikel. Jag låter mig bara säga någonting ytterligare, bara för att rekommendera och inspirera till läsning av Rick Storys artikel. Han pratar om den kristna personalismen som manifestationen. Eller historiska grunden för den mer nyanserade positionen mellan extrem individualism och kollektivism.

Jag är tyvärr inte så kunnig som jag skulle vilja vara om personalism, men det är ett väldigt intressant uppslag som jag tror att det är bra om vi utforskar. Man skriver också om libertarianismen som juridisk filosofi. Det är en ganska intressant idé, jag är själv inte säker på att jag ska ta upp den. Jag vet inte var jag står i den här frågan när de är ens. om jag ens är kapabel av att ha någon sorts definitiv uppfattning.

Men han vill i alla fall understryka behovet av att se libertarismen som en sorts juridisk idé, och då återföra den idén på den historiska idén om naturlig lag. En idé som är mer, kanske, nära till hans som naturlig i den anglosaxiska världen, lite mindre så i Sverige och andra jordbruk.

Den mest välkända manifestationen av det tankesättet är det som kallas för common law. Som ni vet så finns det ingen svensk term för common law, utan det är det man brukar säga på svenska. Som är en annan rättstradition. Som man har inte minst i den huvudtiden i den anglosaxiska världen. Där man då i högre utsträckning så kommer lag och domstol kommer från domare som har större inflytande via jurysystem.

Där även vanliga människor deltar och deltar i. kan fatta beslut som i många fall övertrumpar lagstiftning som är skapad av politiker. Även det här är en gammal tradition som också går tillbaka, inte minst till en katolsk bakgrund. Det är även det då, något som Rick Storje menar att libertarianer bör fokusera mer på.

Avslutningsvis skulle jag vilja påpeka ytterligare en sak som jag tyckte var väldigt intressant i den här tiden. Det har inte riktigt varit i fokus för mig tidigare, så det var väl tacksam att jag fick ladera den reflektionen. Det är att den här ordningen som har funnits i Europa under väldigt lång tid av små, suveräna entiteter, stater skulle vi säga, men inte nödvändigtvis att de inte startade bara i vår post-vestfaliska bemärkelse, men den här decentraliserade ordningen med konkurrerande juridikationer och så vidare.

Den skapades och försvarades i hög utsträckning av den katolska kyrkan i det att kyrkan själv ville göra sig oberoende. Att vatikanen, som vi skulle säga idag, ville ha suveränitet och därför så blev då blev den katolska kyrkan, Heligastolen, kanske lite grann pragmatiskt forcerade nästan att också ge ett principiellt försvar för suveränitet.

Och det ledde då i sin tur till att exempelvis universitet kunde få en mer oberoende ställning och även små stater. Och det skapades ett system som försvarades av kyrkan. där en ny internationell ordning. som i hög utsträckning vår nuvarande internationella ordning bygger på.

Vi pratar fortfarande om internationell lagstiftning, internationella konventioner och så vidare. Som är det övergripande ramverk som reglerar vad som faktiskt är en anarchisk ordning. För på den internationella nivån så råder ju anarki. Det finns ju ingen stat på global nivå som bestämmer över de andra staterna vad de ska göra. Utan varje, varje enskild stat...

Åtminstone de som har kärnvapen är en suverän aktör och har ett anarkiskt förhållande till andra suveräna stater. Det här var någonting som kyrkan gick i bräschen för, kanske delvis av egen intresse. Men i praktiken så var det i hög utsträckning katolska kyrkans strävan efter suveränitet som gjorde att de gav upphov till en ordning där många olika typer av entiteter Kunde bara autonoma och där många olika juridiktioner kunde konkurrera med varandra.

Boris

Ja, alltså där har jag, jag gillar historiskt texten, men jag har en invändning mot den historisk skrivning som man gör på det området. Det är för att det är, fan ska man uttrycka, såhär, alltså Europa vid den tiden har ju mängder av olika små stater och fortfarande stadsstater till och med. som frenetiskt kämpar för sin själ.

Det är en stor storhetsförhörighet runt hela Medelhavet till exempel. Och katoliska kyrkan och vatikanen som en påstolar som en maktspelare. De väljer ju bara, du är inne på det, men tycker man måste betona att de väljer ju bara att ge sitt stöd åt dem här. Därför att de har nytta av dem som... som trupper i kampen för att bygga sitt eget imperium.

Sitt eget dåtida klerikala EU. Något annat syfte har man inte. Och de små stadsstaterna och de små republikerna de laborerade ju ofta med att bygga hela tiden alla järnhjälden. De ljuter ibland sig mot påverkstolen.

Ibland när den tiden kom så lutade de sig mot protestantiska förstare eller mot... eller mot katolska kungadömende imperier som stod emot Vatikanen som tidigvis det franska eller spanska eller engelska till och med och tittar man ut på Medelhavet så var det väldigt vanligt att statsrepublikerna och småstaterna ömsomluta sig åt Vatikanen och tog städer av dem och ömsomluta sig mot Till och med turkarna, då brådde Nicke till utmärkt exempel.

För att upprätthålla sin egen lilla republiks självständighet så kunde de under loppet av tio år skifta allianser från turkarna till de ortodoxa till vatikanstaten. Och också hoppa mellan olika... kunga etter i Europa för att finna stöd. Så att kyrkan är inte på något sätt en... Jag tror man ska akta sig för att ge om vi ger den katolska kyrkan den minsta lilla skimmer och ge någon förtjänst av det här utan det var en jävla massa listiga människor och småfurstar som ibland nyttjade den katolska kyrkan och den nyttjade dem också i och för sig.

Jag tycker han har en lite för positiv ton där i i historieskrivningen. Sen tycker jag att det är utmärkt att han tar upp det kristna personalism. Men, det ligger mig varmt om hjärtat. Den positiva sidan av den kristna personalismen uttrycks ju egentligen, det jag sa innan vi hoppade in tillbaka här, att det är en fråga om fristark individ som bygger sina egna nära nätverk, familj och familj.

stamm i forna tider, och så vidare, och så vidare. Att han inte problematiserar det är ju... och tanken där är ju att du är en fristark individ och det är liksom den ursprungliga enheten för allting men du är ju... din definition av individ sker alltid i samspel med andra. Och den inte problematiserade är att på något sätt har det här slagit oss som gillar tanken på kristenpersonalism, i bakhuvudet nu.

i den moderna världen. För tittar du på Sverige till exempel så är det just personalismen som som deformerar människors tänkande. För ända ner på förskolenivå så tutas det ju i oss att du är ingenting om du inte ingår i en grupp och den gruppen ser dig.

Det är på ett sätt också personalism, men en permuterad. Han tar lite för lätt med de problem som finns inbyggda där, som jag själv inte har något begripligt svar på. Det är en extremt läsvärd text i vilket fall.

Martin

Jag känner framförallt att Rick Story här pekar på rätt frågor, pekar på väldigt intressanta frågor. Men som jag har uttryckt på flera punkter så har jag också visat tvivel kring hans. Hans slutsatser när han kommer och vi ska ju säga också att det finns ju här i brittiska misinstitutet. De har nätverk i den. Det är väl, det skulle vara en underdrift att kalla det för en kryptokatolsk tendens. Det är ju snarare en öppen papistisk ira som pågår där borta.

Boris

Men vet du vad som är så märkligt då i och med att det är brittiskt? Textning.nu Det är att du har några av de riktigt obehagliga typerna i Storbritannien. Är ju väldigt katoliska. Du har ju Tony Blair. Och det märkliga är ju att du har ju en politisk strömning som är så här vänstersunkig pk, liksom årtionden tillbaka.

Du har Graham Greene till exempel som är kryptokatolik och många andra också. Så att det där är jätte... alltså på de brittiska öarna har du ju koncentratet av spänningen i katolska kyrkan. Och det var Blär på ena sidan och Mises-institutet på den andra. Men de rymds inom ramen för det katolska på något sätt. Det är lite intressant.

Martin

Katolikismen är ju oerhört bred och mångfaldig, som vi pratade om många gånger tidigare. Den är inte en monolitisk kyrka utan består av massor av olika kyrkor, grenar, ordnar och sådana saker. Det finns alla möjliga varianter. Jag vet att Kir Martland, som leder Britska Missinstitutet, är konvertit. Han har konverterat från det som kallas för den höganglikanska kyrkan till en konservativ typ av katolicism. Inte ultrakonservativ, men ändå på det mer konservativa spektrumet.