Button-svg Transkribering

Tristram Hunt: Friedrich Engels socialistiska vision mer relevant för samtiden än Karl Marx

Martin

Tristram Hunt, Friedrich Engels socialistiska vision, mer relevant för samtiden än den som formulerades av Karl Marx, förebådade vänsterns nutida fokus på jämlikhet mellan könen, kolonialismens avegsidor och hedonistiska livsstilar. Friedrich Engels, en intressant historisk gestalt.

Man kan säga att han var Karl Marx ständig... Han var Robin till Marx Batman kan man säga. Förutom att den ekonomiska relationen var omvänd. Det var inte Batman utan Robin som var stenrik och finansierade operationen. Engels han kom förstås från en väldigt rik familj. Hans far var industrialist och Engels radikaliserades redan i unga år genom att han såg de miserabla förhållanden under vilka arbetarna i pappans fabrik levde och han kände att det här var inte bra och det ledde honom så småningom på den väg som ledde till Karl Marx, hans vän och medarbetare under nästan hela deras liv och givetvis.

Den här berömda specknaren och deras relation då. Det var Engels och hans kapitalistiska förmögenhet som finansierade Marx. Marx levade i hans bokutgivning och så vidare. Så att det är tänkbart att utan Engels och hans pengar så hade vi kanske inte ens känt till Marx idag för att hans idéer hade fallit i glömska. Han hade inte haft råd att trycka das Kapital och så vidare.

Det är för övrigt en aspekt av Engelsson som jag personligen tycker är väldigt hedervärd och det är värt att lyfta fram det som en väldigt positiv egenskap. Det vill säga att Engels, han identifierade någonting som han uppfattade som ett geni av historisk betydelse. En oerhört unik och speciell person med en unik intellektuell kapacitet, potential att förändra världen med sina idéer.

Han dedikerade sig till att stötta det här geniet, hjälpa honom att publicera sina idéer och så vidare. Det är en väldigt ädel impuls. Nu håller inte jag alls med om att Karl Marx var en person som förtjänade att stöttas på det sättet. Men det är en ädel impuls i alla fall och det vore väldigt bra om fler stenrika industrialister och deras barn hade den typen av idéer att finansiera radikala genier.

Ja, det är en liten parentes bara. Friedrich Engels skrev själv böcker också. Han är känd som en tänkare. Man pratar också ofta om Marx och Engels, deras samlade verk och så vidare. Men han var ju lite av en sidofigur givetvis. Och det finns också en del oklarheter och kontroverser kring hans roll. Man kan säga att en dominerande tolkning av Engels roll är att han var en sorts populariserare av Marx-idéer.

Så Marx själv skrev ganska tunga och obskyra texter, betydligt mer svårlästa. Engelsk är mer populärt, tillhållna, lättare för allmänheten att ta till sig och så vidare. Och åtminstone i viss utsträckning så var det så han själv såg på sin roll och Marx såg också på Engelsk roll på det sättet. Men som alltid när man populariserar idéer så finns det en risk att man förvanskar dem.

Eller under andra uttryck kan man säga att det är omöjligt att popularisera och förenkla en idé utan att i någon utsträckning förvanska den. Och därför finns det som en kontrovers kring om Engels eventuellt var ett skadligt inflytande på hela hela projektet. En sån aspekt av det är du Boris, du är oändligt mycket mer kunnig än jag om det men låt mig bara ge min bild, hur jag uppfattat det.

Så det finns en idé om att Engels, han försökte liksom sammanställa och förklara och systematisera Marks idéer. Vilket kan ha gjort att Engels stod för en mer dogmatisk idé. version av de här idéerna som mer än ett fixt marxistiskt system. Eller kanske det är inte om man kan säga att marxismen som sådan var ingenting som skapades av av Marx, utan det var nånting där där Engels var mer aktiv.

Det finns ju också en välkänd kommentar från Marx, kanske lite svårtolkad, men där Marx själv säger att att att minns inte exakt hur orden följer, men han säger sånt där av vad jag än är säger i alla fall inte marxist. Och det är ofta så med. intellektuella rörelser som startas av en person och sen byggs av andra personer. Man kan dra en parallell till kristendomen till exempel. Man kan fråga sig, var Jesus kristen?

Och det är ju inte helt orimligt att säga att Jesus själv var inte kristenheten. Det var någonting som kristendomen var någonting som skapades av Paulus och andra människor, Jesu efterföljare. Och på samma sätt så är marxismen någonting som är delvis frikopplat från Marx. Men jag minns själv från den tiden jag intresserade mig för marxism och försökte lära mig om det. Jag tyckte det var jättekul, framförallt när jag hittade en bok som hette Den heter Antidyring.

Jag tror att den heter Herr Eugen Dyrings omvälvning av vetenskapen. Men det brukar kallas för Antidyring. Och det är en sån här, en polemisk bok. Det är väldigt typiskt engelskumör. De skrev många böcker som bara var direkta svar på attacker på andra böcker. Och då var det en tysk filosof som hette Eugen Dyring då, som vi idag enbart minns för att engelsk skrev en bok där han försökte krossa.

dyre ändå. Men den boken där, jag tyckte den var väldigt bra för det var en väldigt lättläst systematisk genomgång av det marxistiska systemet. Den här idén av vetenskaplig socialism och sånt där. Så att Engels, han försökte bygga en komplett världsåskådning, ett stort system som skulle förena alla samhällsvetenskapliga frågor, alla naturvetenskapliga frågor, allting skulle in i det här med vetenskapliga socialismen och sånt där.

den dialektiska materialismen och allt vad det hette. Och det finns en idé då om att om att Engels mer systematiserande dogmatiska inställning ledde sedan till till de idéer som blev dominerade i exempelvis Sovjetunionen sedan. Att det finns liksom en rak linje från Engels till Stalin via Lenin.

Och underförstått då att Marx hade inte alls gillat det här. Han var mycket mer dynamisk tänkare. Han gjorde liksom nedslag här och där. Men han själv formulerade aldrig ett komplett system som skulle svara på alla frågor och så vidare. Så den här dogmatiska, enkelspåriga, allomfattande idén, det där var ganska mycket engelsk förvanskning av Marx. Boris, har jag någorlunda förstått den här kritiklinjen mot engelsk? Är det så här man brukar tänka?

Boris

Ja, det var en... Väldigt bra sammanfattning av faktiskt en förhärskande syn. på Engels i stora delar av vänstern, på 60-70-talet. Och det börjar svänga på 90-talet kan man säga. Och nu är Engels på väg tillbaka med full kraft.

Och lanseras faktiskt, det har gjorts sedan 90-talet egentligen, som en kraftig kraft. Han var en tänkare i sin egen kraft som inte bara var en popularisatör av Marx-tankgångar som förenklad om, utan det är rätt många som menar att han var en stor, vad ska jag säga, banbrytande tänkare på en del områden.

Men innan jag funderar på detta så kan det vara värt att diskutera skillnaderna mellan. Marx och Engels som personer. För att, Tristram Hunter som har skrivit en engelsk biografi som kom för två, tre, fyra år kanske, driver ju ofta i det här sammanhanget, i den här sammanhangtesen, att Engels var så sympatisk, för han var en levnadsglad och pig-kille.

Han gillade champagne och Man kan få en operabesök och leva det goda livet. Man lyfter också fram hans syn på äktenskapet. Det blir väldigt mycket äktenskap i det här programmet. Men han levde med i ogift i London, i hemlighet, i mer än 20 år med en irländsk arbetarkvinna.

Som verkar ha varit ett väldigt fint förhållande. Hon dog och då inledde han ett förhållande med hennes syster. Men att de inte var gifta och att det här var i London, det beror på att de inte var kvinnor. Det var ett tvungna hemlighåll där man skulle vara gift i den tiden man bodde ihop, även om man var kommunist. Det var för att engels var väldigt fientlig inställd till alla former av äktenskap.

Det var samhällsektenskapet som gällde, allt annat var tvängelser för både man och kvinna. I de moderna biografierna av både Marx och Engels finns det intressanta passager där det uppenbart tycker jag att de som skriver biografierna inte har fattat speciellt mycket. Det är därför att när Engels första partner, Sollitnog, hade gått bort så hörde inte Marx av sig och beklagade sig.

Det blev den första längre perioden av tystnad och nästan fienskap av de här två personerna. De knyter sedan, återknyter sedan banden. Det har alla tolkats som Marcks tjänsterlöshet och självupptagenhet inför friluftsängelsorg. Men det var, man kan likadant tolka det som Det var, man kan likadant tolka det som Marcks tjänsterlöshet och självupptagenhet inför friluftsängelsorg.

Att Marx var tämligen fientligt inställd till det privatliv som engelsk förebild. Vilket kan tyckas lite fräckt när engelsk försörjde honom. Men så var det. Marx själv var ju liksom den jne-patriarken som till och med lade sig i vem hans döttrar skulle gifta sig med.

Gick ju inte så bra där, men i alla fall. Och han satt ju själv tyvärr barn, tyvärr, utav äktenskapet. Medans grundläggande hållning var gammaldags och borgerlig syn på äktenskapet. Så att de var väldigt olika till levande och karaktär och personlighet också. Men tillbaka till politiken. De senaste 20 åren kan man säga har Engels fått en renaissance därför att hans syn, hans texter och hans texter om den borgerliga familjen passar som hand i handske idag för feminister och queer-teoretiker.

Hans syn på naturen och naturdialektiken passar jättebra för Dagens Miljörörelser och Greta Thunbergar. Alltså synen på att all aktivitet i naturen följer hegelska dialektikens lagar.

Det innebär att man ska betrakta... Det drar nästan i de här fallen åt det här Gaia-teorin. Moder jord måste vi låta leva, vi måste undersöka dess lagar och sedan anpassa oss till de lagarna. Och det är i sin tur att förenkla engelsk värld mycket. Men mycket av det som, alltså det paradoxala här tycker jag är att det är inte så mycket engelsk förenklade tankegångar, engelsk förenkligare av mark som är mer komplexa och lite mer öppna teorier som kommer till användning idag.

utan det är delar som tidigare varit rätt. Buddha som alla har sett över axeln, som naturdialektiken, synen på äktenskapet, synen på hur människan utvecklades. Det har kommit att stå i centrum. Och hans syn på människans utveckling har ju också varit väldigt grundläggande för en hel del av de flumteorier idag som hävdar att Det är bara kulturen som avgör.

Man tolkar engelsk välvidgiftigt och säger att peka på texter om arbetets roll för människans utveckling och menar att dra utifrån detta. Nu förenklar jag väldigt mycket. Jag är min till slutsatsen att bara människor lever under samma förhållanden tillräckligt länge så kommer alla att bli lika.

Och det har dragit engelsk väldag. Men han är användbar för feminister och miljöpartister idag och därmed ganska poppis. Och hans lite mer, inte libertarianska, men libertidska syn på livet passar också som hand i handske för kulturvänster både i Sverige och andra delar av världen. Och Zalinderborg var ju väldigt förtjust i Friedrich Engels.

Men det här är viktigt. Jag tycker inte man ska kasta... Ängels på soptippen på grund av detta, utan jag brottas fortfarande själv med Engels och tycker en del saker där. Är jag osäker på de här tankeverkarna? Det är väldigt få tänkare man ska kasta. Soap-typen faktiskt.

Martin

Vem som än använder dem vill jag bara säga. Den vresig reaktionär patriarken, samtidigt som hycklare av stora mått givetvis i sitt privatliv.

Gjorde husan på smällen och sen så fick engelsen ta på sig faderskapet. Var det inte så riktigt? Jo. Snyggt, snyggt Kalle. Ja, det blir svårt för mig här. Vem tycker jag mest illa om av de här två? Det är jämnt skägg, jag måste åtminstone klia mig lite i huvudet.

Boris

Fundera på det till nästa program tycker jag. Så gör vi en uppföljning. Du har fyra dagar på dig att ta ställning. Som person tycker jag nog faktiskt att som tänkare så har ju Marx ett mycket, man kan leva med honom hela livet, han har ett jäkla djup faktiskt. Som person tycker jag att han är ganska obehaglig. Däremot skulle jag kunna tänka mig att umgås med Friedrich Engels fast han hade en hel del kokåsikter. Men det här med naturdialektiken är det där. Jag kommer aldrig loss ur den. Det finns något där.