Martin

Då tror jag faktiskt att vi har kommit till dagens huvudnummer, vetenskapsavdelningen, som vi så ofta slarvar med, men som vi idag ser fram emot att ta i tur med med liv och lust. Å så trevligt! Du har ju inte varit här på ett tag Gustav, så vill du guida oss igenom vad som har hänt i den vetenskapliga världen?

Boris

Ja, vi har ett antal intressanta nyheter här. Ja. Varav en är ett inlägg som jag själv har skrivit. Vi kan börja en liten bit ner. Vi kan börja med nya risker associerade med rökning i stora observationsstudier. Då har man tagit tre stora kohorter av... Människor som man har följt och noterat deras vanares har man undersökt det observationella sambandet mellan rökning och olika sjukdomar.

Det finns ju ganska många sjukdomar som rökning redan är känt för att orsaka. Men de konstaterade att det fanns fortfarande en överdödlighet trots att man tog hänsyn till alla de sjukdomarna. Och visar nu att det finns ännu fler sjukdomar som är associerade med rökning i det här datamaterialet. De sjukdomar som tidigare är kända som är orsakade av rökning är följande. Jag har en liten lista här från artikeln.

Oralkancer, esofaguscancer, ventrikulcancer, kolorektalkancer, levercancer, pankreaskancer, lagringscancer, lungcancer, blåskancer, njurcancer, akut myeloidleukemi, diabetes, ischemisk hjärtsjukdom, annan hjärtsjukdom, stroke, atrosclerosa, autoaneurysm och andra kärnsjukdomar. Pneumoni, influensa, tuberkulos och kol. Och nu har man upptäckt att rökning i det här datamaterialet också är associerat med infektioner utan nämndspecifikation.

Bröstcancer, prostatacancer, annan cancer, hypertension, alla andra lungsjukdomar, intestinal ischemi, leversiros, alla andra sjukdomar i magtarmkanalen, njursvikt samt additional rare causes, combined och unknown causes. Och riskökningen är mycket stor. Den varierar då upp till en hundrafaldig riskökning för larynxcancer.

Martin

Problemet med den här studien är att Boris var ju inte med som försöksperson. Nej. Boris söker John Silber utan filter och han blir friskare och sundare varenda gång man träffar honom.

Gustav N

Ja men faktiskt. Jag är lite nyfiken här på, jag försökte läsa om, Det nationella, alltså på vilket nationellt underlag är det bara amerikaner man har studerat?

Boris

Vi ska se. Det är bara amerikaner. Det är fem stycken olika amerikanska kohorter med totalt 421 000 män och 533 000 kvinnor.

Gustav N

Min klassiska ståendeinvändning i sammanhanget är att... Det har ju också visat att balkanvård och kineser har mycket lägre lungcancerfrekvenser än andra folkslag. Jag utgår från det. Jag gissar att det är så att vi är vissa folkslag som faktiskt gudar sig till att vi kan det och kan hur mycket vi vill. Att vi bara mår bättre av det.

Martin

Det är synd att de bara ska göra de här studierna på veklingar varje gång. Ja,

Gustav N

visst är det den ska veklinga. Men kan man inte tänka sig en genetisk komponent som faktiskt gör att vissa folkslag klarar rökning bättre?

Boris

Jo, visst kan man det åtminstone om det gäller vissa enstakiga översjukdomar. Men i allmänhet så bidrar de här data till den allmänna... Slutsatsen? Att rökning inte är bra för hälsan och bör undvikas. Vi har ju numera utmärkta alternativ till rökning, till exempel e-cigaretter, som inte alls är lika cancerframkallande.

Martin

Och inte heller någons behövs skäl.

Boris

Nej, det är det inte. Men lyckligtvis är det ju så att man behöver inte förknippa den libertarianska, fria skälen med någonting som är så oerhört giftigt och obehagligt som tobaksrökning. Tvärtom så vinner det libertarianska projektet på att disassociera sig så mycket som möjligt ifrån den här typen av illa luktsamheter och obehagliga vanor.

Men jag kan ju flika in också Boris på tal om John Silver utan filter. Jag har känt två stycken rökare av John Silver utan filter i mitt liv. Den andra var en överläkare på Karolinska. Som fortsatte röka John Silver utan filter långt efter det att röket blivit infördes. Han är känd för att en gång ha sagt när en sjuksköterska kom fram till honom i personalmatsalen och sa Nu får du faktiskt inte röka här längre.

Då tittade han upp blitt och sa Jag tar straffet. Och han skrev vid ungefär 75 års ålder en artikel till läkar tidningen med innebörden att jag har rökt två paket cigaretter om dagen i hela mitt liv och det har aldrig haft någon negativ effekt på mig. En heters man.

Gustav N

En äkta vetenskapsman.

Martin

Ja, vad har vi mer för vetenskapsnyheter? Har vi något som är lite mer uppliftande kanske?

Boris

Det som är upplyftande med den här nyheten är att det alltid går att sluta. Och de som hade slutat hade faktiskt en riskminskning beroende på antalet år som gått sedan de rökte sista cigaretten.

Gustav N

Nu missar jag, alltså de hade en viktminskning? Riskminskning. Jaha. Nej men... Nej men jag ska inte gå in i en hård diskussion här. Jag törs inte.

Boris

Det är ju olika i Borics. Berätta nu vad du tänker.

Gustav N

Nej men det är ju, man får ju fenomenet med, jag sa ju viktminskning och ett slående fenomen tycker jag är att de som slutar röka, de blir ju hiskligt tjocka. Så är det. Och det får ju med sig en massa hälsorisker också. Det vore bättre att ha lite svarta lungor men bara smärta och smidig som en panter.

Boris

Och hörsel. Det finns en viss risk att öka i vikt om man slutar röka. Så är det. Men risken för hälsan som följer av den viktökningen står inte alls i paritet med risken till följd av rökningen.

Martin

Bra försök doktorn, vi kommer inte att bli några tjockisar. Nej. Hur mycket du än försöker propagera. Vi kan gå vidare.

Gustav N

Bara en fråga. Jag har mitt yttersta ögonblick för att försvara rökningen. Det här med sinnes... Har man undersökt rökningens påverkan på sinnesströmning? Sigmund Freud konstaterade att han slutade röka cigarrer. Förvisso kände han sig friskare, men han var också konstant deprimerad. Det var så resten av sitt liv. Förutom att när folk hittar röka så blir de tjockare.

Så det är nästan obehagligt. Och sen har jag märkt att intellektuella och välartikulerade personer blir dystra och oartikulerade. Alltså att det finns någon koppling till tal och logik centrum där man slutar röka.

Boris

Ja, Sigmund Freud var väl vid den tiden allt mer övergiven av snälla lärjungar. Och hans läror började allt mer överflyglas av nya tolkningar. Han fick aldrig sitt Nobelpris och då slutade han röka cigar. Textning.nu Jag är inte överraskad att han...

Gustav N

Strupcancer kan ha bidragit i och för sig.

Boris

Var det först när han fick strupcancer som han slutade röka skär? Ja, jag tror det. Ja, stackarn. Ja. Det var just strupcancer som risken var hundrafalligt ökad för.

Martin

Kamrater, har vi nått med en cancer i vetenskapsavdelningen?

Gustav N

Ja, det är mycket döda sjukdomar idag.

Boris

Datainspektionen. Karolinska institutet bryter mot lagen när deltagarna i LifeGyn-projektet får logga in och titta på sina egna data. Här tyckte jag det var intressant. LifeGyn är ett oerhört stort epidemiologiskt projekt där man ska samla in detaljerade data från hundratusentals svenskar. Datainspektionen har kritiserat det förut och det har varit en väldigt massa turer fram och tillbaka. Jan Björklund lovade vid ett tillfälle att ändra lagen ifall projektet inte blev så bra.

skulle godkännas inom ramen förnuvarande lagstiftning därför att det är så viktigt. Datainspektionen har nu hittat ett sista hamstråd för att kritisera projektet. Nämligen det att när försöksdeltagarna själva får logga in på hemsidan och titta på sina egna data så bryter det mot lagen. Det här tycker jag är mycket märkligt.

Martin

På vilket sätt kan det vara ett kränkning av någon datas integritet om de själva tittar på data?

Boris

Ja, det är inte klart för mig. Men jag tror att de har vissa invändningar här mot att man kan logga in med användarnamn och lösenorder. Och inte behöver någon ännu säkrare inloggningsmetod. Det borde vara lätt att fixa i och för sig. Ja, det kan man tycka.

Martin

Då kan man väl ha sån här e-legitimation eller någonting.

Boris

Det borde vara en rimlig lösning. Vi går vidare. NASA övervägrat sända en ubåt till Saturnus molnet Titan för att utforska dess havavflytande metan. Det här är en sån där hoppinnivande science fiction-länk.

Martin

Ja, väldigt intressant. Men det där är bara ett koncept va? Det där är bara en sorts idé de har? Ja, det är bara ett koncept. En powerpoint-presentation och...

Gustav N

Det var väl ett lös i köttet, den där, att vi skulle kunna kanske om...

Boris

Precis, det finns inte mycket av substans här mer än lite planer och skisser på en väldigt fin kärnurbåt som man då ska skicka ner i det här havet av metan.

Martin

Men jag såg till min stora besvikelse att den är obemanad. Skulle du vilja åka dit? Ja, för en stund där hade jag bespetsat mig på att få åka urbåt i ett metanhav på Titan. Jag skulle inte ha så mycket emot det faktiskt. Men det finns ingen förarehytt på den där.

Gustav N

Det är korrekt. Men Elon har säkert ett parallellt projekt som är...

Martin

Jag håller på Elon, jag skulle inte våga åka med NASA-raketen då, men när Elon åker till Saturnus, då vill jag gärna följa med.

Boris

Den här typen av projekt tycker jag gör det som Neil deGrasse Tyson brukar hävda, att forskningen skulle behöva göra mera, nämligen capture the hearts and minds. Och erbjuda storstilade framtidsvisioner som gör att unga människor vill bidra till att bygga vår framtida värld genom att till exempel bli ingenjörer.

Gustav N

Men då måste det vara, för att man ska vinna Chartle Mine så måste det vara något mer. Även om man även när du båten ska vara bemannad, hur jäkla kul och lockande är att tänka sig att skicka en person igen i en minibåt i det här metan havet. Det måste jag ha någon vision av att man bygger samhällen. Man är många. Det finns barer som en koloni på mars till exempel. Det här kan ju bara vara lockande för människor med en eremitläggning.

Boris

Särskilt med tanke på att inte ta ner det och ta hem ur båten igen.

Martin

Man kan tänka sig att den som inte är eremit skulle ha mer intresse av att åka urbåt på Europa. Vi pratade häromdagen om nya idéer om att utforska Europa, som är en av Jupiters månar. Där finns det också ett väldigt stort hav, som är ett uppgift tre gånger större än alla jordens hav. Så där skulle man eventuellt få sällskap med sin ubåt för att det eventuellt bor olika typer av varelser i det havet.

Det är lite lockant. Så då undrar jag varför ska man åka till Titan som ligger längre bort än Europa, mycket längre bort, och det är metanhav där det är mycket lägre sannolikhet att hitta något kompatibelt liv? Bra fråga. Det är väl där de måste borras genom isen på Europa. Men det gick ju bra i, vad heter det, 2010. Det var en bra bok i alla fall. Det gjorde hon det.

Boris

Jag tycker vi ska utforska alla himla kroppar i vårt eget system så fort som det låter sig göras. Bara därför att kunskap är vacker och det är intressant.

Gustav N

Och bara för att hitta en himlakropp där det är komplett ofarligt att röka. Det måste finnas.

Boris

Med tanke på att de har hav av metan så tror jag inte de har någon syre i atmosfären. För då skulle de här haven brinna upp. Så förmodligen kan man åtminstone försöka röka utan risk för att antända cigaretter. På Titan. Vi fortsätter. Experiment med betyg från årskurs 4 är dömt att misslyckas om skolorna inte randomiseras. Det här är ett inlägg som jag själv skrev igår. Det handlar om att i onsdags så offentliggjorde regeringen en överenskommelse mellan allianspartierna och S&MP.

om framtiden för den svenska skolan till 2020. Den innehåller flera olika komponenter och den som har uppmärksammats mest är då en försöksverksamhet med betyg från årskurs fyra som ska kunna införas på hundra olika skolor. Den innehåller även andra komponenter. En annan komponent som är väldigt bra är att försöka digitalisera de nationella proven så att de kan rättas centralt.

Vilket ju då minskar incitamenten för lärare att försöka höja sina egna elevers resultat för att själva se bättre ut. Det tar då bort om det införs ett stort problem med utvärderingssystemet som det ser ut idag. Men det här med att införa betyg från fjärde klass är ju någonting som Jan Björklund har drivit. Och nu har det landat i att det ska bli en försöksverksamhet där hundra skolor får delta. Och under vissa förutsättningar, bland annat att samråd har skett med föräldrarna.

Problemet med det här är att det kommer inte att gå att testa ifall betyg från fjärde klass är en bra idé, ifall man har ett självselekterat urval. Därför kan det mycket väl bli så att skolor som redan är väldigt bra, eller som har ett aktivt förändringsarbete, eller som har någon annan star-faktor, väljer att delta. Och då blir resultaten inte trovärdiga vad de än visar. Samtidigt som man befarar att de kan komma att användas som ett politiskt slagträ av en deras sidan, beroende på hur det faller ut.

Martin

Men jag är nyfiken, den här randomiseringen, hur ska den gå till egentligen? Jag tänker mig att ytterst den här frågan om hur man ska ha betyg, från vilken årskust man har betyg, det borde vara en fråga som är upp till varje familj att avgöra. Eller varje barn.

Boris

Det kan man mycket väl tycka, men vårt system fungerar ju inte alls på det sättet idag. Och om man då inte har möjlighet att genomföra den typen av liberalisering, då kan vi åtminstone utnyttja det faktum att vi har ett enhetligt system idag, till att undersöka vad som fungerar bäst för barnen. Det vi är ute efter är att få så bra skolresultat som möjligt. Och också möjligen andra resultat. Det är möjligen så att betyg kan ha en påverkan på till exempel hur bra barnen mår, vilket man också kan mäta.

Och för att vi ska kunna veta då, och för att man som förälder, ifall man själv får möjlighet att bestämma tillsammans med sitt barn vilket betygssystem man vill ha i en ihopdelskramtid, då behöver vi den här kunskapen. Den kunskapen kan vi ta fram genom att göra ett randomiserat experiment så att vi får evidens. Den här kunskapen saknas idag, vilket inte alltid framkommer i debatten. Det finns en rapport från Vetenskapsrådet och en utredning som Martin Ingvar gjorde förra året på uppdrag av Jan Björklund om att införa tidigare betyg.

Båda säger att vi egentligen inte vet om betyg från årskurs 4 är bra, om det är bättre för elevernas förmåga att uppnå lärarmålen, eller om det inte är det. Ett randomiserat experiment är precis vad vi behöver. Då är det så tragiskt att det förfuskas. Hur ska då randomiseringen gå till? Jo, man kan tänka sig flera olika alternativ. Det som skulle ge störst kraft skulle vara att randomisera alla skolor efter huvudman eller kommun eller någonting liknande.

Jag vet inte exakt hur man bäst ordnar det i detalj så att grupperna blir jämförbara. För det är viktigt att inte alla storskattade skolor till exempel hamnar in i den här gruppen. Det måste man balansera på något sätt. Men inom ramen för det så behöver man randomisera skolorna så att det är slumpen som avgör vilken som får det. Vilket system så att man inte har någon större faktor som ligger bakom eventuella skillnader.

Gustav N

Man måste du äga in sånt som geografisk basering, alltså social omgivning i skolan och alla sådana saker. Det ska bli jämförbart.

Boris

Ja helst. Om man har tillräckligt många skolor att randomisera så kommer det inte att vara något större problem. Därför kommer det ändå att jämna ut sig. Om man bara har hundra skolor som man ska jämföra med hundra andra skolor då måste man balansera det på något sätt.

Martin

på de variabler som kan tänkas påverka utfallet. Precis som du säger.

Boris

Det beror ju på vad man ska ha betygen till. Om de ska användas för att söka in så måste man ju ha någon typ av standardisering.

Martin

Ja, standardisering ja, men den behöver ju inte vara statlig. Den behöver ju inte vara centraliserad, de åker obligatoriskt för alla.

Boris

Det är sant och vi har ju en viss diversitet idag. Man kan ju till exempel läsa på eget IB-program som en annan typ av betygsättning.

Martin

Det rimligaste var nog att det fanns olika sorters betygsättningsinstitut och nationella provinstitut och sådana saker. Som väljer varje skola själv vilka man vill ansluta sig till eller varje elev väljer vilka man vill kvalificera sig för. Det skulle kunna vara oberoende av vilka skolor man har. Men oavsett så, med undantaget då för om du har en företagare som äger ganska många skolor. Så borde ingen ha möjligheten att genomföra ett sånt här experiment. Håller du inte med om det?

Boris

Ja, min uppfattning är att det fungerar bra idag med den möjlighet som finns att välja betygssystem där man då kan välja IB. Man kan läsa på skolor som till exempel tyska skolan som följer läroplanen i Thyringen. Så det finns inget principiellt eller praktiskt hint mot att utvidga den typen av system.

Martin

Så nu när vi ändå har judarna här i Auschwitz så kan vi lika gärna göra lite Dr. Mengele-grejer på dem. experimenterande med råkar ha möjligheten att experimentera?

Boris

Man bör kunna experimentera även inom ramen för ett diverst system, även om det blir mycket svårare. Därför att ju mer uppbundna de systemen är, desto svårare blir det att göra en randomisering. Men om man tänker sig att man hade... Tusen skolor som följer läroplanen i Thyringen, tusen skolor som följer IB-systemet och tusen skolor som följer den svenska läroplanen. Så skulle man i princip kunna randomisera helt inom varje grupp. Det är bara det att det skulle vara väldigt svårt att få alla att gå med på det samtidigt.

Martin

Ja, det brukar vara så med sådana här storskaliga statliga planer för experiment och kontroll att det är väldigt svårt att få folk att gå med på det, om man inte tvingar dem.

Boris

Det håller jag inte alls med om. Folk är i regel glada ifall man förklarar hur ett vetenskapligt experiment går till, att kunna bidra till kunskapsutvecklingen.

Gustav N

Men en fråga som håller mitt bakhuvud är... Tjänsterna har alltid ständigt undersökt sig, genomförts, testar mer eller mindre bra. Alltså, mänskligheten borde vid det här laget ha samlat på sig så pass mycket erfarenhet om betygssättning, om skolväsendet och sådana saker. Så att alla fakta borde finnas tillgängliga.

Boris

Det skulle man kunna tro, men den evidensbaserade revolutionen är i sin linda. Det är alltså fortfarande tämligen nytt inom många grenar av vårt samhälle att göra riktiga randomiserade tester som kan ge verklig kunskap om real world outcomes. Det behöver vi mycket mer av på alla områden. Det är därför det är så tragiskt att det här experimentet är förfuskat redan från början.

Vi går vidare. Kinesisk toppforskare anklagad för att ha plagierat prisbelönt mjukvarulösning från kanadensisk mjukvarutvecklare. Det här är en intressant liten skandal som har seglat upp. I Kina så finns det ett oerhört prestigefyllt vetenskapspris som delas ut till verkliga toppforskare i de fall någon sån går att tillgå. Ofta delar de inte ens ut priset eftersom de inte har några värdiga kandidater. I början av året gick det här först klassiga priset till Zhang Yaoxi, som är forskare i datavetenskap.

För innovationer i en typ av nätverk-komputing som förbereder användarna att ha kontakt med operativa system eller software som levererar på en annan komputer än på användarnas appar. Jag förstår inte exakt vad det innebär. Men det som är spännande är att på sociala medier har det kommit fram uppgifter om att han har tankat ner den här koden från en kandidatisk utvecklares konto på GitHub där den ligger helt öppet.

Och sen utgivit sig för att ha en kreditkreditskredit gjort de här framstegen själv. Det är till och med ett exempel på när sociala medier och öppen vetenskaplig kommunikation på internet avslöjar att en forskare har gjort någonting som inte var originellt eller som inte var korrekt och som sedan uppdagas på det sättet.

Martin

Jag tycker att den bulgarisk-kanadensiska forskaren Jordan Jordanov hade en rolig kommentar. Han var väldigt chantil och storsynt. Han sa att han tyckte det var väldigt roligt att hans mjukvara hade fått ett så fint pris.

Gustav N

Väldigt icke-bulgarisk tycker jag.

Martin

Ja det är ju faktiskt icke-bulgariskt. Jag som jobbar mycket med Bulgaria vet att det där är någon som har bott i Kanada, ett bra tag att ha tagit intryck. Köpa assimileringslinjen. Men han sa också att det är absolut inget fel som den här kinesiska forskaren har gjort. Det är ju hela poängen med att han lägger upp sin kod som open source så att andra människor ska ta den och vidareutveckla den. Så bara man följer GPL-licensen och dess krav så tycker han bara att det är positivt. Jag är glad och smickrad av det här priset.

Boris

Det tycker jag, that's the spirit. Man har följt upp en kohort med personer som är vaccinerade mot HPV i USA och undersökt om det så att de får mera könssjukdomar bland dem som HPV-vaccinet inte skyddar mot det vill säga man räknar inte med kondylom och det visade sig att så är inte fallet.

Och det är lugnande och visar att vaccinet är säkert även om man tar hänsyn till risksubstitution det vill säga att man inte får mer. Den teoretiska möjligheten att personer som har ett ökat skydd då ägnar sig åt ökat risktagande därför att de tror att de är säkra ändå.

Martin

Å andra sidan så är det väl en tråkig nyuppsättvis att folk inte är mer om sig och kränger sig sexuellt?

Boris

Man kan vara oerhört sexuellt aktiv men ändå inte drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar om man använder säkrare sexpraktiker. Idealet vore naturligtvis att vi utrotade dem sexuellt över för våra sjukdomar samtidigt som alla människor fick ha ett fritt, aktivt, varierat och njutningsfullt sexliv.

Martin

Lyssna nu alla vad läkaren ordinerar.

Gustav N

Kan man ha det man inte får röka efteråt?

Boris

Exempel på det, Lär har rapporterats.

Martin

Jag ser att vi har en till kärleksrelaterad nyhet. Som ligger alldeles under den här listan.

Boris

Att vänta in den rätta, ologiskt enligt biologisk riskaversyn. Det här är alltså evolutionär teori och man har gjort en modellering för att försöka se evolutionärt sett vilken fördel man har att vänta på en optimal partner jämfört med att skaffa avkomman med någon som är mer tillgänglig under tiden man väntar. Och det visar sig i den här modelleringen att det är bättre att komma till skott än att hålla på och vänta på den perfekta partnern hela tiden.

Martin

Hur vet man hur länge man ska vänta då? Ska man bara ta första bästa eller finns det någon algoritm här?

Boris

Forskarna har då stått här. Inferred that the group size and not the total population size play a greater part in the evolution of risk aversion. Det beror alltså på vilken potentiell storlek man har på gruppen av personer man kan fortplanta sig med. Men det här går inte att överföra till något konkret råd åt en människa i dagens samhälle.

Martin

Vi kan inte få en siffra nu, hur många man ska dejta innan det är den som man dejtar då som man ska ta.

Boris

Jag rekommenderar att om man är osäker så bör man pröva att ha sex med personen i frågan, snarare än avstånd.

Martin

Jag läste någonting liknande för inte så länge sedan. Någon som hade tänkt ut någon typ av algoritm om hur många man skulle dejta. Att man skulle på något sätt sätta någon sådär, man skulle ranka dem gentemot varandra. Och när det hade gått, se så många dejter utan att någon var bättre än den som var bäst hittills. Då skulle man slå till och bli ihop med den som var bäst hittills. De hade någon sån idé. Och det byggde då på att man inte skulle behöva, man skulle göra en effektiv sampling av mängden. Men det kanske inte framgår av den här tecken hur man gör?

Boris

Nej, och det måste ju bero på vad man har för målsättning också med det hela. Det där som du just beskriver, det låter som någon typ av monogamism.

Martin

Mm,

Boris

ja. Men det är inte det här. Det här handlar ju helt om paningsmönster. Fortplantning. Ja, precis.

Martin

Ja, jag förstår.

Boris

Ja, jag tror att vi har kommit ner då till... Bland de intressanta vetenskapslänkarna Peyronies sjukdom som redan har diskuterats på Radio Bubbla. Ja,

Martin

och så väldigt tråkigt att vi redan har avhandlat den så vi måste hoppa över den i det här avsnittet.

Boris

Därmed har vi gått igenom hela vetenskapskategorin för den här gången. Ja, har vi verkligen det? Är det slut nu? Ja, berätta Martin, vad skulle du mer vilja prata om? Ja, det skulle jag vilja prata om.

Martin

Ja, vi har bara så många länkar.

Gustav N

Ja, jag är lite fascinerad av den här fettlänken.

Boris

Åh, jag är glad att du tar upp den Boris. Den här länken handlar då om kostråd. Det utfärdades kostråd för flera decennier sedan man skulle äta mindre fett. Skälet till det är att fett ansåg man bidrar till åderförfettning. Och är därför inte bra fräsam. Men, det som saknades trots att vi har ätit så mycket fett genom mänsklighetens historia var ju bra randomiserade studier. Och nu när man med dagens glasögon ser tillbaka på de här kostråden så konstaterar vi att bristen på randomiserade, kontrollerade studier gjorde att man inte ens då borde ha utfärdat dem.

Därför att det var baserat på svagare observationsdata och teorier om vad fettet har för effekter i kroppen. Man kan säga alltså att det är den evidensbaserade revolutionen som har kommit ikapp med det förflutna och tvingat fram en uppgörelse.

Martin

Gustav, använder vi samma lista när vi tittar på vetenskapsnyheterna? bubb.la.vetenskap Då får man se fler. Det vore kul att plocka några till tycker jag.

Boris

Jag är inte helt säker på vilka som redan är diskuterade bakom pyroni-sjukdom.

Martin

Det är framförallt den som är väldigt diskuterad och överhoppar.

Boris

Då hoppar vi över den. Kvinnliga studenter i Uppsala uppger fler sexpartners ökad andel av erfarenhet av analsex. Det här är en intressant nyhet, därför att i Sverige så saknar vi en populationsbaserad sexualvanundersökning. Vi har inte haft en populationsbaserad sexualvanundersökning. Det senaste som gjordes var sex i Sverige 1995. Och sen dess har vi egentligen ingen bra uppfattning om sexuellt beteende hos människor i Sverige.

Är det som en sån här Kinsey-rapport? Ja, det kan man säga. Här är det då Tanja Tydén i Uppsala och några medarbetare som brukar göra en enkattstudie i vänterummet på ungdomsmottagningen för studenter. Och så frågade de studenterna om sexuellt beteende. Och då kan de följa trender över tid. Och då visade det sig här att unga kvinnor i Uppsala som kommit till den här mottagningen har haft fler partners över tid om man jämför bakåt i åren.

Gustav N

Men säger den så mycket? Om jag förstår det rätt så är det alltså en studentmottagning i Uppsala? Ja. Det säger ingenting om sexualvanorna hos 18-åriga kvinnor på Värmlands landsbygd då de... Det är helt riktigt. Det blir ju... Jag kan gissa att vanorna skiljer sig åt ganska mycket.

Boris

Säkert. Det här är inte representativt för någon bredare befolkning, nödvändigtvis. Däremot är det förmodligen jämförbart tillbaka i tiden med svaren som man har fått på samma mottagning när man har ställt de här frågorna. Och då kan man ändå urskilja vissa trender, förmodligen.

Gustav N

Ja, om man ska dejta studentskor i Uppsala så är det här bra information, alltså. Man ger sig utav Bergbladets grannbygd.

Boris

Snittåldern för samlagsdebut var 16,7 år 2014, vilket är lägre än 17,6 som det var 1989 när de här undersökningarna började.

Gustav N

Det var inte mycket i sänkning ändå tycker jag på den tiden.

Boris

Ja, inte så mycket kanske. Men antalet sexpartners under livet har ökat till 12,1 2014 jämfört med 4 1989. Och de här kvinnorna var då, tror jag, ungefär 23 år gamla i genomsnitt. Vi kan fortsätta.

Martin

Jättegärna.

Boris

Kvacksalvren i Helsingborg som sålde barkavkok mot cancer åtalas.

Martin

Ja, vad var det för fel på att sälja barkavkok då? Ja,

Boris

det är väl utmärkt att sälja barkavkok. Däremot så är det ju... Ja... Det är ju falsk marknadsföring att påstå att det botar cancer, eftersom du visligen inte gör det. Och man kan då tycka, när det gäller en sån här utsatt grupp av människor som betraktar det som ett sista halmstrå, att det är osedvanligt cyniskt att försöka bedra människor på det viset. Det är sånt som tar väldigt mycket betalt för det här backup-koket,

Martin

som ju knappt kostar någonting annat att göra.

Boris

Tycker du verkligen att man ska få påstå vad som helst i marknadsföring, även om det inte är sant?

Martin

Definitivt, utan någon som helst tvekan. Jag är libertarian. Jag tror på yttrandefrihet, jag tror på näringsfrihet. Jag tror absolut inte på att staten ska ha några pekpinnor och säga åt folk vad de ska säga och inte säga. Allra minst i kommersiella sammanhang.

Boris

Det är ju ett kontraktsbrott ifall man erbjuder en produkt som ska ha en viss... som ska erbjuda... den ska leda till ett visst resultat och så gör den inte det. Exakt.

Martin

Det finns kontrakt. Det finns... du har rätt att avtala om saker och det som står i kontraktet kan sedan bli grund för en rätt process mellan dig och den person som du har sålt bark av kok till.

Boris

Jag säljer inte bark av kok.

Martin

Hur smakar bark av kok? Smakar det som man tänker sig? Som koda och strält?

Gustav N

Jag tror det smakar jäkligt äckligt. Jag har inte testat det själv. Men det verkar lite andefattigt hos kvacksalv. Att man inte kom på något avkok som borde smaka godare. Björkavkok känns verkligen varg, blöd och tristess.

Martin

Men det känns väl inte lika hälsosamt om det smakar gott? Det ska vara lite resinoolja, det ska lukta lite äckligt. Då känns det som att det är mer effektivt. Särskilt i kvacksalveribranschen.

Boris

Det tror jag med. Man måste uppleva det som en riktig kamp att få i sig. Ja, det är det. Lackande medlet.

Martin

Tyvärr finns det inget recept här på Bark av koket. Men till alla våra lyssnare som har cancer så kan vi rekommendera att gå ut och skrapa barken av en björk. Det kommer garanterat bota era sjukdomar.

Boris

Det var alltså inte Martin som sa detta utan det var ett reklaminslag finansierat av Samtidigt.

Martin

Meddelande från våra sponsorer.

Gustav N

Däremot Björkblads av Korkhus, då tror jag finnarna stoppar i sig.

Martin

Ja, de har koll. De lyssnar inte på svenska statens pekpinnar.

Gustav N

De blir ju gamla och sega och härliga. Vi får forska vidare i det här. Nästa gång Gustav var med så har han gått vidare och tagit reda på mer om det här.

Boris

Jag försäkrar er att jag inte kommer att bedriva någon som helst i efterforskning av det här området. Vi kan ta nästa länk. Lustgas, drogen som aldrig blev illegal. Det här är mycket intressant, det är säkert. som beskriver historien om lustgas och hur den bör användas både för medicinska ändamål, vid tandutdragningar och barnafötsel men också i rekreationssyfte och hur lustgas under en tid bevarn en stående inslag på socialitetspartyn där man ville roa sig lite extra.

Martin

Vi berörde den här länken som hastigast häromveckan i radion. Då tror jag vi var inne på att vi skulle testa. Du hade ju minnen av lustgas. Jag har testat den en gång. Jag blev bjuden på en dos. Jag tänkte att man skulle kunna skaffa en sån här gräddcifon av en patron. Testa i sändning. Du Boris, du halvligger lite bekvämt och du är som du tuppar av. Det gör du inte så mycket. Du ska inte ramla och slå dig eller någonting. Så det skulle kunna ta en puff och sen kan vi jämföra före efter om du vill bättre radio.

Gustav N

Nästa program så ska jag, eller nästa lördag tycker jag, så genomgår jag ett lustgasexperiment med undersändning.

Martin

Underbart, äntligen lite seriös MPRI.

Boris

Det här är helt underbart, Radio Bubbla skriver in sig i historien med självexperimenterande som har pågått här sedan 1700-talet för det här området. Då ska vi se ifall vi kan nå... Samma litterära kvalitéer som fallbeskrivningarna av Humphrey Davies som refereras här, som för övrigt är mycket läsbara fortfarande. Han har då publicerat långa detaljerade beskrivningar av olika personer och de som han har låtit testa har själva fått beskrivas och upplevet sig.

Det här blir spännande. Sprutbytesprogram minskar risken för HIV och hepatit. Här har vi en nyhet som i grunden är positiv. Det här är en rapport från Folkhälsomyndigheten som vi ju annars sällan har anledning att uppmärksamma på något positivt sätt. Förlåt är inte de nedlagda? De lever och har hälsan. Frodas till och med.

Gustav N

De som finns i det här bergrummet vid telefonplan tror jag. Garanterat.

Martin

Jag kanske blandar ihop dem med någonting. Jag har för mig att de instiftades av regeringen Bildt och lades ner av regeringen Reinfeldt. Jag blandar upp någon annan myndighet. Eller så önskar jag bara.

Boris

Jag är en drömmare som vanligt.

Moderata företrädare som Socialdemokrater och andra går ut med att det är bra att ha sprutbytesprogram. Det är till hjälp för medborgarna i landstinget. Medan Moderater i andra delar av Sverige, Socialdemokrater också i andra delar av Sverige, ofta säger att det här är fullständigt oacceptabelt. Samhället ska inte understödja personer som ägnar sig åt nätet med omoraliskt beteende och så vidare.

Martin

Och frågan här är inte hurvidan man ska göra det, utan hur det ska vara tillåtet att göra det. För det är förbjudet för allt.

Boris

Det är numera tillåtet. Det har varit tillåtet i några år. Men det är väldigt få landsting som har öppnat sprutbytesmottagningar. I Skåne har man öppnat några flera. Man började egentligen på 80-talet i Malmö och Lund. Då fanns det inga regleringar alls för sprutbytesmottagningar. Men när HIV kom så öppnade läkarna där på eget initiativ sprutbytesmottagningar som en slags krisåtgärd. Sen har man då inte ansett att det har gått att öppna utan lagstöd och på sikt har verksamheten blivit reglerad och sedan uttryckligen tillåten.

Men förutom i Skåne så är det nu om jag minns rätt bara i Kalmar och i Stockholm som det finns sprutbudsmottagningar i Sverige. Vilket leder till... Det är en risk för att HIV och hepatit sprids i större utsträckning än vad som skulle vara nödvändigt.

Gustav N

Det är en stark negativ externalitet naturligtvis. som lade ner lösningar för två år sedan och då gick upp i Folkhälsomyndigheten. De har både ett institut och en myndighet. Nu finns det bara en myndighet.

Martin

Men Folkhälsoverket då?

Boris

Vi har nog varken Folkhälsoverk, Folkhälsostyrelse eller Folkhälso nämnt kvar. Det finns utvecklingsmöjligheter för stadskramarna.

Gustav N

Ger de inga idéer? Folkhälsoöverstyrelsen har ju en väldigt bra klang tycker jag.

Boris

Äntligen någon som kan göra någonting åt rökningen av cigaretter i det här landet. Det är slut nu Gustav. Jag skulle kunna rekommendera andra att sluta men jag ska hålla mig ifrån personliga synpunkter av det slaget här i sändningen. Ja,

Martin

vi börjar närma oss två timmars sträcket nu i vår sändning. Det är ungefär så långt som vi siktar på att göra på lördagar men jag är igång för att köra några vetenskapslänkar till.

Boris

Extremt fertila fornhärskare identifierade genom analyser av ytkromosomer i befolkningen. Det här tyckte jag var kul. Det är ju känt sedan tidigare att väldigt många män i Asien har nästan identiska ytkromosomer som tros härstammar från Genghis Khan. Nu har man genom genetiska analyser hittat ytterligare ytkromosomer som man tror sig kunna knyta till tidigare härskare i olika delar av världen. Även här i Europa. Bland annat nämns en irländsk dynasti, Uinil-dynastin.

Martin

O'Neill heter man väl i Irland.

Boris

Så tog det det uttalas nu fri en.

Martin

Jag tycker det var tråkigt att man inte fick mer namn och detaljer på de här personerna som var urfäder till så många. Vi har Gengis Khan och Gio Kanga. från Kina och O'Neill på Irland.

Boris

Det som var kännetecknande här var ju då att det var inte bara en person som var väldigt förtydlig utan sen fortsatte de här ytgromsformerna att spridas i flera generationer det vill säga prinsarna som föddes till den här stamfadern hade också i sin tur väldigt många barn och så vidare i flera generationer.

Martin

Det är det som är nyckeln va? Det är inte att man själv ska ha hundratals barn, utan man ska själv ha ett dussintal söner som i sin tur får hundratals barn. Precis. Om man skulle undersöka svenskarnas gener på det här sättet, tror du att man skulle hitta någon y-kromosom som är väldigt vanlig bland svenskar? Som är liksom så här Birger Jarls y-kromosom eller något.

Boris

Eftersom vi aldrig har haft någon tradition med harem så måste det i så fall vara någon av de här. Medeltida kringresande kungarna som rörde sig väldigt mycket i landet och som möjligen kan ha legat med kvinnor överallt där han kom åt.

Gustav N

Vad hette han? Var det där Karl den 15? En ganska sen kung. Han geste runt väldeliga och lägrade pigor och kvinnor från alla samhällsskikt.

Boris

Mycket egalitärt. Med det var väl det. Han dog 1872 om jag missar rätt. Det är relativt nyligen. Han var lite genomsnackad i alla fall. Det kan man för all del tänka sig.

Martin

Det är i alla fall väldigt ovanligt med ledare nu för tiden. Som har samma typ av praktik som Gengis och grabbarna hade back in the day. Vår nuvarande kung till exempel, Karl XVI Gustav. Han har inte lyckats så bra efter det enda, han har fått två döttrar och en barn. Eller någon som kanske inte är rätt typ för den här typen av allsting i alla fall.

Gustav N

Ja, fast vi vet ju ännu inte hur kaffeflickaperioden har blivit för utslagig i befolkningen.

Boris

Nej, verkligen. Man kan ju också tänka sig att en viss förlättad kronprins, som vi inte nämner vid namn, skulle kunna ta sig med åren. Det har vi sett förut i den här dynastin.

Martin

Ja, jag har bara svårt att tänka mig att han ska ta tio fruar eller sådär. Men han kan väl ta en fru till nöds för sin skull. Men tio stycken, jag tror att det påtok för mycket från honom.

Boris

Kungahuset är konservativt. Ja,

Gustav N

men han behöver göra sin plikt om det behövs.

Boris

Han kommer... Han har många decennier framför sig. Så det ska bli spännande att se vad som händer. Vi får hålla tummarna helt enkelt. Vi får hålla tummarna för äktenskapets upplösning. Tack för...

Martin

För att den här fantastiska y-kromosomen äntligen ska spridas till hela befolkningen.

Boris

Till hela befolkningen kräver mer invasiva åtgärder.

Martin

Ja, vi kan väl göra ett statligt experiment som du gillar, Gustav. Gustav, stort tack för att du har varit vår Ciceron genom Vetenskapsnyheterna. Jag tycker att det här är ett jätteroligt inslag att kunna ha. Jag bor i sig sådana klåpare så att, som vi brukar säga, vi är törsta inte ens att ta oss an Vetenskapsnyheterna.

Boris

Det tycker jag är väldigt tråkigt. Jag är alltid väldigt glad när Vetenskapsnyheterna diskuteras i Radio Bubbla.

Gustav N

Det känns som att jag sitter hemma vid frukostbordet med papper och penna och sen kommer jag få pisk när det är mig i sändning nästa gång.