Button-svg Transkribering

Utvärdering av vår eftervalsanalys från 2016 – Fick vi rätt om Trump-eran?

Martin

I november 2016, två eller tre dagar efter valet, jag tror valet var 8 november eller 10 november, så gjorde vi en specialsändning av Radio Bubbla där vi gjorde enbart en eftervalsanalys. Då vi gick igenom framförallt vad vi tror kommer att hända under Trump-eran. Och jag tänkte att det här kunde vara ganska intressant för oss att se vad som händer.

Jag tittar på nu så här fyra år senare för att om man det är inte så att vi är superfokuserade egentligen på att göra massa förutsägelser men det blir naturligt då när man pratar om aktuella händelser att man också spekulerar i vad som kommer hända i framtiden och i den mån man gör det så är det ju bara rimligt att man också följer upp och ser hur gick det? Hur gick det med våra spekulationer? Vad som skulle hända?

Jag lyssnade igenom igår, lyssnade igenom det här avsnittet och jag tänkte att jag skulle gå igenom lite grann punkt för punkt. Det första vi pratade om var hur mediesfären, vilken roll mediesfären hade haft i valet och hur medielandskapet skulle förändras efter valet. Det här är en väldigt intressant punkt därför att det är kanske den punkt där jag själv kan känna att vi hade allra mest fel.

För vi var totalt, totalt uppåt väggarna fel ute med vår förutsägelser här. Nu när valrörelsen är över och man haft allt det här upphettade, konfrontativa tonläget mellan medierna och Trump så kommer vi se en tendens till försoning. Då kanske inte blir bästa vänner, men det kommer vara en normalisering av relationen där medierna accepterar att Trump är ändå president och Trump accepterar att ja, jag måste ändå jobba med medierna lite grann för att få igenom min agenda och så vidare.

Så vår teori var att media skulle börja fjäska lite grann för Trump och göra ett mer personal interest reportage. Att prata om honom, att han var en duktig familjefar och sånt där. Även om de inte kan berömma honom politiskt så kan de lyfta fram honom i ett mer positivt ljus. Och så sa vi också att Trump kommer i motsvarande mån ställa till sig, tona ner attackerna mot medierna lite grann.

Så det kommer bli, kanske inte helt normalt, men mer av en normal relation mellan en republikansk president och Trump. och mediasfären. Och här måste man väl ändå säga Boris att vi hade helt fel.

Boris

Ja, alltså totalt fel faktiskt. Och det tycker vi bör grotta lite i varför vi för en gångs skull hade så här grundläggande fundamentalt fel. För att ganska snart så eskalerade det här till ju förhållandet mellan media och Trump till fullskaligt krig. Alltså det var ju... Ja, det var faktiskt ett oväntat början att det skulle gå så snabbt.

Martin

Jag tänker så här, jag funderar på varför jag hade fel i den här frågan. Jag tänker fortfarande att medierna är först och sist maktens verktyg. Deras jobb är att rationalisera makten. Och då kan man säga att det stämmer inte, eller stämmer det fast det är något annat som jag har missuppfattat. Har jag missuppfattat vilken roll medierna har i samhället?

Eller har jag missuppfattat något annat? En tolkning av situationen är ju att Trump aldrig tog makten. Han blev aldrig makten. vars jobb det är att rationalisera för mediesfären. Därför att han rådde aldrig på de underliggande maktstrukturerna, den djupa staten, katedralen och så vidare. Så att medierna, de har fortsatt att tjäna den verkliga makten. Det är bara det att Trump blev aldrig den som får mediernas gunst.

Boris

Ja, det kan jag bara hålla med. Men det gör samtidigt att jag blir lite tveksam. inför den analys vi har av Jeff Deist på Bubbla om att Trump bara var en förvaltare av det rådande tillståndet om det skulle vara så att han egentligen var en tämligen harmlös president sett ur den djupa statens synpunkt så skulle inte den djupa staten och krafter där ha kommenderat fram detta stormanlopp mot Trump.

Så han måste ha ändå gjort saker. Sen tror jag också att om man tittar på amerikansk press, amerikanska magasin så finns det någonting mer. Man märker det i skribenternas texter. Det är inte bara det att de vet i vilken riktning vinden blåser och därför är följsamma, förstår jag, journalister alltid och intellektuella.

Utan texterna är ofta glödande stycken av hat, jävligt personliga. Och det där syns ju, Torgens Nyheter har publicerat jättemånga av de här artiklarna. Jag har pratat med psykologer i New York och Atlantik som talar om att Trump är sinnessjuk och gräver i hans barndom. Skribenterna i sig hatar Trump. Det är en viktig faktor. Annars skulle man kunna ha haft ett allmänt mediakrig med annan ton och på ett annat plan.

Martin

Så en annan sak vi sa apropå medielandskapet för fyra år sedan, det var att vi kommer få se en förskjutning mot mitten av olika mediekanaler, deras positionering. Så vi sa att Fox News går från att vara en relativitetskanal till att bli mainstream. Så att Fox News är det nya CNN och Breitbart är det nya Fox News.

Och kanske att Infowars är det nya Breitbart eller något sånt där, alltså att allting flyttar in mot mitten. Tack för mig. Och vi noterade också att Infowars går från att vara en vild oppositionell publikation till att nu bli en regimvänlig mediekanal. Eftersom Alex Jones och gänget hade gått all in på att stöda Donald Trump och det förmodligen skulle bli en utmaning för dem. Och på den här punkten så skulle jag vilja ge oss rätt över lag.

Därför att Fox News gick mycket mer mot mitten och är idag mycket mer mittenkanal. Det är inte jättestor skillnad på Fox News politiska vinkling och till exempel CNNs politiska vinkling. Jag skulle säga att Fox News är verkligen centristiska nu. De är verkligen i mitten. De är inte alls längre en högerkanal eller en konservativ kanal och sånt där. Utan de är mer i mitten. Fox News är, de kan man säga, fair and balanced.

De är balanserade. De ger lika mycket positivt och negativt till demokraterna som republikanerna. De är mindre partiska till republikanernas fördel än de har varit tidigare. Och det stämmer också att andra kanaler har kommit in och blivit och tagit Fox News roll eftersom Fox News inte längre duger för de som vill ha en konstruktiv kanal. Sen var det ju bredbart inte den kanal som framförallt tog den rollen.

Just nu ser det ut som att Newsmax... Framförallt är det nätverk som fyller den nischen. Men där känner jag ändå att vi fick rätt. Sen vad det gäller Infowars så är det en speciell situation för att de har ju ändå, trots att de har varit regimvänliga på ett sätt, eller Trump-vänliga, så har ju de ändå blivit skoningslöst utrensade under de här fyra åren. Och det var någonting som, vi pratade inte specifikt om det för fyra år sedan, men det är någonting som har förvånat mig och gjort mig också orolig.

Jag blir väldigt ledsen över att Donald Trump inte gjort någonting för att skydda alternativa medier och de som till och med gav honom stöd 2016. Här kan jag känna också att kanske är det delvis ett sådant misstag av den typen som vi pratade om tidigare. Vi kanske underskattade den djupa statens uthållighet eller dess immunförsvar.

Eller att jag kanske kan tänka att jag kan ha missförtryckt dynamiken delvis. Och även vad gäller till exempel vad gäller alternativa medier så kan man säga att Trump, Trump-eran var bara ett undantag, det var en parentes. Det påverkade inte den underliggande logiken i systemet utan de övergripande trenderna fortsatte och förstärktes. Vilket man skulle se med Infowars till exempel.

De är inte helt utkörda från internet, de är helt avplattformade från allra stora. Men du Boris, låt oss prata lite grann om det här politiska förändringar och sånt där. Vad Trump egentligen skulle ha för politiska effekter. För det vi sa, han gav den frågan, hur kommer amerikansk politik påverkas av Donald Trump? Så jag sa inledningsvis i det inslaget, jag sa ungefär att vad det gäller politik i allmänhet, håll inte andan för förändringar.

Det kommer inte hända särskilt mycket. Jag sa att jag tror att han kommer bygga muren. Bara för att det är en signaturfråga, han är liksom en byggare, han har alltid varit en byggare hela sitt liv. Och om han bygger muren och inte gör någonting annat så kommer han ändå kunna säga att han var en framgångsrik president för han byggde muren. Så jag sa han bygger muren men han kommer inte göra så mycket annat. Kanske att han driver igenom ett eller annat handelsavtal som han tryckt mycket på handelspolitiken så kanske att han fixar handelsavtal.

Men det är svårt för det tar lång tid att förhandla igenom dem och så vidare så att det är inte lika säkert. Och sen sa jag också att den här idén om att Trump kommer att lägga om handelsavtalet. Den internationella politiken att lägga om USAs militära strategier och sätta stopp för de här vansinniga militära äventyren runt om i världen. Glöm det! Glöm det! Presidenten har inte den typen av makt att han kan stoppa sådana saker. Åtminstone inte om man inte går all in på det, om man är lite såhär Ron Paul som inte bryr sig om någonting annat.

Du Boris, du påpekade att det skulle gå att få igenom handelsavtal. Du sa ungefär att om Trump är smart så kan han ändra handelspolitiken. Och du sa också att... Det skulle till och med gå att stoppa militarismen om Trump har tungan rätt i mun och verklig miljö. Du sa såhär att Trump kan luta sig mot de delar av den amerikanska industrin. som inte är hårt bunden till det militärindustriella komplexet.

Om han istället gör dem till sina led så kan han driva igenom både handelspolitik och militär nedtrappning. Så det var ungefär, det var ju ett nötskall vad vi sa. Vad ska vi sätta för betyg på de förutsägelserna?

Boris

Ja egentligen är ju båda förutsägelserna rätt på sätt och vis fast inte perfekta förutsägelser. Han ändrade ju i stort inte. Det låter väldigt rasbig nu. Rasbiga är vanligt. Han ändrade ju inte i stort sett USAs roll i världen och inriktning på att vara ett imperium och världspolis.

Men han lyckades ändå skala ner det en hel del trots allt. Och ändrade på sätt och vis rollen i USAs beteende. Demokraterna, tidigare republikaner. Republikanska presidenters roll att vi skickade in marinkålen ungefär och lite drönare. Där var Trump mycket mer åtgärdsam. Man kan ju tänka sig hur det hade varit med Hillary som president.

Då hade det blivit några rejäla straffattacker mot Iran. Och vi kan nog vara ganska säkra på att man hade gått all in i Syrien för att fälla Assad. Det där kan jag sätta en stor slant på. Så det har man honom att tacka för trots allt. Han fick ju igenom handelsavtal, han förde ju bra fighter både när det gällde Mexiko och Kanada, NAFTA-avtalet och när det gällde handel med Kina.

Det spelade roll alltså. Men samtidigt så under hans fyra år så växte ju alliansen. Då växte den sig oerhört starkt, den här alliansen mellan Hitech-företagen och Pentagon. Det är ju den vi ser slå igenom nu. Och den gjorde den ju inte det minsta för att förhindra. Så han gjorde vissa bra saker men de spelade på det hela taget ingen större roll.

Martin

Jag känner nog att jag vill ge ett bra betyg till de här förutsäglarna från vår sida. Jag tror att du och jag Boris, vi är inte 100% överens om den här frågan men ur min uppfattning så hade jag helt rätt vad gäller inrikespolitiken. Trump gjorde ingen skillnad. Han gjorde ingen substantiell skillnad i USAs inrikespolitik. Nästan allting. som Trump gjorde inrikespolitiskt skulle lika gärna ha kunnat göras av Hillary Clinton.

Så att jag känner mig väldigt nöjd med den förutsägelsen. Sen så skulle jag också säga att vi fick rätt i den här försiktiga optimismen kring handelspolitiken. Om det finns någonting som han får gjort av de stora saker han har lovat så är det förmodligen handelspolitiken. Bygga muren som jag sa att han skulle göra, det är väl lite grann en tolkningsfråga. Han har ju byggt en hel del mur. Han har spenderat många, många miljarder dollar på att...

Bygga mur och jag försökte räkna ut hur stor del av den sammanlagda gränsen som nu har Trump-mur. Jag kom fram till att det är en dryg femtedel av gränsen som faktiskt är uppmurad nu. 643 kilometer av sammanlagt 3145 kilometer. Så han byggde ändå en del mur. Jag är förvånad att han inte byggde klart det. Jag trodde verkligen att han skulle prioritera det och göra det bättre. Men det var inte så att muren blev helt.

Boris

Det är ju ett av de här strategiska misstagena. Ska man leda en nation så behöver man påtagliga saker som syns. Handelsavtal, de må vara hur bra som helst. Rikgutlösta krig är väldigt bra. Men det är ingenting som folk kan ta och se på. Man kan inte åka ner, man kan inte ställa sig på dem och säga kolla vad jag har gjort för er.

Men däremot skulle han kunna ha ställt sig på det. Det hade ju varit ett sådant statement. En mur längs med hela gränsen faktiskt. Där skulle han ha lagt all sin energi. Precis som, det har ihop med det här också att han, en stor del av entusiasmen i vita arbetare och vita medelklass byggde ju på hans löften om att när han sa att det här landet bör bli som ett land i tredje världen. Vi har inga vägar, vi har inga flygplatser, allt är nedgångat. Jag ska bygga det här vackert och fint och stort. Men det gjorde han ju inte. Det vart inga monument. Det vart ingen mur. Det bidrog liksom till fallet.

Martin

Sen var det utrikespolitiken då. Där kanske man ändå får säga att vi, jag kan tala för mig själv och säga att jag var lite pessimistisk. Det är inte att Trump har gjort några stordåd men man kan väl säga att han har inte helt följt med strömmen som de andra presidenterna utan han har faktiskt i viss mån bromsat och blockerat. Det har inte blivit särskilt mycket bättre under Trump men det har heller inte blivit värre.

Och han får ändå en guldstjärna för att han inte startade några nya krig och han lyckades dra ner på USAs engagemang i Mellanöstern. Det var en utveckling som var på gång innan hans tid. helt rättvist till alla inblandade här. Även under Obama så fanns de idéerna, Obama hade den här idén om pivot to Asia, att man skulle skifta fokus från Mellanöstern och så vidare. Men under Trump så har mängden amerikanska soldater i Mellanöstern minskat. Och han har inte, han har inte liksom förvärrat den här problematiken. Och det är mer än man kan säga om nästan alla presidenter någonsin.

Boris

Precis, en silverstjärna kanske där. Men problemet är fortsatt det som du tog upp förut. Han rörde ju inte en enda struktur. Pentagon har ju fortsatt fått alla pengar de vill ha. Alla militära strukturer finns kvar. Han gjorde sitt till för att begränsa NATO och USAs deltagande där. Men grundstrukturen finns kvar. Det var små fina putsningar men de ändrade Biden eller Kamala Harris på.

Martin

en streck i övermorgon och så är det fullsula igen.

förvaltare fortsätter det som tidigare presidenter har gjort. Typiskt så är det demokratiska presidenter som är transformativa och republikanska som är förvaltare. Så han säger så här att Wilson, Roosevelt och Johnson var de stora transformativa presidenterna, medans Eisenhower, Nixon och Reagan bara hade en massa fullstig retorik och kompromissar.

Men de gjorde egentligen ingen skillnad. Han säger att den... Den president som bryter mönstret är George W. Bush. För han var visserligen republikan, men han var ändå en transformativ president. I och med att han startade två stora, fruktansvärda krig. Han omvandlade USA till en polisstat, övervakningsstat. Skapade Department of Homeland Security och så vidare. Så George W. Bush var en av de presidenter som gjorde mycket förändringar.

Men Dice säger då att Trump var en typisk republikansk förvaltarpresident. Och gjorde egentligen inte så mycket. den här intressanta formuleringen som jag tycker är intressant i alla fall. Den här säger att om den fyraåriga nationella paroxysmen, jag läser den på engelska för det är lite svårt att direkta och fortsätta. We have essentially endured a four year national paroxysm over nothing and for nothing.

Think about that. All of this hate and division was not rooted in policy whatsoever, but in the political class' hatred and contempt for even purely rhetorical challenges to its power. Så här har vi då en sorts paradox kan man säga kanske. Å ena sidan har man den extrema fienskapen och å andra sidan har man väldigt små substantiella skillnader.

Så hur ska man förklara den paradoxen? Jag är nyfiken på dina tankar Boris. Min egen tanke är att jag skulle säga att som en första approximation så skulle jag säga att det här visar hur starkt klassbaserad den amerikanska politiken är. Jag skulle säga att Jeff Dines tar del av hans fel här, för han säger att det handlar enbart om en retorisk, purely rhetorical challenges to his power.

Men det handlar inte bara om retorik, därför att den centrala frågan i USA är inte vilken politik driver det. Den centrala frågan är vilken klass tillhör det. Så att, den centrala frågan för att avgöra huruvida en person kan anförtros med politisk makt är huruvida de tillhör den härskande klassen. Vad de verkligen fruktar är ledare som inte kommer från och är lojala med de politiska, byråkratiska, mediala, akademiska eliterna.

Det är det som man med ett modernt ord, ibland ett trendord, kallar för katedralen. Det kommer från Curtis Jarvis terminologi. Men man kan också, med en annan lite äldre analys, kan man prata med James Burnham och prata om managerklassen som styr moderna ledare. Det finns såklart andra definitioner, men så skulle jag se på det här. Jag håller med om Drift Dice Analyze, att det på ett sätt är en sorts... Att det finns en sorts paradox. Men jag tror förklaringen finns i den här klassanalysen. Vad tror du om den tanken, Boris?

Boris

Men där är jag 112 procent enig. Trump var ju på alla sätt faktiskt, även om han gick på samma gala med dagar och annat, så var han ju en outsider som kringkopplade hela det här. Det politiska systemet faktiskt. Ingen trodde egentligen på honom. Och det gör att han blir lite osäker kort och man tycker inte om det heller. Han var en uppkomling.

Martin

Livsfarligt prejudikat du kan komma utifrån som företagare som kändis. Att bara ta dig in i politiken. Det är det de är rädda för. Inte hans politik.

Boris

Exakt. Och sen är det också, som du säger, klassbaserat i en annan mening. Ja, alltså det är... Det är en sån här oerhört gammal klass- och rasmässig konflikt i USA. Demokraterna, i princip också republikanerna i katedralen, har ju alltid importerat nya grupper för att ha röstbostskap.

Om och om igen sker detta. Och de som konstant får stryk, det är vita arbetare och medelklass. Och för att det här ska fungera, den här triaden, så måste den vita överheten och de gamla fina familjerna hävda att alla de som man importerar har det dåligt för att de är förtryckta av vita.

Så det finns liksom ett klass- och ett rasmoment i hela. Och jag tror att det därför muren var en så viktig del. Jäkla viktig symbolfråga som vi pratade om nyss. Därför att det vi kommer att se nu att Biden gör det att han öppnar upp för massimport från Centralamerika och Norra Latinamerika.

Att de ska bara strömma in och alla illegala immigranter ska få medborgarsstatus och uppehållstillstånd och jag vet inte vad. Därför att det är nya väljare och nya klienter. Och muren var ju liksom ett sånt här, jag tror inte ens Trump själv fattar vilket dråpslag det var mot en mer än hundraårig politiskt styrmedel att hålla folk ute.

Och det är ju en gammal populistisk politik, det är ungefär som de här Chinese expansion-lås från 1890-talet, att vi släpper inte in fler kineser i USA för att de tar jobben och har en annan kultur. Så att i den meningen så verkar liksom Trump, fast han kanske inte alltid är medveten om det, ur gammal populistisk tradition.

Martin

Ytterligare en förutsägelse som vi gjorde 2016 var att vi skulle få se ett uppsving för en skeptisk attityd till politiker. Politiker, skeptisk politiker för akt skulle komma att vara uppsving. Nu har man en president och plötsligt har man hela den amerikanska vänstern som har skäl att tycka illa om presidenten. Som som. Så om det kan bli under republikanska presidenter, men kanske ännu mer under Trump, så kommer den typen av idéer komma i förgrunden.

Och att vi också kommer få se mer prat om decentralisering, att demokratiska delstater kommer försöka skydda sig mot Trumps federala politik, och att demokrater kommer att prata om cessation, att man ska gå ur USA för att man inte vill ha Trump som president. Men vi sa också att de tendenserna kommer bara vara tillfälliga. Det kommer aldrig bli allvar av dem.

Det kommer aldrig hända att man får en cessation från vänster. Men det kommer vara mycket prat om det. Här kan jag känna att på lång sikt så fick vi rätt. Att det var mycket prat om decentralisering och cessation men aldrig på minsta lilla allvar. Men den kortsiktiga förutsägelsen var kanske, där kanske jag skulle säga, nya. Alltså det här med att... att man hade odlat sig mer skeptisk attityd till politiker.

För mitt intryck, och det här är lite grann en röd tråd som jag återkommer till nu för tredje gången, Trump har inte setts som en politiker. Han har setts som ett undantag. Han har inte... All hat och negativitet mot Trump har kanaliserats på så sätt att den inte alls har drabbat det politiska systemet i övrigt. Utan tvärtom så upplever jag att Trump-eran har intensifierat en längtan normala politiker. Man har bara sagt, åh snälla kan vi inte få en vanlig politiker? Vi kan till och med acceptera Joe Biden om vi bara får business as usual i Washington.

Boris

Ja, men så är det där. Och till och med de här olika formerna av konspirationsteorier, där man har talat om datum för när saker och ting ska hända och allt ska lösa sig, är ju trots allt ett uttryck för en misstro mot politiker och samtidigt en gigantisk tilltro på en annan sorts politiker.

Men sammantaget så kan man nog säga att det är... Tyvärr en ökad, inte tilltro till, men en ökad längtan efter traditionell politik och att allt ska vara som vanligt och inte massa skrikande svarta på gatorna. Då får man acceptera en gammal stofil som är gaggi som president. Ungefär så.

Martin

En annan förutsägelse vid jorddebatt, i och med Trump är president så kommer det komma en större öppenhet för att bryta mot politisk korrekthet. Trump visar vägen och många kommer att låta sig inspireras och inse att det är inte hela världen om man har en avvikande uppfattning. Man måste inte tyckas som etablissemanget, man får säga saker som inte är PK och så vidare.

Och kanske att andra politiker eller medieprofiler eller vad det kan vara för någonting blir mer. mer frispråkiga. Du Boris, du gjorde en ännu mer specifik förutsägelse. Du sa så här att i och med det här så kommer luften gå ur identitetspolitiken. För att de som driver identitetspolitiken, de är inte vana att möta motstånd och de kan inte hantera det. Så luften går ur dem och nu kan vi räkna ut dem.

Boris

Jag ber om tillgift och ursäkt för min blåögdhet trots mina bruna ögon. Hur dum får man vara? Och hur mycket får man underskatta maktstrukturerna? Det där är nog en av mina mest korkade förutsägelser någonsin.

Martin

Lite grann ett tema på våra förutsägelser verkar vara att vi inte varit tillräckligt cyniska och pessimistiska. Och då var vi ändå inte några duvungar. 2016 att vi var så blåögda. Jag är ju då till skillnad från dig blåögd, bokstavligt talat. Ja,

Boris

naturlig farlighet.

Martin

Men i övrig, i överförd bemärkelse så var vi inte så farligt blåögda i alla fall, tyckte jag hösten 2016. Men vi skulle ha varit mer cyniska. Vi pratade också lite om kulturella frågor. Det är kanske inte lika intressant att fördjupa sig i, men en sak som vi sa var att företagande och rikedom. kan förväntas öka i status i och med att man har en förmögen företagare i Vitehuset.

Jag gjorde en spaning och du sa så här Boris, kanske, men då måste Trump värva företagare till administrationen. Det funkar inte om han bara värvar gamla politiska uvar som Newt Gingrich. Och sen sa du, och nu ska de tydligen hämta Giuliani också från sitt mausoleum.

Boris

Ja, det tog ett tag men...

Martin

Och det där var ju någonting som inte... Jag tycker att din poäng som du gjorde där, den är intressant just av vad som hände. Därför att Trump värvade några enstaka företagare till administrationen. Men de försvann ganska tidigt och på det stora hela så gjorde han urusla värvningar. Han var så ofattbart dålig på att tillsätta rätt personer i Vita huset. De federala myndigheterna. Så att, och det var ju liksom det är ett av hans största, det kanske är hans allra största misslyckande. Att han, att han bara totalt abdikerade den möjligheten som han ändå hade.

Boris

Ja, det är för att det är grunden på, jag tror att det är, jag hade en gemensam förhoppning där, kanske inte riktigt uttalad alltid, men att Trump skulle styra USA som ett företag och att han därför skulle plocka in liksom kraftfulla företagare och självständigt tänkande entreprenörer. Jag hade en förhoppning om att hans presidentskap skulle bli som en tom klänsig roman.

Kapitolien sprängs i luften, ny president tillsätts och han bara plockar in en massa... Self-made men som får olika ministerier och så bara rensar dem ut. Drenerar träsket som Trump tjatar om. Och driver alltihopa som ett rationellt drivet fugderi och företag. Han försökte ju inte ens detta alltså. Han hade ju sina små träffar med företagare som snart gick i stå och folk hoppade av.

Men han hade inte där i sig helt enkelt att bygga strukturerna och bygga Bygga en egen administration. Han förlitar sig mycket på sin egen genialitet och den fanns ju inte riktigt där.

Martin

Han förlitar sig på sin egen genialitet och sin egen förmåga att hantera systemet. Precis som att han förlitade sig medialt på sin egen kapacitet och sin twitter och sin förmåga att hantera medierna. En annan sak vi spekulerar i är att eftersom Donald Trump anses vara en maskulin person så kan maskuliniteten uppvärderas och att kanske fler karar vågar vara karar på grund av Trump-eran.

Vi hade en ganska intressant diskussion om olika manliga arketyper. Innan så finns det John Wayne-arketypen, den starka tysta typen och annars finns det Trump-eran. Det som du borde kalla för Nasaren. Nasaren och Fri Kirko Pastor som är två relaterade arketyper. Som du menar att du representerar Trump bättre än den här John Wayne Clint Eastwood Boris Bendelish arketypen. Jag har egentligen inget att säga om.

Jag vet inte vad som har hänt med maskuliniteten. Jag sa också att Donald Trump har intressanta kvinnliga sidor. För att han är väldigt ytlig och fåfäng och hemglysten och långsint. Kan också en mer balanserad bild av manlighet och kvinnlighet få ett uppsving?

Boris

Han var den första transpresidenten alltså. Tyvärr fick ju liksom inte någon form av manlighet, tycker jag, ett uppsving. Han förmådde ju inte ha någon. Har folk omkring sig som gav ett intryck av att här har vi en manlig administration som är kraftiga närvar som kommer ta tag i det här? Han hade några få personer som han också gjorde sig av med.

Det fanns inte där helt enkelt. Jag tror inte han har den här egna bilden av manlighet heller. Sen såg man liksom... När man tittade på alla olika former av högergrupper och sånt där som uppstod, som fanns och som kanske ökade i antal, eller som uppstod som proud boys, så var det en så förbannat ansträngd manlighet.

Och ibland såg det inte manlighet alls utan tyvärr alltså ett allmänt sjavigt uppträdande. Det var väldigt långt bort därfrån. från John Wayne. Tyvärr fick inte vanligheten ett uppsving.

Martin

Däremot kanske ytligheten och fåfängan och hemglistenheten. Ja. Att samtiden anammar mer av kvinnlighetens negativa sidor, kanske inte direkt en högoddsare. Det är snarare en megatrend som pågått i hundra år, om man är generös. Jag kanske snarare skulle säga 2000 år. Nästa punkt, vi pratar om renlevnad och att renlevnad kanske skulle få ett uppsving under Trump-eran och alkohol skulle få lägre stat eftersom Trump är nykterist, har varit nykterist i hela sitt liv och är åtminstone på vissa sätt en renlevnadsperson.

Den här spaningen som jag gjorde är, ja den får jag skämmas för då. Det som hände var givetvis att bilden av Trump. blev i själva verket bilden av en extremt ohälsosam person. Det faktum att han är nykterisk nämns ju aldrig. Jag vet inte om jag har hört det nämndes en enda gång under de här fyra åren. Däremot så pratas det konstant om hans usla matdiet.

Att han käkar hamburgare, han har käkat McDonalds och han sitter hela nätterna på Twitter och dricker han Cola Light. Och läkare får uttala sig på CNN. om hur jättefarligt det är att dricka Cola Light och så vidare. Så att man ändå lyckas utmåla Trump som en extremt ohälsosam person.

Boris

Ja, alltså det är... Och här är det intressant att studera mediaspelet, alltså hur motparten är så oerhört skicklig på att lansera sina......framställa sitt folk som skjurtiga och starka och friska. Vi får veta allt om Harrys dieter. För inte alltför länge sen så omöjligt till och med Biden staplande joggar två år sedan.

De lyckas ju framställa sitt folk som sunda, renlevnadsmänniskor, familjemänniskor. De har en propagandaparat som är fantastisk. Här gäller det också att, det här som är så viktigt som du sa, Trump förlitar sig för mycket på sitt twittrande och inte på att stödja. USAs alternativa media och se till att de byggde en bild av honom. Som ett sund, frisk, starkt familjefad. Eller liksom, ha inte närheten av det. Och så spelar det roll i genomslaget hos folk.

Martin

Så intressant tycker jag det här med Cola Light. Det är en liten detalj, men Cola Light är ju liksom det hälsosamma alternativet till Coca Cola. För att man inte häller i så massa socker. Men ändå får man det till att vinkeln är enbart att Cola Light är faktiskt jättefarligt på grund av att det är en sån här Ja det är en aspartam i rösten där och för allt jag vet så kanske kolaett är farligare än Coca Cola men det är inte så man normalt tänker på det i kina.

Asså om det var Obama, Obama var ju känd som en öldrickare men om det var Obama som drack Cola Light så skulle man säga såhär Åh kolla vad duktig han är, han dricker aldrig sockerkola, han dricker alltid Cola Light som är nyttigare Men Trump, om Trump enpart hade druckit vatten och det hade varit hans filosofi att man ska aldrig dricka någonting annat än vanligt vatten Då skulle man säga såhär, aa Trump han är mycket ohälsosam person, han dricker bara vatten, han får knappt is några elektrolyter alls Hoppas han verkligen tar några elektrolyterskott där för att annars kommer det gå riktigt dåligt för hans hälsa. Han dricker aldrig några mineraler och vitaminer.

Boris

Ja, men de jobbar ju verkligen med detta. Och jämför med alla dessa idorporträtt av kända författare som de har gjort av Obama. Hur man liksom skildrar hur sympatiskt den är när han smyger sig undan och röker. Det här att han älskar att dricka öl och hur han sitter och pimplar whisky på kvällen efter en hård arbetsdag. Det är fantastiskt.

De får då framstå som den verserade urbana gentlemanen som faktiskt ändå är hälsosam och frisk fast han gör allt det där. Det finns en oerhörd valhänthet på vår sida när det gäller att göra sådana saker. I USA är det så här monumental alltså. Där fick de jättemycket stryk.

Martin

En sista kulturell spaning som jag gjorde det var att jag gjorde en film som jag kallar för den här. 80-talet och 90-talet skulle komma åter i diverse trender, estetik och sådana här saker som att i ett visst årtigende ser man ofta tillbaka på att annat årtigende låter sig inspireras av det. Eftersom Vitehuset nu bebos av en väldigt klassisk, en ikonisk 80-talsprofil, 80- och 90-talsprofil, Donald Trump, så kommer de årtigendernas estetik att återigen bli blir aktuella folk mer intresserade.

Din enda kommentar Boris till det där var att du du höll två utläggningar om att du tycker det är så dåligt med retrotrender, att folk bara borde vara mer självständiga istället för att haka upp sig på ett visst årtionde. Men jag gjorde den här förutsägelsen och Jag vill nog ändå säga att jag är rätt nöjd med den den prediktionen. Jag kan absolut säga att i min egen kulturella konsumtion, alltså min egen konsumtion av samtidskultur under de här fyra åren så har ju 80- och 90-talet varit mycket närvarande och rent av dominerande.

Jag tycker det finns om man tittar till exempel på tv-serier så är det en kulturform som nu är liksom... dominerande och ledande då jag tror att man ser de här trenderna slå igenom stort. Och det har varit flera sådana här väldigt stora framgångsrika 80- och 90-talsretroproduktioner. Den absolut bästa tycker jag som jag har haft så mycket så mycket nöje av är Cobra Kai som är den här tv-serien som är en uppföljning till Karate Kid-filmerna på 80-talet som bygger, som utspelar sig nu i samtiden men som bygger helt och hållet på på 80-tals nostalgi.

Ett annat exempel är Stranger Things som är en tv-serie som utspelar sig på 80-talet och har blivit väldigt mycket. Det var inte en av mina personliga favoriter men jag slutade kolla ganska snart. Men den har blivit väldigt populär och det har mycket att göra med nästan utstuderad med lite mörk och mystisk 80-tals estetik.

En annan tv-serie som jag har pratat om tidigare som är lite grann, kan man säga, den europeiska motsvarigheten till Stranger Things är den tyska Netflix-serien Dark som i hög utsträckning utspelar sig på 80-talet. Det är en viktig del av den serien. Och en tid som jag kommer att tänka på, det är kanske den bästa, den bästa sån här serien som jag sett på länge faktiskt med en italiensk tv-serie som heter 1992, 1993 och 1994 som alltså utspelar sig på 90-talet och är En spektakulär fest i 90-tals nostalgi.

Det är en italiensk motsvarighet till House of Cards ungefär, en politisk thriller som handlar om åren i italiensk politik när Silvio Berlusconi kom till makten. Fantastiskt välgjort, väldigt bra. Och väldigt mycket nostalgiskt tillbakablickande på 90-talet. Så det här är min tolkning. Det finns en sorts övergripande underliggande idé här som är att 80-talet, vi måste tänka på 80-talet, men 80-talet var inte så bra som du kanske tror.

80-talet var på en mörkfasans full hemlighet. Karate Kid var inte en snäll kille som blev mobbad. Det var han som var mobbaren och Donald Trump var inte en harmlös fånträtt. Han var Hitler.

Boris

Det här är faktiskt intressant. Du har rätt till det här med betydelsen och återkomsten av 80- och 90-talet. Samtidigt vill jag nog flagga för att det finns en stark underström just om man ser på tv-serievärlden. av längtan tillbaka till...

Det finns tre serier som har fått stort genomslag som jag tror säger ganska mycket om människors drömmar och förhoppningar. Och det är ju Peaky Blinders förstås, den helt fantastiska serien om brittiska travellers som tar sig ända in i parlamentet. Och det är ju också Perry Mason då, Det utspelades på 30-talet i Los Angeles.

Och ännu en 30-talsbaserad serie, Penny Dreadful, City of Angels, också väldigt bra. Och så, alla de här tre serierna tar ju upp det här med, som vi talade om inledningsvis, samspelet, eller kampen mellan vita arbetare och medelklass. överhet och importerade grupper.

Vi gör det på ett väldigt bra sätt. De här två amerikanska serierna är obegripligt historiskt korrekta. Förvånad med att de visas. Väldigt avslöjande. Och framförallt så har de just de här John Wayne-arketyperna, alla tre serierna, som hjältar och förebilder. Så att lite grann har också 30-talets populism, både vänster- och högerpopulism, kommit tillbaka i serier om starka män, helt enkelt. Vilket är lite uppgiggande.

Martin

Ytterligare en sak som vi pratade lite grann om för fyra år sedan var dynastier. Att vi nu såg slutet på Clintons dynastin. Att Hillary Clinton går till historien som en total, maximal förlorare. Och att vi sa någonting i stil med att det vore konstigt om ingen av Trumps barn kandiderade till presidentposterna eller liknande.

Det vore konstigt om ingen av dem följde i hans fotspår och försökte fortsätta att skapa en sorts politisk Trump-dynasti. Vi sa också håll ett öga på Barron Trump. Jag sa i alla fall att håll ett öga på Barron Trump som kanske den långsiktigt mest intressanta efterträdaren. Barron Trump han är 14 snart 15 år gammal så han är fortfarande lite för ung.

Det kan vara för tidigt att utvärdera den förutsägelsen. Men Boris hur känns det idag angående Trump-dynastin? Känns det mer eller mindre sannolikt nu att det blir Trump-dynastin? En uppföljning med Don Jr eller Ivanka eller något sånt där?

Boris

Nej, alltså inte en chans. Även i ett... Kulturellt förfallet land som USA med så många firade människor så tror jag, jag kan inte föreställa mig att det efter Donald Trumps ytterligare svek de sista dagarna av sitt presidentskap att någon i den klanen kan samla förtroende. Det skulle i så fall vara om Berner om sex år står upp och säger att jag skäms för vad min far gjorde.

Jag ska göra allting rätt igen. Jag tar avstånd från att han svekofferade Rivas kallé där framåt. Men han kan inte, han har ingen familjetradition av rakryggad kamp för nationen bakom sig. Han måste liksom, och det har hänt förut i historien att södervänner som kring att fädersvan styra. Visst det kan funka men det vet vi ju inte om han har i sig.

Martin

Jag kanske kan få fresta med en liten faktoid om Barron Trump. Ja. Han talar flytande slovenska. Hahaha. Kan du verkligen vara så ogint inställd till en ung man som talar flytande slovenska?

Boris

Alltså det är... man kan väl säga att... Ja, alltså... jag är ju till hälften sloveno. Det kanske... det är... Alltså, slovenor har ju också ett... Ett tilltalande, men jag vet inte om slovenor blir bra härskare faktiskt.

Martin

Du var ju väldigt intresserad i faktum att du och Melania Trump har ett sånt gemensamt ursprung att... Hennes hemby ligger bara stenkast från ditt mors hemby. Du satt och spekulerade för fyra år sedan om att du eventuellt var en del av successionsordningen på någon vänster.

Boris

Antagligen är jag det. Jag bara påminner dig om dina bronsband till fronten. Det är oerhört sympatiskt att han... Alltså det hade jag inte en aning om, men det talar ju värld om honom. Det är väldigt bra men jag tror tyvärr inte att det räcker. Fast å andra sidan, vi har ju haft slovenska politiker som visat sig ha en hårda näva. Jag är beredd att låta frågan stå öppet sex år till. Då kan vi ta upp den.

Martin

En sista förutsägelse gjordes och måste kommenteras. Tyvärr en definitivt felaktig förutsägelse och det var att jag sa att när Donald Trump blir president så kommer han byta frisyr. Just det. Saken är den att det här var inte en förutsägelse för mig, utan jag trodde att jag rapporterade ett faktum rakt från hästens mun.

För jag var helt säker på att jag hade hört Donald Trump säga det här. Nu som vi alla vet så bytte han ju inte frisyr utan hade kvar såna frisyr som han haft hela sitt liv. Förmodligen sedan han föddes. Och jag vet än idag inte det här som jag sa om det var någon sorts märklig feberdröm att han hade sagt att han skulle byta. Jag kunde ha svurit på att jag såg honom säga det på tv.

På amerikansk tv, jag tror det var av ett sånt här tantprogram, där han satt med en massa kvinnor och pratade. Och de intervjuade honom och så pratade de om fysiren och frågade såhär, ja men ska du ha kvar den här fysiren och bli president? Eller ska du byta till någon mer seriös? Och katastrof. att han sa någonting till mig. Jo, men om jag vinner då byter jag. Men nu måste jag ju... Jag hoppas att någon som lyssnar på Radio Bubbla eventuellt kan hjälpa mig och hitta det här videoklippet så att jag inte behöver känna att jag är galen. Eller för den delen att jag har spridit fake news. Men tyvärr måste jag konstatera att eventuellt så var det här en bit fake news som jag spred för fyra år sedan.

Boris

Ja fast jag hade nog kunnat tänka mig det också, därför att man hade ju föreställningarna om att han skulle komma in trots allt, så som en liten virvelvind och försöka dränera träsket. Och jag såg framför mig att han skulle snagga sig och kavla upp ärmarna och börja kalla in direktörerna för att ta över statsapparaten.

Det ingick i det hela. Inte att han skulle lägga tid på att krångla med frisyren och brunkräma sig. Man kunde ha gjort en extra polering av frisyr med hjälp av ens förhoppningar. Jag fann det som en mycket rimlig tanke. Vi skulle kanske sett det som ett varningstecken att han inte bytte frisyr.