Button-svg Transkribering

Martin Cothran: Putin inser, till skillnad från Västs ledare, att religion är centralt för ett land

Martin

Martin Cothran Putin inser till skillnad från västs ledare att religion är centralt för ett land. Varför kristendom sömlöst ersatt marxismen. Västsekulära teknikdyrkande ger hög materiell standard. Men för själen är det endast en fattig ersättningsreligion. Här är en kort, lättsmält artikel från Intellectual Takeout.

Sajt som vi ofta återkommer till i radion. Jag vet exakt vad det är för sajt och varför vi länkar så mycket till dem. De har de här korta, slagkraftiga... Och inte minst så är ju en av våra eviga favoritskribenter Annie Holmquist. Skriver ju sina publicerelserna alls, det är på Intellectual Takeout. Här har vi en skribent som är ny för mig, Martin Cothran. Han skriver en liten hyllning till Vladimir Putin och hans sätt att leda Ryssland.

Han påpekar att Putin på många sätt gör den demetrala motsatsen till vad man gör i väst. Väst går i en väldigt sekulär, sekulariserande riktning. Så går Putin och Ryssland i riktning mot att återupprätta kristendomens roll. Och medan man i väst, det börjar bli kontroversiellt i väst som han påpekar, att säga till exempel att USA är ett kristet land.

Skulle man inte tyckte det hade varit kontroversiellt för bara några år sedan, men nu kan det faktiskt vara kontroversiellt att säga så, till och med i USA. Medan Putin tvärtom väldigt starkt propagerar den här idén om att Ryssland är kristet, den ryska kronodoktsliga kyrkan växer så det knakar. Vi har ju tidigare pratat om hur många kyrkor de öppnar. I snitt en om dagen eller tre om dagen.

Det var en helt vansinnig mängd kyrkor som har startats sen Sovjet föll. Tyvärr minns jag inte exakta siffran. Det här är en vanlig idé som vi också pratat mycket om i Radiobubbla. Det är kluster av idéer kan man säga. En av idéerna är att det är någonting som hänger ihop med västerlandets undergång. Att religion i allmänhet, och kristendom i synnerhet i vårt fall, har fått en mer undanskymd roll.

Vilket då, ja jag ska försöka uttrycka mig försiktigt då, vilket associeras med ett sorts underminerande eller kollaps av världen. Nu har vi ingen religion längre, och vi har inte heller någon moral. Människor känner ett underskott på mening i tillvaron, en bra riktning för sina liv. Tack för din tid! Och så vidare. Och då menar då den här amerikanska konservativskribenten att det är inspirerande att se i Ryssland.

Så återinför man då istället den här kristna basen för samhället. Och därför kan man tänka sig att det kommer gå bra för Ryssland. Jag vet inte vad du säger, Niklas. Hur ska man se till i början då på det här återkristnandet av Ryssland? Och vad det egentligen har för betydelse? Är det faktiskt det här som är den centrala skillnaden mellan Västeuropa och Ryssland?

Att på ena hållet tar man avstånd, rör man sig bort från kristendomen och på andra sidan rör man sig emot kristendomen. Eller kan det möjligen vara så att det här är symptom på några mer underliggande tendenser? Ja, det var en ledande fråga,

Nicholas

du får bortköra sådana du vill. Nej visst, för all del så finns det... Finns det väl kausala samband? Stalin tog över en zaristisk apparat där Stalin blev den röde zaren.

Han hade den här kvasigudomliga gestaltningen i propagandan som kan liknas vid hur zaren framställdes. Jag tror till och med fanns ortodoxa samfund som gjorde ikoner till Stalin. Man hade de här magiska löfterna med Lysenkos hit-och-på-genetik där man skulle ha liksom fyra skördar per år.

skulle man få därför att kommunismen skulle frälsa landet. Så att på sätt och vis så sattes, åtminstone delar av den ryskortodoksa kristendomen i sån någon form av stasis och liksom vakuumförpackades i det marxistiska övertagandet och det kunde man då packa upp nu när Putin vill återkristna landet att det har vissa institutioner och traditioner som är bevarade där.

Det där har vi inte riktigt i Sverige. Därför att min uppfattning är att kristendomen... började försvinna. redan innan den moderna liberalismen och socialdemokratin tog över. Och jag skulle säga att minst om vi lägger fram belägg för det här. Jag har tidigare tänkt mig att socialdemokratin kom in och ersatte kristendomen för att den tog bort en massa subventioner och den ersatte bibelstudier med religionskunskaper i skolan och en massa sådana här saker.

Det jag funderat på i efterhand är väl kanske att det verkar som en extremt svag kristendom om den dör ut bara för att staten slutar subventionera den. Jag menar, folk har bibehållit sin kristna tro i länder där det har blivit skjuten för att tro på Jesus. Du har haft enormt starka förföljelser och folk behåller tronen ändå. Om kristendomen i Sverige totalt kollapsade så fort staten slutade upprätthålla den, då tyder det på att den hade tömts på innehåll långt innan dess.

Kristendomen i Sverige var i själva verket ruttnad från insidan och ganska mycket försvunnen i början på 1900-talet i Sverige. Det är därför den försvann så pass enkelt så fort socialdemokratin tog bort fasaden. Vilket tyder på att den... Det gick utåtminstone så tidigt som slutet på 1800-talet. Vi ska dessutom komma ihåg att kristendomen var mycket senare i Sverige än i många andra länder.

I England så hade man kristendom typ 500-talet. I Sverige pratar man om att det kristnades officiellt 1200-tal kanske. Men det slog väl kanske inte riktigt rot i alla folklaget så tidigt. Det tog lite längre tid än så. Folk fortsatte tro på tomtar och troller, ena och andra. In på 1500-talet så satte folk upp kors för att hålla borta trollen som skulle ta barnen. Står ingenting i Bibeln om det.

Ända in på 1800-talet fanns det i Dalarna folk som trodde på runmagi. En massa grejer, inte heller särskilt kristet. Vilka traditioner är det folk fortfarande firar i Sverige? Under lång tid firade man både gamla hedniska och kristna traditioner. De som firas idag är i princip bara de hedniska. Du har en. Missommar, du har Valborg. Julen är för all del väldigt kristen, men den har också rötter i midvinterblot och såna här grejer.

Så vi får väl se den som en halvkristentradition. Nyåret är inte särskilt kristet. Påsken är förment kristen, men den är uppenbart hednisk i rötterna. Det vi fortfarande gör är så här... Vi har påskris och vi har häxorna som flyger till Blåkulla. Väldigt hedniska uppfattningar. och vårdavgämningen astronomiskt. Ja, så att kristendomen har inte det djupet i Sverige i alla fall.

Jag tror inte att en kristen återhämtning skulle vara möjlig i Sverige och jag tror inte det skulle hjälpa heller. Det som hände, tror jag, som gjorde att socialdemokratin kunde koppla ett så pass starkt grepp i Sverige var just att det kristna arvet hade försvunnit och att samhällen har ett behov av någon form av animerande kraft, någonting som får folk att vilja göra saker, att bygga någonting tillsammans.

Då kom socialdemokratin in och fyllde den rollen, därför att den tidiga socialdemokratin var inte bara ett parti du röstade på, det var en folkrörelse, det var massa olika föreningar folk gick med i, man gick på olika sätt. till exempel Folkets hus vissa dagar i veckan och man gick till nykterhetsrörelsen, seminarier som då var väldigt inkopplat till Arbetarrörelsen och man gjorde en massa såna här saker.

Man hade ett socialdemokratiskt projekt för att bygga ett samhälle och ett folkhem som folk kanske kunde känna sig delaktiga i. Så det där tror jag fyllde vakumet i Sverige men nu har socialdemokratin också varit på dekes under ganska lång tid och det är inte längre någon som har Eller, jag ska inte säga att det inte längre är någon, men det är väldigt få aspekter, andliga aspekter av socialdemokratin som finns kvar. Det som finns kvar är väl den här moralpaniken vi talade om i ett tidigare inslag, med liksom att man fortfarande är rädd för nazister och sådana saker. Men i övrigt så har den inte längre de här... De fyller inte längre de psykologiska funktioner som den har gjort tidigare.

Martin

Men är inte det en intressant problematiserande aspekt då? Alltså det vi pratade om tidigare, om den här moralpaniken... som påminner på en mängd olika sätt om en sorts religiös, historisk typ av religiös moralpanik. Och vi pratade också om, så sent som i förra avsnittet, om om den amerikanska progressivismen, hur den har växt fram ur puritanska och pietistiska protestantska strömningar och så vidare.

Problemet här med att man kanske kan uttrycka det är som att väst påstås vara sekulärt. Som det står här, tekniktyrkande, sekulära, de har liksom lagt bort religionen och så vidare. Men riktigt så enkelt verkar det inte vara att väst faktiskt är sekulariserat.

Nicholas

Nej visst, det är ju... vi har... nya trosystem istället, men de är väl inte så uppbyggliga och de har väl snarare... Kristendomen är åtminstone medveten om att den är en religion. Det finns ju en viss självinsikt där. Sen kan man ha åsikter om innehållet. Jag har ganska negativ syn på många delar av kristna värderingar och teologi och etik och så här. Men den är åtminstone medveten om att den faktiskt är en religion.

Och den medvetenheten finns inte riktigt, eller egentligen inte alls, bland de moderna sekulariserade motsvarigheterna i västvärlden. Vilket har lett till att du får, det blir bara skalen kvar, vi har liksom skalet av socialdemokratin kvar i Sverige, men du har inte längre, ena av faktorerna är att folk inte går till Kulturhuset varje vecka för att dansa med resten av bygden på lördagarna eller sådär. Det sker inte längre, det enda som är kvar är... bidragsapparaten och någonting att rösta på.

Martin

Och sen i andra änden av ekvationen så har man ett liknande problem eventuellt inverterat, jag är inte säker, i det som du också nämnde att när kommunisterna tog över i Ryssland, så som Stalin och så vidare, de använde sig av existerande sociala strukturer som de tog över och modulerade och så vidare. Så att de använde sig delvis då till exempel av den ortodoxa kyrkans och så vidare.

som institution och normer och så vidare i samhället. Men på samma sätt är det ju idag med Putin till exempel. Det verkar inte gå att skilja religion och politik, religion och statskonst isär. Därför att naturligtvis har ju Putin, när han promotar kristendom, ortodoxa kyrkor och så vidare, så har ju han naturligtvis ett politiskt syfte med det. Och som det påpekas i den här artikeln så är det så här, då säger man så här, ja men Putin...

Vi vet inte strikt taget vad Putin själv, hur pass kristen han är. Är det så att han gör allt det här för att han har en så djup personlig tro? Eller finns det en politisk baktanke? Och på ett sätt är det som att det spelar ingen roll. De tar som exempel den romerska kejsaren Konstantin som är känd som den stora banbrytaren för kristendomen i Europa.

E. Han grundade Konstantinopel och gjorde kristendomen till officiell religion och sånt där. Och artikeln författaren påpekar att vi vet strikt taget inte vad Konstantin hade för personliga trosuppfattningar. Men rent politiskt var det det här som han gjorde av ett eller annat skäl och det hade de här konsekvenserna för att det spred i kristendomen.

Men Putin är ju en... han kanske är en djuptroende kristen för allt jag vet. Fan trot, men han skulle kunna vara det. Men han är också en gammal KGB-agent. Som är liksom... Mer än han har studerat Bibeln har han garanterat studerat KGB och Sovjetunionen och spionkunskap och geopolitik och alla de här sakerna.

Han har ju uppenbarligen en politisk tanke med... med kristendomen också. Och de här äldre strukturerna som han vill då använda sig av via kristendomen. Till exempel den här, ja men man brukar prata ibland om en sorts auktoritär tradition i Ryssland. Att man har haft det här zarväldet, att man har på vissa sätt liksom patriarkala strukturer som ofta förmedlas via kyrkan och så vidare.

Det är ju det är ju knappast saker som... som kommer från kristendomen från början eller som är helt och hållet kristna företeelser utan det är ju äldre inslag i slavisk kultur som har levt vidare genom kyrkan som har bevarats av kyrkan och kanske modellerats av kyrkan så att det är, det kanske blir lite rörigt det här men det är lite svårt tycker jag att avgöra tydligt vad som är hönan och ägget och vad som är religion och vad som är politik Okej,

Nicholas

du tänker att det finns Det är sammanvävt med kulturella faktorer. Det är oklart vilket som orsakar vad. Om det är de auktoritära kulturella dragen som finns bland de slaviska folken som har gjort dem väldigt öppna för ortodox kristendom eller om det är den ortodoxa kristendomen som har format de kulturella dragen och antagligen är det väl en växelverkan fram och tillbaka?

Martin

Ja, exakt. Det är en av frågorna. Och en annan relaterad fråga är... Jag vet inte exakt hur jag ska formulera den, men... Jag tycker det finns något lite naivt över den här idén om att säga att Kristendomen, eller väst rör sig bort från kristendomen, Ryssland rör sig i riktning mot kristendomen. Och det här kommer ha stora politiska konsekvenser och så vidare. Han har en väldigt dramatisk formlering i slutet av den här artikeln. Vest ger människor saker de kan leva för, men Putin ger sitt folk saker de kan dö för. En väldigt västerländsk sak att säga. Nu kanske jag missar din fråga igen här, men jag vill bara påpeka det här. Att inom modern västerländsk berättarkonst, inom populärkultur,

Nicholas

så är det så att det finns en del som är så Det dramatiska klimaxet i en berättelse är oftast att en karaktär dör.

Det är om det är en dålig person som har varit förfärlig och sen ska nå upprättelse. Så vet man inte riktigt vad man ska göra. Ska man få fängelsestraff? Ska man bestraffas? Ska man förlåtas? Vad är det vi är? Han offrade sig själv och dog. Bra, så nu behöver vi inte bry oss om det. Du har någon person som lär dig att... Han lär sig något nytt och inser att nu var det den här aspekten av livet som var väldigt viktig.

Jag har inte tyckt om barn tidigare, men nu gör jag det. Och nej, nu dog jag. Nu lärde jag mig min läxa och då behövs inte jag som karaktär längre. Och karaktärer inom västerländsk berättarkonst uppnår sina syften genom att dö, generellt sett. Det har väl kanske också delvis att göra med att det ofta är vita män som är ledande karaktärer inom. moderna västerländska berättelser. Då är det väldigt bekvämt att döda dem bara. Så får man se så här. Hur kan vita män göra någonting bra i samhället?

De kan dö. Så att den här idén om att ha saker att dö för är väldigt subversiv, modern tanke. Problemet i västvärlden är inte att vi att vi bara har teknologier som ger saker någonting att leva för. Det är att vi har teknologier som de låter dig överleva, men de ger dig inte någonting att leva för. Du kan inte leva för en iPhone. Automatisering och teknik kan göra att du uppnår ditt dagliga kalorintag med ganska små medel och du kan få medicin och du kan få en massa sådana här saker, men de ger dig inget att leva för, de ger dig inget att engagera dig för, de ger dig inget att bygga ett livsprojekt av.

Och det är väl kanske det du får om du ingår i ett samhälle med, i Rysslands fall, en stark kristentro. Då har du någonting att leva för. Jag tror inte det man behöver är någonting att dö för. Det dör tillräckligt många ryssar som de är. De har sina egna problem med fallande, sjunkande befolkningssiffror. Sen ska jag säga att du, du, Kalle, att det här med...

Den här väldigt enkla förklaringen, och att det är bara att västvärlden har vänt kristendomen ryggen och därför går allting så dåligt. Det har ju en tendens att vara kristna människor som säger det här. Det finns även icke-kristna människor som säger att kristendomen har haft en viktig roll i västvärldens historia. Kristendomen har liksom... Den har bidragit med positiva saker och det finns negativa aspekter av att den försvinner i den här lite nittianska tolkningen av att oavsett vad du tror på så kan man konstatera att det har en del negativa konsekvenser av att kristendomen försvinner. Men de som faktiskt säger att nu måste vi ha en stor veckelserörelse och hela västvärlden ska bli kristen igen, det är ju kristna människor som har hoppat på det reaktionära tåget för att proselytisera.

Martin

Ja, definitivt finns det en sådan klöverhet. Och det finns ju också ett... Ett annat case som kan göras, som också med koppling till Nietzsche om man så vill, för att kristendomen är en central del av problemet, som har underminerat väst, som har underminerat de genuina västerländska värderingarna, som är mycket äldre än kristendomen.

Kristendomen har koopererat vissa av de bra sakerna med väst, men också undertryckt, underminerat och förstört många bra saker i väst. Och bland annat därför. så är det lite mer komplicerat också det här med Ryssland skulle jag tänka. Ja. Och sen har man liksom sån här... orsaksamband som jag inte är säker på i vilken riktning den går, men i Ryssland till exempel och hela Östeuropa, där har man levt under socialism i ett antal generationer.

Och åtminstone i viss utsträckning så har det fungerat som en sorts vaccin mot socialistiska idéer. Och jag vet ju att åtminstone i vissa länder som till exempel Estland eller Ungern eller Polen eller sådär, där finns det väldigt stark känsla åt människor om man säger aldrig mer. Vi vill inte ha det där systemet mer och jag tror inte att det där... nödvändigtvis är kopplat till någon sorts kristenuppenbarelse eller något sånt där, utan det är bara så att vi har sett att kommunism är skit, vi vill ha ett annat system, vi vill ha en frie ekonomi till exempel, för att vi ser att marknadsekonomi och låga skatter fungerar mycket, mycket bättre.

Kolla hur mycket rikare vi har blivit på bara 20 år, i Ungern eller Estland eller något sånt där. Och då passar det kanske in, kanske kristendomen, kanske man då som Putin till exempel kan införa kristendomen som ytterligare en sorts garant mot att Man håller åt höger på något sätt eller att man inte går tillbaka till socialistisk politik. Men jag är så säker på det och jag tror inte man ska underskatta betydelsen det har, bara erfarenheterna av realsocialismen.

Nicholas

Och det är ett fantastiskt vaccin mot white guilt. Alltså såhär, ja din pappa levde under Jim Crow, min pappa levde under Stalin. Såhär, Jim Crow kan slänga sig i väggen. Jämfört med vad vi har levt igenom. Kom inte till oss och berätta om vad lidande är. Lite så. De har en form av moral high ground i öst. Östeuropa. Om man ska liksom, om man ska spela den här offerolympiaden, du kan inte spela den med ett land som var ockuperat av Sovjet under Stalin.

Det är såhär, du kommer förlora. Du behöver i princip, det är om du är frint eller överlevare, då kan du kanske vinna den tävlingen. Men till och med slaveriet var ju såhär, vadå, jämfört med den röda terron. Det tror jag också är väldigt viktigt, att de har en sån, den typen av memetiskt. Jag har inte Man hade ju hierarkiska samhällen och så här va, men...

Men gudarna kunde... Det finns sagor liksom där gudarna stäms inför tinget. För att de har dödat någon jätte och så kommer jättens barn och säger Nu gjorde ni fel. Honom fick ni inte dräpa. Och så hotar de stämma gudarna. Och om du förlorar en rättsprocess inför tinget så kan du dömas till fredelshet. Och om du vet att du ska förlora så är det därför bra att förlika dig. Vilket gudarna då gör i den här berättelsen. Asa gudarna. Ehm... Du hittar ju inte det i Bibeln.

Det finns ju ingen som kan stämma Gud och vinna en rättegång. Det är helt otänkbart. Så att det finns det här gamla jämlikhetstänket som är väldigt djuprotat i Sverige. Det är faktiskt inget modernt och det är ingenting feministerna hittar på, utan det är väldigt gammalt i Norden. Samtidigt så har du... Det är lite paradoxalt det här, därför att samtidigt så har kristendomen sina universalistiska tendenser, att liksom vi är alla lika inför Gud.

Det har väl lite att göra med att om du sätter Gud ovanför människan så är vi alla lika inför honom. Och då är alla människor lika. Och de tendenserna, trots att... Norden hade jämlikhetstankar så hade man ju också tydliga ingruppspeferenser. Nog för att du inte kunde dräpa jättar hur som helst, men du kunde ju fastän dräpa jättar för det. Det är klart, asagudarna i Asgård och jättarna i Jättehem skulle sitta och kriga med varandra.

Det var olika grupper, de har olika konflikter. Så ingruppspeferens var också väldigt accepterad på ett sätt som det inte är inom kristna tankar. Du har... Tron på absolut ondska, och vill man begripa den här moralpaniken över satanister eller i modern tappning nazister, så är det därifrån det kommer. Det finns ondska som är fullständigt absolut och som liksom inte kan förhandlas med, kommer därifrån.

Tron på absolut godhet, vilket ger upphov till idéer om förlåtelse. Jag kan tycka att det finns brott som inte ska förlåtas, och jag kan tycka att det finns saker som... Jag kanske personligen inte gillar, men där jag inte vill tvinga någon till att söka förlåtelse, det är också en sån här aspekt av kristendomen som jag inte är helt förtjust i. Så att det finns anledning att vara kritisk till idén om att kristendomen skulle vara västvärldens räddning.

I vissa fall, i vissa länder säkert. I öst, i Ryssland, så verkar man ju ha de här auktoritära tendenserna så långt tillbaka, och då passar det mig att ha en gud som ställs över människan. Men i Sverige tycker jag inte det passar. Jag tycker inte att en kristen väckelse vore... En lämplig lösning.

Martin

Nej. Vi har flera intressanta aspekter. Jag skulle kunna bygga på ditt resonemang. Jag är lite försiktig i dag i Bubbla med att kritisera kristendomen alltså mycket. Jag har den här idén, så jag lägger till mig tiden. Det känns som att det här är en tangent. Stefan Molyneux brukar uttrycka sakerna. Han säger någonting i stil med det här. Han är en gammal attist.

som en gång i tiden var ett tämligen militant artist som numera är en tämligen icke-militant artist, kan man väl säga. Som är mest pålare med kristna människor och har liksom förståelse för, uppskattar kristendoms historia och så vidare och så vidare. Jag är kanske inte lika poligetisk kring kristendomen egentligen som han är, men jag tycker att det är lite naivt ibland att prata om så här, ja men du kristendomen byggde allting som är bra i västländsk civilisation och sånt där.

Det är inte min syn på saken. Men... Han säger en sak som jag tycker är väldigt bra, som jag tänker på ofta, nämligen att om man är ute efter att ifrågasätta och underminera det som tycks ha varit det moraliska fundamentet för en hel civilisation i tusen års tid så bör man inte göra det lättvindigt utan att ha ett alternativ, utan att kunna erbjuda någonting annat.

Och i hans fall så är alternativet då filosofi. Filosofi i allmänhet och i synnerhet. Just det, hans typ av filosofi. Och eftersom han ser till sig själv som vårtids-Sokrates, vårtidsstora filosof, så är det naturligt för honom att säga att det är inga problem i långa loppet. Vi ska inte kasta oss in i det här, men vi kommer fixa det.

För vi kan ersätta religionen med filosofi, och jag är filosofen som ska visa vägen. Så Stefan Morinneux kan ta den här stegen. Jag är inte vårtids-Sokrates. Så jag kan inte känna på samma sätt som Molineux, att det här fixar sig bara vi har lite filosofi. Jag tycker det är mer komplicerat. Jag kan sitta och tänka på sådana saker som att kanske är ändå kristendomen vårt minst dåliga alternativ och vi kanske ska göra en pot i den så här, oavsett vad man själv har för betroedsuppfattningar.

Kanske man ska verka på ett eller annat sätt för att andra människor, Upplyst filosofi för mig, primitiv kristendom för folkflyttalet. För att hålla dem i schack och vaccinera dem på ett enkelt sätt mot socialistiska idéer. Jag kan ha sådana straussianska tankar om det där.

Samtidigt så finns det de andra problemen som du tog upp. Problem som gör att vi kanske inte är en bra kristendom. Jag själv har ju nästan en sån här lite......ja men kanske nästan en sån här gymnasial-nietzschiansk kritik mot kristendomen som handlar delvis om att det är en... Ja, kristendomen är även enligt sin egen berättelse om sig själv så är det en religion som alltid har fokuserat på fattiga människor, på slavar, på kvinnor...

Jag skulle gärna se att den sammanhållande moraliska kraften i samhället är någonting som fokuserar mer på starka individer, de som faktiskt bygger och bär samhället. Om vi kan invertera kristendom så skulle jag hellre se ett fokus på rika människor, mäktiga människor, män, en mer patriarkal, hierarkisk och elitistisk moralisk ordning än den här kristna idén som faktiskt är.

Det går inte, alltså man kan säga att det finns stöd inom kristendomen för monarki eller istokriti och sånt där, men det är en fundamentalt egalitär ideologi. Och det kan man, såvitt jag vet, inte komma ifrån. Att det finns den här egalitära idén och den universalistiska filosofin i kristendomen. Och det är någonting som jag är väldigt rädd för. Och jag kan inte för min del utesluta att det där har varit en mycket stor bidragande orsak till allting som har gått fel. i Europa under de senaste 2000 åren. Ja.

Nicholas

Det låter som att objektivismen vore, vi behöver sektarisera objektivismen så där har det ju, Rand gillade också rika människor som var stora och lyckades med saker. Jag är personligen väldigt negativt inställd till att försöka uppmuntra till religioner man inte tror på. Jag kan ju för all del, jag har också varit mer militant i min aktivism tidigare.

och kan tycka att jag kan liksom luta mig tillbaka och kristendomen är inte det stora hotet. Men att själv uppmuntra och säga liksom att, men nu ska vi alla vara kristna och så är man inte det själv. Jag tycker att det känns, jag skulle inte kunna vara, jag tycker det känns oautentiskt. Du kan inte leva livet autentiskt och vara liksom, alltså det är ju ohederligt i grund och botten. Att liksom låtsas tillhöra. Vad säger du om man liksom skaffar ungar sen?

Vad ska man säga till dem? Ska man sitta och ljuga för dem om vad man tror på? Om man inte gör det, hur förklarar du för en sjuåring? Såhär, nej men jag tror inte på kristendomen, jag säger bara åt alla andra att göra det. Det här kommer ju totalt fördärva deras syn på moral. De är såhär, jaha, jag kan bara säga åt andra vad de ska tycka utan att behöva göra så själv.

Martin

Jag tror att du missuppfattar, mina barn ska naturligtvis få en uppfostran som bygger på upplyst filosofi och sanningen. Okej. Det är ju kristendomen, det är ju för populasen. Jaha. Så det är ingenting, jag behöver inte indoktrinera mina egna barn, jag behöver indoktrinera alla andra människor och se till att de indoktrinerar sina barn. Jag vill att det är i alla fall så, så att strategin skulle funka i teorin. Okej. Så att Putin i det här fallet, och naturligtvis inte jag, men Putin skulle då uppfostra sina barn.

på ett sekulärt sätt. Men se till att de förstår att de inte ska prata så mycket offentligt om det. Utan offentligt ska de göra som han och liksom göra alla gesterna för att visa att de är kristna och stödjer kristendomen och så vidare. Det skulle vara liksom den, lite grann så här, en straussiansk approach, som i Leo Strauss. Att man har en sån här esoterisk, elitistisk syn på saker och ting. Jag har ju svårt för det personligen, för jag kan inte sitta, jag skulle ju ha på mig en sån här.

Jag sitter så mycket och pratar i det bubblande sammanhanget. Jag kan inte ha dubbla budskap. Jag måste säga sanningen. Jag skulle inte kunna hålla reda på lögnerna om jag hade en sån dubbel moral. Tyvärr så måste jag säga som det är. Även om jag tror att det är farligt att underminera kristendomen, till exempel, från ett historiskt perspektiv. Så om någon frågar mig så måste jag säga ärligt vad jag tycker om det.

Jag kan inte säga att jag tycker att kristendomen är fantastiskt bra på alla sätt. Kristna värderingar är de bästa värderingarna, oavsett om man tror på Gud eller inte. Och kristendomen kan vara en bra bas... Jag tror inte på den här saken. Det är mer att ibland undvika de ämnena lite grann. Men sen kan jag få att kanske om Putin eller Orban eller något där, kanske om de hade någon sån grej att de skulle promota kristendomen, så skulle jag åtminstone vara kluven till vad jag tycker om det.

Nicholas

Jo, för all del. Det är väl kanske bättre i alla fall än att Putin bestämmer sig för att köra KGB-rejset och bara, nej men vi återinför Sovjet. Det var ju kanske bättre med kristendom där. Jag tror vi håller med varandra ganska mycket. Men, så här, jag nämnde lite halvt skämsamt objektivismen där, men vi har ju pratat i flera sändningar om om liberalismen som en gammal tradition med rötter flera hundra år tillbaka. Vi kanske inte kan, vi kanske inte vet vad som ska vara det nya trosystemet i väst, eller ens i Sverige.

Men om vi ska tänka lite så här femtepolitiska teorin, vi kanske ska Sjöka haka in i någon annan tradition som funkar för oss, inte för att liberalismen liksom motsvarar en religion och så här. Jag skulle inte ens säga att det är skelettet av en religion, men det kanske är ryggraden i alla fall. Det kanske är liksom någonting du kan bygga vidare på. Vi har ändå kulturella värderingar som har att göra med att vi tillhör ett nätverk som är svenskt, liksom.

Så det finns gemensam kultur på så sätt. Vi har de här gamla ideologiska anorna. Vi har... Vår lite smått aspergeranstrukna fascination för österrikisk ekonomi. Kanske finns något att göra med det, jag vet inte.

Martin

Definitivt så. Om man tittar på det från det perspektivet så har vi naturligtvis en hel del sånt material att bygga på. Om man tar till exempel Ayn Rand, även om hon är lite grann som en driftkuck i våra kretsar, att man ska göra sig lustig över henne. Det finns nästan ingen som kallar sig objektivist. Det säger liksom att jag är en objektivist. Jag är en beundrare av Ayn Rand, eller vad kodordet är.

Admirer of Ayn Rand brukar de säga. Hon är ständigt närvarande i seniora, seriösa libertarianers medvetande. För att man har läst hennes böcker, det är en gemensam referensram. Du kan alltid referera till... Francisco D'Anconia eller Elseworth Tewi och en seriös libertarianer kommer att veta exakt vad Elseworth Tewi betyder och vad det namnet symboliserar, vilka psykologiska mekanismer man åberopar.

Så där finns det arketyper som vi använder oss av hela tiden och som skapar en sorts väv, en kontext som vi jobbar med. Och det samma gäller, skulle jag även säga, till exempel Robert Heinleins böcker i hög utsträckning, sånt som ofta många libertarianer har med sig, som finns i det kollektiva undermedvetna, kan man säga för oss.

Och det, förutom filosofi... så är ju liksom litteratur i allmänhet och filosofi i allmänhet är ju väldigt bra kandidater till vad som kan ersätta religionen, den formella religionen som så att säga, en själsligt substrat för mänskliga samhällen. Ja,

Nicholas

vi libertarianer har ju det här problemet att vi tenderar att missa vad vi har och bara fokusera på vad vi inte har. Så i hundra år så har vi suttit och och tyckte att allting var dåligt med kristendomen. Och sen när den är borta så är det så här Jaha vänta, nu har vi inget skälslig idé att bygga ett samhälle på. Och nu, jag tycker då ska man undvika att göra samma sak med liberalismen och säga att strunt i det, det kastar vi bort.

För när vi väl har kastat bort det så kanske vi ångrar oss. Och precis som du säger, litteraturen är viktig. Det är ju ingen slump att Ayn Rand är mest känd för sina... skönlitterära verk. Jag har inte orkat mig igenom speciellt mycket av hennes filosofiska verk, utan det är litteraturen som är viktig och det är så... Ja, men det är väl kanske det som är nästa steg då, så här, vad bygger vi om vi ska lägga till något på den liberala ryggraden? Det kanske är kulturproduktion som behövs. Bygga en litterär kanon av verk som har producerats tidigare.

Martin

Det kanske inte är mycket att hänga i gran när man jämför med allting från... Jesus själv, via Thomas Avaquin och hela Haparaiset. Så har vi Ayn Rand och Robert Heinlein. Nu måste vi börja någonstans i alla fall. Hitta några halmstån att dra i. Hitta ut den här.

Vi kan inte gå upp pang på rövbättaren och återupprätta den ur-ariska politistiska... Det blir lite väl mycket levande rollspel, men det är inte heller det som är... Det bör inte vara det som är kriteriet, utan om vi kan ta kulturen steg för steg i en delvis annorlunda riktning som inte bygger på de här kristna värderingarna som många av oss åtminstone är skeptiska till, så skulle jag nog tänka att det är inte offrakt i alla fall.

Ja, det var en lång, lång, rörig diskussion, förhoppningsvis av intresse för någon. Jag tycker det är kul att bara rota runt i de här grejerna. Även om det känns som att samtalet är lite bångsdyrigt. Det tror jag över tid. Det är bra att vi gräver och funderar. Vi brukar få ganska mycket feedback från lyssnare också. Vi pratar just om de här frågorna. Folk verkar tycka att det är ganska intressant. Så då kan vi tillåta oss att spekulera lite grann.

Nicholas

Det är ju fördelen med att ha ett återkommande program. Man kan bygga resonemang över flera avsnitt.