Martin

Trump har ju, det är ingen hemlighet, han har om att radikalt omforma den internationella ordningen. Det är ingen hemlighet, det pratas mycket om den regelbaserade världsordningen och Trumps absoluta frakt för den. Så att nu nu ojar sig folk över att Trump, han riskerar Nato-samarbetet med sitt vårdslösa beteende. Han hotar nära allierade och så vidare.

Och då måste man väl åtminstone överväga att det kanske är det som är poängen. Trump kanske helt enkelt är ute efter att upplösa Nato. Man kan ju tänka då att rimligen måste det vara slut på Nato om USA annekterar Grönland. En europeisk koloni som är lika stor som Algeriet. Och då slår Trump flera flugor I en smäll.

Han gör en sån här ärofull territorialexpansion som alla stora män drömmer om. Och han skapar också en ny världsordning där USA och Europa kopplas loss från varandra. Och det här är en tanke som är särskilt intressant att leka med från vårt perspektiv känner jag, därför att det är faktiskt nånting som vore väldigt bra för Europa.

Ett Grönland, som sagt, jag tror inte att Grönland är av nåt vitalt intresse för Europa. Vare sig strategiskt eller ekonomiskt eller på något annat sätt. Vi klarar oss utan Grönland. På något sätt. På något sätt överlever vi utan estimerat och glaciärer och terbium och Erbium och yttreum. Och det finns inte heller nån stor man I Europa som blir kränkt och blockerad I sina ambitioner av att det här händer. Om nu inte Macron verkligen ska gå igång, han ska skicka dit sina franska kärnvapen.

Då kanske det finns nånting att slåss för. Alltså för Jupiters ära. Frågan är om det är bra för USA. Och det är många som säger att Trump han spelar ett farligt spel från ett amerikanskt perspektiv. Därför att Nato är ju trots allt en central del av det amerikanska imperiet. Om man lägger ner Nato, på sätt och vis så är det att avveckla det amerikanska imperiet.

Och återigen då, det låter ju fantastiskt för Europa, men vore inte ett stort nederlag för USA. Och här har vi kanske en komplicerad kalkyl som kanske ändå kan förklara en del märkliga amerikanska manövrar, tänker jag. Alltså, Trump vill avveckla imperiet, men det kommer med kostnader för USA. Och inte minst politiska kostnader för den som vill genomföra det här. Och han vill inte bli förknippad med kostnaderna.

Och om han då istället kan skapa en situation där Europa säger upp samarbetet så att USA slipper göra det, då kanske han på nåt sätt kan komma ifrån ansvaret där. Så han uppnår sitt geostrategiska mål, men behöver inte ta ansvar för de negativa sidorna I det inhemska politiska spelet som vi undviker följer. Nåt sånt.

Men oavsett Trumps resonemang om det där, nåt som verkligen vore bra för Europa, inte bara symboliskt utan högt konkret, vore ju då att lägga ner Nato en gång för alla. Om Nato bara sprack, nu ligger det I öppen dagar, att är helt meningslöst. Så nu lägger vi bara ner Nato. Och en annan sak som verkligen vore bra för Sverige är ett svenskt kärnvapenprogram.

Den typen av saker. Så att en av de bästa sakerna som skulle kunna hända I hela världshistorien är om Europa vaknade upp och insåg att USA är inte en naturlig allierad till Europa, utan en naturlig motståndare. Som också har varit en fruktansvärd fiende I 200 år Och som har legat bakom nästan alla problem som Europa har haft.

Ja, att göra upp med USA, att kasta ut alla amerikanska baser från europeiska länder, avbryta allt underrättelsesamarbete med amerikaner och så vidare, det vore väldigt, väldigt bra. Det är sånt vi sitter och drömmer om här I radiobubbla. Så när folk ojar sig över att Trump och Ahan är så vårdslös och han riskerar själva Natosamarbetet och så vidare. Jag har väldigt svårt att bli upprörd, jag tänker snarare att det där låter för bra för att vara sant.

Men om det är sant, om en amerikansk annektering av Grönland skulle ta oss I den riktningen, då skulle jag vara ganska entusiastisk. Då skulle jag säga bara så här, kom, kom, kom jänkare, kom och ta Grönland. Det här kommer sluta väl. Problemet som jag ser det är att jag tror inte att nåt av det där kommer att hända. Därför att problemet är som vanligt det urusla och folkförrädiska ledarskapet som har installerats I nästan alla europeiska länder. De europeiska ledarhundarna.

Om USA annekterar Grönland, det mest sannolika tror jag, det är att europeiska ledare kommer bara ta det. De kommer inte lämna Nato, de kommer inte säga upp avtalen för amerikanska militärbaser, de kommer inte införa ett fullständigt handelsembargo mot USA, De kommer inte avsluta amerikanernas vansinniga krig I Ukraina. De kommer bara fortsätta som vanligt.

Vilket I praktiken gör situationen ätter värre. Därför att då befästs istället amerikanernas övermakt och godtycke. Så på nåt sätt så, när jag försöker tänka längst den här linjen, så landar jag ändå I att jag inte vill att USA ska hantera Grönland. Inte för att det I sig är nåt problem om de gör det. Det skulle på många sätt vara positivt och rimligt. Och med ett rimligt ledarskap I Europa så skulle det kunna bli en välbehövlig väckarklocka.

Men som situationen ser ut I Europa så tror jag att det skulle bli Det skulle bli för politiskt kostsamt därför att det därför att det skulle stärka de nuvarande regimerna så mycket.

Boris

Ja, men det där är synnerligen tänkvärt alltså. Jag såg aldrig framför mig att Grönland skulle att det skulle gå att ockupera Grönland om Europa mopp-europeiska ledare, bär mig emot att säga ledare, moppsar I sig minsta lilla och Nato såg ut och liksom började spricka.

För då hade den djupa staten och militärapparaten bara för synt sagt till dånalda att nu tar vi det lugnt här. Vi får inte räta upp för mycket. För att, alltså, Trump, vad han än vill så vill liksom alltför starka krafter I USA har kvar Nato. Nato är ju jätteviktigt och alltså, det ju inte så att vi här I vår kontinent behöver Nato eller USA för att skydda oss. Men USA behöver liksom Ramerstein och Stotgart-baserna I Tyskland är jätteviktiga för dem. De 4 flygbaserna Italien är viktiga för dem. Avianobasen, eller Storbritannien basarna I Italien.

Och en hel del andra, den här gigantiska basen de bygger I Rumänien. Alltså, är en del I, de är minst lika viktiga för USA:s försvar som om man vill grönt för att skydda sig mot Ryssland, då kan det vara rätt bra att de här andra baserna också. I grund och botten kommer USA aldrig vilja att Nato och USAs kontroll försvinner.

Så därför hoppas jag ju på att vi ser inledningen på en process där europeiska krafter börjar vända sig mot vända sig mot USA:s dominans och kontroll. Och alltså, jag tror inte man ska underskatta tröttheten hos, inte bara, alltså inte så mycket hos de piskade politiska hundarna, utan hos europeiska företagare.

Det är ju jätteintressant tycker jag, att Jacob Wallenberg på plats I Davås på frågan om hur man ska göra om USA införa strafftullar på grund av grönansfråga. Då säger han, vi kan inte hålla på så här längre, vi måste sätta hårt mot hårt. Och samma sak säger generaldirektören för Tysklands motsvarighet till svenskt näringsliv och så vidare och så vidare. Alltså, Europas företagare blöder ju på grund av sanktionsideotin och den här rapporten som kom I dagarna om att USA:s utplundring av Europa med hjälp av de höga naturgaspriserna som de faktiskt tvingat på, europeiska länder.

Väldigt många, tror jag inte företagare, drömmer om att komma tillbaka till urtillståndet innan Ukrainakriget. Så att USA har nog tänt rätt mycket på dels på europeiska företagares ork och lust och dels har det uppenbarats ett alternativ vid horisonten som heter Kina, som har en marknad som har produktionskapacitet och som inte är så jävla lynnigt som USA och som inte har militärbaser I det egna landet. Så att jag tycker det är väldigt spännande tider.

Martin

Ja, du har helt rätt, du har väldigt många bra bra poäng såklart och det är det jag menar när jag säger att att den här Den här om vad Trump eventuellt håller på med, att han att han riskerar Nato och så vidare, det låter som att det är för bra för att vara sant. Jag önskar att det var så men. Det är han, det är knappast det han håller på med. Och om det faktiskt är det han håller på med då är det väldigt väldigt sannolikt att den djupa staten I USA kommer stoppa honom.

Men det finns ju också en sorts, det är en sorts inbyggd ambivalens, en sorts imperiets logik som har en inbyggd ambivalens där du vill, som imperium, som imperimakt så vill du att dina vasaller ska vara ganska starka så att de kan bära sig själva, bära sina nya kostnader, försvara sig själva och bidra till imperiet. Men du vill inte att de ska vara för starka så att de på sikt kan börja utgöra ett hot och så vidare. Så det finns ju en balansgång som man går där.

Och om du vid nåt tillfälle är på väg I ena riktningen I balansgången så kan det se ut som att du är på väg ut på det, men ja, väldigt låg sannolikhet att USA börjar ge upp sig I ett imperium och där skulle man kunna komma till Där skulle man kunna komma till punkter där det finns faktiskt krafter inom USA som kan stoppa Trump. Alltså de kan bara ta bort honom, som de har gjort tidigare även med presidenter.

Men det som är kanske mer intressant för oss från vårt perspektiv, det är, det som vi redan har berört på flera sätt, de politiska konsekvenserna för Europa. Vad händer faktiskt I Europa när USA Ja, USA hotar eller man lyckas skapa en dramatisk mediebild av att USA hotar Europa?

En sak man ser är att europeiska ledare snabbt finner varandra och börjar samarbeta och lägger an en gemensam rätt hård retorik mot USA. Och de flesta verkar tro att det här stärker politikerna. Så att människor som Urusla von der Nayen blir starkare och mäktigare I den här processen.

Markrötter, andra europeiska topppolitiker som på olika sätt företräder Europa som helhet. Och en sak som många pratar om också är att högerkrafter inom Europa marginaliseras av den här processen. Av flera skäl. Ett skäl är att de är associerade över Trump.

Som nu är ännu mer toxisk än han var innan. Och det här är nånting som jag också gärna skulle vilja byta några ord om. I veckan som gick så tycker jag, jag tyckte mig skönja lite grann en ny nivå av Trump-psykos som mer liknade Putin-psykosen. Det vill säga, man är nästan uppe I full Hitlerpsykos.

Så det är inte bara det att Trump är att han är liksom väldigt knäpp och han är är väldigt vulgär och osmaklig och maktfullkomliga. Man ser honom nästan som en Som en jättebebis. Han är dum eller han är senil och såna här saker. Men nu är stämningen som man har försökt piska fram den senaste veckan det är mer att Trump är farlig på riktigt, han utgör direkt militärt hot mot Europa. Han är på väg nu för att annektera våra länder.

Och det ser ut för mig som att man försöker föra över mycket av retoriken och psykologin som finns kring Vladimir Putin på Trump. Och jag hade känslan I veckan av att de kör det här som en testballong. Och verkar funka ganska bra. De lyckas ganska bra med det för att folk hatar ju redan Trump. Det finns alltså det som Sentimentet gentemot Trump I Europa är redan enormt, enormt negativt.

Men det finns också lite mjukare sidan av det. Medan Putin hatar man på ett annat sätt. Men nu ska folk börja hata Trump på det andra sättet. Och har man då minsta lilla association med Trump, då kommer det bli I den nya logiken som att man har minsta lilla association med Putin. Det vill säga, det finns inga förmildrande omständigheter.

Han har inga försonande drag, det finns inga legitima ursäkter för att nånting gemensamt med Putin eller nånting sympatiskt att säga om honom och så vidare. Och det är den ena sidan att de gör den här manövern med Putinpsykosen. Men den andra sidan är att det försvagar alla EU-kritiska krafter därför att EU framstår som mer ändamålsenligt.

För om Europa måste samlas och enas mot en gemensam fiende, riktigt fiende, då verkar det, åtminstone för en norm-e-hjärna, så kan det framstå som kontraintuitivt att rulla tillbaka EU-systemet. Då ska man väl snarare fördjupa det, skapa en gemensam militär och så vidare. Och det är ett resonemang som definitivt är I schvung nu. Alla som någonsin har sagt någonting positivt om Trump, de ska bara sitta nere och hålla käften nu och även de som har pratat om att upplösa EU och decentralisera Europa, de ska också hålla käften nu. För att nu ser ni ju, nu ser ni ju galen den är, vi måste den för att försvara oss, inte bara mot Putin utan också mot Trump.

I det här fantastiska 2 frontskriget som Europa ska bedriva nu, dels mot Putin I Ukraina och dels mot Trump på Grönland. Alltså det finns ju mycket av det här som bara är liksom fantasifoster, men det jag är intresserad av är de psykologiska effekterna på interna europeiska politiska angelägenheter.

Boris

Ja, jag tror vi kommer att, precis om jag förstår det rätt så tror jag vi ser en process av, vad ska man säga, olika typer av nationalistiska strömröster och alternativhögerröster som faktiskt, skulle jag vilja säga, också beter sig som de här piskade hundarna. De har ju också piskats ett bra tag nu och befunnit sig I kylan.

Men just det här att utmåla, eller inte utmåla, men att beskriva Trump som ett hot mot Europa gör att man kan kliva över och liksom plötsligt bli anti-Trump och anti-USA. Och säga att, nej men vi är Man får ta vad man har och det gäller att stötta EU.

Vi får inte krångla till det nu när vi står inför ett väpnad konflikt på isen. Och tycker inte man ska underskatta EU-byråkraternas korridorrdolömska skicklighet. Jag tror de manövrerar nu för att få slut på kriget I Ukraina. Alltså, för det är ju så här, de von der Leyen och Macron och stormar och lite annat folk, om de ser att, nej men vi slantar inte upp längre till Zelenskyj, måste Zelenskyj skriva på. De är enda som kan göra det. USA slantar inte upp längre. USA säljer ju saker till Ukraina för våra pengar.

Och jag tror de vill komma ur den här klämman, EU-byråkraterna, och på så sätt stärka sin egen position. Alltså, så vi befinner oss I sitsen att vi kan gå ur det hela med ett avslutat krig I Ukraina, med betydligt större avstånd till USA, men väldigt stärkt EU och Stärkta nationella ledarskap, typ stormar vad det nu kan bli I Frankrike och sen Mäts I Tyskland, som definitivt inte är bra ledare utan inhemskt sett väldigt skadliga. Det är en knepig sits alltså.