Martin

Det hände en grej I veckans mick. USA försökte adjektera Grönland. Igen. Förra sändningen så var det här på min radar, men jag tänkte det är lite för sömnigt kring det här med Grönland. Nothing ever happens. Så jag skippar det I förra sändningen trots att jag hade lite jag hade lite prepp om Grönland.

Bara några dagar senare så kändes det som att vi absolut måste prata om det här I nästa sändning. Det vill säga, den här sändningen. Och sen nu plötsligt, sen sen ett dygn tillbaka eller så, så känns det nästan Så nu undrar jag, nu tänkte jag I morse ska vi ens prata om det här. Men jag vill prata om det. Om inte annat så kan vi prata om skådespelet som de sätter upp för oss.

Att de får hela världen att tro att vi är mitt inne I nån sorts stor internationell kris. Och sen är den plötsligt över. Och det som händer emellan är retoriska och symboliska manövrar. Som en en tweet från Donald Trump eller 50 danska soldater på en båt på väg till Grönland. Ett hot om strafftullar.

Några pressmeddelanden om försäljningar av statsobligationer. Och sen så kommer det såklart en dramatisk upplösning. Med ett avtal som sluts och hoten dras tillbaka. Det ett ganska storslaget skådespel. Men vem är det som iscensätter det? Och vem är det som tjänar respektive förlorar på det?

Det tänkte jag vi kunde prata lite om idag, bland annat. Jag ska försöka sammanfatta lite grann bara vad som har hänt. Vad som har hänt den senaste veckan. Just idag är det många som är helt inne I det här, men om ett år så är det ingen som kommer komma ihåg det här. Så om någon lyssnar I efterhand så kör vi en liten genomgång här. Det har såklart pågått uppbyggnad och förebådande länge.

Grönlandsfrågan går ju I vågor. Så första vågen kan man säga var 2019. Så det var snart 7 år sen. Och sen dess har vi haft minst 2 till och den senaste var som nu I veckan som gick. Och där är en grej som händer nu att världen får Grönlandsfeber och kokar över med exaltering över att Trump kanske ska ta Grönland.

Och häromveckan så hade vi en dramatisk händelse I Venezela, som vi pratade om I förra sändningen, med gryningsräden I Karckas där de grep Nikolasmaduru och flög honom till New York och lät en av hans löjtnanter ta över som sånt president och sa att nu nu är oljan vår och så vidare. Så Trump hade visat en enorm dådkraft och hela världen frågade sig, vad ska han göra härnäst?

Ska han bomba Mexiko? Ska han knäcka Kuba? Eller ska han ta Grönland? Jag kände förra veckan att det kändes lite gammalt med Grönland. Jag ville hellre prata om Kuba för att jag tycker det är ett så naturligt logiskt projekt för USA. Men sen drog det igång. Och jag tror att det började med att USA och Danmark och nån sorts representanter för Grönland hade förhandlingar om Grönland den fjortonde januari, det vill säga I onsdags förra veckan.

Och inför det mötet på morgonen samma dag så gick Danmark ut och sa att de utökar sin militära närvaro på Grönland. Vilket man kan se som Alltså, man kan antingen se det som ett aggressivt drag. Här kommer vi med våra militära manövrar. Eller så kan man se det som en eftergift till USA.

Lite beroende på perspektiv. Alltså, nu gör vi som amerikanerna vill och biffar upp oss lite på Grönland. Men Trump gillar inte det här alls. Och det är lätt att misstänka att Trump blev förbannad för att lilla Danmark försökte stararma honom med militära utspel inför en förhandling. Och förhandlingen ledde ingenvart. Och efter det här så satte det mer extravaganta dramat igång.

Trump började piska upp mer publik antagonism mot Danmark. Han krävde mer amerikansk kontroll över militära förhållanden kring Grönland. Och han lyfter fram framför allt det här att att Ryssland och Kina har ögonen på Grönland och det är USA:s jobb att stoppa dem. Varken europeiska länder eller Nato har ögonen på den här bollen, så nu måste USA kliva in.

Och det här gjorde att Nato-chefen Mark Rutte han blev en central person från början av det här dramat. Det var han och Trump framför allt som stod I fokus. Det Trump som var den onde antagonisten som angrep och det var Rutte som var godhetens avatar I det här skådespelspelet som försvarade.

Och det började dyka upp satiriska menbilder på Trump och Rutte så vidare. Och det här var I slutet av förra veckan. 15 till 16 januari. USA, det de framför allt pratar om var de här förment starka amerikanska säkerhetsintressena I Arktis. Och danska politiker sa samma sak som, de alltid säger, skrek I högan sky och säger så här, Grönland, Grönland är inte till Salu.

Vilket såklart är en lögn, men det är nånting som de måste säga. Det är en del av spelet, av skådespelet. Och sen så kan man säga att danskarna eskalerade. De eskalerade sitt militära poserande. För de hade sen tidigare en planerad övning som kallas för operation arctic and juryns.

Och nu började de slå på stora trumman om den. De la ut presskommunikerer och så vidare om vilka länder som skulle vara med och jag tror att man eventuellt så skickar man några som dem, nån båt I förväg eller nåt sånt där. Så att man fick det att se ut I den mediala dramatiken som om den här övningen var ett direkt svar på Trumps hotfulla attityd.

Vilket det alltså inte var så, vilket jag kan bedöma var absolut inte så. Men om nånting så kan man faktiskt säga att det var danskarna som eskalerade 2 gånger I rad I uppbyggnaden här. Inte genom att göra nånting konkret, men genom att signalera sina militära förehavanden på och kring Grönland. Och det är det som räknas här, signaler, därför att det är det enda som skådespelet består av.

Och sen kom tullhotet. Det som skulle bli liksom det centrala upplägget för själva dramaten, den primära impulsen I dramatiken. 10 procent strafftull på Danmark, Storbritannien, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Sverige. Och villkoret för att dra tillbaka tullhotet var complet and total purches av Grönland.

Att man skulle en deal på plats för att USA skulle köpa hela Grönland. Annars blir det 10 procent tull från första februari och sen 25 procent tull från första juni. Och de här länderna då, som glas med tull, det var alltså de som deltog I Operation Artic and Euroents. Danmark och Danmark grannländer ungefär. Men det slog mig när jag såg listan att det är en ganska fin lista på länder.

Man skulle kunna tänka sig en allians som består av de här länderna. Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Norden. För mig låter det som en ganska finbendig liten geopolitisk enhet. Sen kan de en till, de kan en mer som en svartmuskig allians nere vid Medelhavet. Och så kan den polsk-turkiska antenten förvalta Östeuropa.

Förlåt, tullhotet kom I lördags den 17 januari. Att världen hade sen ett dygn på sig under söndagen att hetsa upp sig över det, vilket de gjorde. Och sen på måndag så började dagbosmötet. Så alla alla möjliga potentater från världens alla länder var där. Och och när det är Davidsmötet, då är David navet för allt som händer I världen den veckan. För att högdjuren är där.

Och det är där det här dramat utspelar sig. Det är en uppbyggnad till Daahos och det kulminerar I Daahos. Så hela världen var enormt upprörd en blick in den här veckan över att Trump Ja, han är en sån skurk. Han hotar Europa, men nu börjar Europa också signalera fler motdrag. Så man skickar de här symboliska soldaterna till Grönland och så börjar man skicka signaler om ekonomiska botmedel.

Så det var ett par nordiska pensionsfonder som gav pressmeddelanden om att de har sålt av sina amerikanska statsobligationer. Och jag tror inte att de har gjort några faktiska försäljningar med anledning av det som har hänt kring Grönland nu I veckan. Då sålde de där papperna för flera veckor sen. Men de går ut och skickar en signal nu för att göra sin del I skådespelet.

Och det ligger I luften då, ska vi tro, det är en viktig del av skådespelet, att när som helst kan många fler göra samma sak. Så europeiska pensionsfonder I gemen till exempel skulle kunna börja dumpa amerikanska statspapper och då påföra rejäla kostnader på den amerikanska staten. Ja. Hur pass rimligt det där är, det vet inte jag. Är ett praktiskt realistiskt hot?

Är det nåt som faktiskt kan koordineras? Har de här pengaförvaltarna, har de ens rätt enligt sina egna statuter att gå ut och göra politiska utspel på det här sättet? Jag vet inte så mycket om det där, men jag såg att en av de här pensionsfonderna var Alecta, som är en svensk pensionsfond. Svenska pensionssparare som är kunder till dem vill kanske eventuellt fundera lite över att deras pengar uppenbarligen används för den här typen av politiska spel.

Snarare än egennyttig förvaltning. Ja, det är bara lite reflektion från min sida. Jag skulle gärna höra mer vad kunniga personer säger om den saken. Ja. Så det fortsätter att byggas upp och Rutte, Rutte går ut och säger att Nato står absolut inte bakom några amerikanska krav, några amerikanska anspråk på Grönland. Trump säger att han vill förhandla, han vill handla direkta förhandlingar med Nato, med Nato-chefen.

Att nu finns det plötsligt då, åtminstone enligt det här dramatiska narrativet, rejäl press på Trump att han måste backa på grund av hotet mot dollarn. Så Europa har visat nu att de är inte så tandlösa trots allt. Men Trump från sin sida, han får sin förhandling med rutter. Öga mot öga är ju Dawas.

Och sen så presenterar de en lista med saker de har kommit överens om. Och plötsligt så är hela situationen deprimerad. Allting bara allting bara tar slut, alla andas ut. Trots att det här avtalet mellan Trump och Trump och Rutte uppenbarligen bara är hittepå. Alltså Mark Rutte, han har ingen behörighet att förhandla för Danmark om territorialfrågor.

Det betyder absolut ingenting vad han säger om det där. Så det enda som hände egentligen var att Trump drog tillbaka sitt tullhot. Taco, Trump allways chickends out. Eller som som trumpister kallar det, The Art of the Deal. Så I slutändan så har precis samma sak som vanligt hänt. Det vill säga ingenting. Men ett storslaget skådespel har iscensatts till fröjd för världens alla politiska kommentatorer.

Och kanske finns där också något av substans. Kanske finns det ett riktigt geopolitiskt spel med riktiga risker och riktiga konsekvenser. Det är lite oklart. Intressant nog. En sak som jag tror och som jag gärna vill prata om ikväll är att det får åtminstone politiska konsekvenser internt I Europa. Inget dramatiskt nödvändigtvis, men det sätter avtryck och det påverkar utvecklingar som redan pågår här.

Det påverkar den relativa maktbalansen mellan olika block I europeisk politik och olika nivåer av makt I de europeiska strukturerna. I övrigt så är det ganska oklart för mig vad som egentligen hände om nånting händer överhuvudtaget. Jag menar, jag hoppas vi kan vi kan spekulera lite lite ikväll. Boris, det här var mitt försök att ge en liten tidslinje över den så kallade grönlandskrisen. Har jag missat nånting nånting stort och viktigt?

Boris

Nej Du fick med allt Men jag hör till den lilla udda grupp som tror att det här var väldigt mycket på På riktigt Alltså om man antar att mentala processer är på riktigt

Martin

Det är en intressant tvistig fråga I sig Ja

Boris

Jag tror att ibland är de på riktigt om det är mäktiga mens Men just det här med bevekelsegrunderna för Trump och så vidare Alltså vi lever ju I en tid när folk uppfinner bevekelsegrunder för Trump Ja. Säger saker som inte annars sagt alltså. Min favorit är ju liksom det här med om man ska vara färskfull, det här med Venezela. De går in och kidnappar president och presidentfru. Fick inte med sig hunden dock, vilket jag tycker är dåligt.

Martin

Vem matar

Boris

hans glleretriever nu?

Martin

Vad heter han sund? Jako. Jako, tack.

Boris

Och där är det så här att 2 högerskribenter gick ut I ganska stora artiklar per omgående och sa att det här var väldigt bra därför att nu kunde Venezy Nu hade Trump gjort det möjligt att återupprätta Venezuelas stolta demokratiska traditioner. Jag blir så paffa, har aldrig haft nån, om man nu skulle tycka det var bra, men de har aldrig haft nån demokratisk tradition någonsin.

Knappt ett år. Annars har det bara styrts av diktatorer sen 1850 ungefär. Alltså, man skapar hittepåländer helt enkelt. Och Trump själv verkar ju totalt ointresserade av att återberätta någonting annat än möjligtvis kontroll över oljeindustrin, kanske lite grann. Just det här att man väver teorier omkring Trumps handlande och så vidare.

Och jag tror man ska yxa ner Trumps handlande till väldigt enkla saker. Som du och jag var inne på alldeles I begynnelsen. Att Trump är nu I sin andra och antagligen sista presidentperiod inne. Han vill lämna saker efter sig, alltså saker som är fysiska, påtagliga, hållbara.

Allt annat skiter han egentligen I. Han vet ju liksom att, kan arbetslössiffrorna kommer ingen att minnas och om äggpriserna blir lägre, det minns ju heller ingen. Men däremot minns man om USA blev större. Därför tror jag att han på riktigt vill Grönland för att det gör USA större ytmässigt. Det må vara 30 0 kubikmeter is, men det är ändå stort.

Och det är därför han liksom lägger sån tid, alltså mitt emellan att beordra robotattacker och kidnappningar så sitter han lutad över ritningarna till den gigantiska jävla balsalen vid det huset. För den kommer ju också finnas kvar. Och det är därför han också vill ett Nobelpris, alltså då finns han där på listan. Fredspriserna om fredpristagare.

Alltså han vill lämna saker efter sig. Sen vet han att det slutar, han vill gå till historien. Och det är så simpla grejer som styr honom faktiskt. Och sen är hans rådgivare och hans lakejer I media tunga att göra det här större och mer komplext än det här.