Transkribering
Bionic Mosquito: Fokus på sed och familjen med libertarianism som moralisk grund behövs för att...
Martin
Bionic Mosquito hade Althusias uppfattning om vertikalt arrangerade sammankopplade men avtagbara enheter med grunden byggd på familjen. Vunnit över Baudins uppfattning om nationell suveränitet skulle 400 år av västerländsk historia varit väsenskilt annorlunda och mycket mer fri.
Åter fokus på familjen med libertarianism som moralisk grund och hävdbunden sed behövs. för att återintroducera och försvara frihet i Europa. Ja, en oerhört lång och komplex bubblarebrik som jag försökte få in väldigt mycket och fångade mitt intresse så mycket att jag ville ta upp den här artikeln för diskussion i en radiosändning.
Till att börja med då, den här artikeln kommer från Bionic Mosquito som är en, jag tror man kan säga en högerlibertariansk blogg. Det är en recension eller en anmälan av en bok som heter Freedoms Progress skriven av Gerard Casey som också är en välkänd austro-libertarian.
A History of Political Thought är under rubriken på den här boken. Det finns mycket som sägs. i den här artikeln som är intressant. Man kan säga att den här boken handlar om politiska tänkandets utveckling och hur frihetsbegreppet har utvecklats. Den tar upp sådana här frågor som har vi rört oss genom historien från ett tillstånd av ofrihet i riktning mot allt mer frihet?
Eller har saker och ting i själva verket gått åt andra hållet? Bionic Mosquito här, och jag tror också Gerald Casey är inte helt säker, ansluter sig till en mer, man kanske kan säga, pessimistisk perspektiv. Som inte är den här Whig-historieskrivningen. som vi pratar om ibland, där man ser att allting blir bättre och bättre.
[Speaker 3]
Martin
Man kan säga att det är Johan Orberg-Steven Pinker-teorin om historisk utveckling. Det finns här en mer pessimistisk idé, en som inte är lika linjär, någonting som knyter an eventuellt till en mer cyklisk historieskrivning. Inledningsvis har det frihäst till Hans Herman Hoppe och hans tal som han höll på Bodrumkonferensen i höstas om där rubriken var Sökandet efter ett ett libertarianskt historiskt narrativ.
Det Hoppe menar på i extrem korthet är att visserligen så har mänskligheten gjort stora materiella framsteg. under de senaste århundradena. Men i moralisk bemärkelse så har det skett en tillbakagång. Så om man ser från en godtycklig punkt under medeltiden, hoppet har snurrat på medeltiden då, så har vi hela tiden gjort materiella framsteg, men i samma tidsperiod så har vi gjort moraliska steg bakåt.
Så ett steg framåt, två steg bakåt om man lägger ihop alltihopa. Varför är det så? Varför har man haft en sådan utveckling? Det är det här som diskussionen började, spretade åt olika håll. Men ett uppslag som ges är någonting som kommer från Kejsis bok, där han jämför två uppsättningar, idéer, som var i omlopp på 1500-talet.
Båda de här idéerna, jag tycker inte att jag ska gå in för mycket på dem, delvis för att jag inte så kunde om dem. Det är ganska obskyra. Den ena är en tysk tänkare som hette Johannes Althusius, och den andra en fransk tänkare som hette Jean Baudet. De hade olika konceptualiseringar av suveränitet och frihet, olika idéer om hur ordning uppstår i ett samhälle.
Och då är det extremt enkelt sammanfattat så hade Baudin en mer centralistisk, en mer ovanifrån perspektiv, en mer top-down perspektiv, som man säger ibland. Medans Althusias hade mer ett bottenupp-perspektiv, underifrån perspektiv. Det vill säga att ordning är någonting som skapas decentraliserat i samhället av att individer, familjer, och små grupper under frihet agerar på ett välordnat sätt och så uppstår en samhälllig ordning.
Man kanske kan säga en spontan ordning. Men Casey säger då, och det refereras av Bajanvik Mosquito, att Baudins idéer vann över Althusias. Och det är det som tas upp i bubblorubriken också, som inledning till den här... Om Altusius idéer hade vunnit, om folk bara hade anammat de här klokare idéerna på 1500-talet, då hade de 400 år som följdes kunnat se helt annorlunda ut.
Men här har jag min första invändning som jag funderar på. Är inte det i sig ett tecken? Det faktum att Altusius förlorade och Baudet vann. Är inte det i sig ett tecken på att idéer inte är så betydelsefulla som vissa tror? Jag ska inte lägga några ord i munnen på någon, jag ska lyfta upp det nu från Casey och Björnrik Mosquito.
Men kan inte det vara ett tecken på att det kanske inte är idéerna som är grejen? Även om idéer är viktiga, om det visar sig att orsaken till att saker gick åt helvete och politiska utveckling blev dålig var faktiskt att folk satt och hade Jean Baudins idéer i bakhuvudet. Även om... Det är så, så ska vi rimligen inte sätta för stort hopp till idéer om vi kan se i historien att människor ofta ger blanka fasen i att det finns bättre idéer än de idéer som de har för tillfället.
[Speaker 3]
Ja, det är väl egentligen... Om man ska anlägga österrikiska perspektiv borde man ju titta på incitamentstrukturer och sådär. Alltså vilka incitament finns det för olika aktörer att bevara ett decentraliserat och feodalt system kontra att bygga ett stort och centraliserat system? Därför att för vissa människor, i synnerhet för dem som kommer att styra över det centraliserade systemet, så finns det ju väldigt starka fördelar.
Och för vilka människor finns fördelarna med det decentraliserade systemet och vilka människor har fördelarna? Det är väl en intressant meta-fråga.
Martin
Det är ju ingenting som marxisterna har ensamrätt på. Jag kan tycka att det är lite grann en sån här käppest som jag har, att marxister pratar mycket om sin materialistiska historiesyn. Och jag har själv sagt ibland så här att jag kanske är lite marxistisk på det sättet, jag har en ganska materialistisk historiesyn. Men det är inte som att marxister, Karl Marx eller någon annan, uppfann det sättet att se på historien, eller att de har ensamrätt på det.
Det är definitivt inte så att om en sådan här materialistisk historie... historisk syn eller den typen av förklaringar om historien är sanna, så betyder inte det i någon enda liten utsträckning att någon annan del av Marx tänkande har någon legitimitet. Förlåt, jag säger saker som helt självklara nu, men man behöver säga dem, därför att Marxister, ingen nämnd, ingen glömd. prata på det här sättet.
Men jag tycker du gör en väldigt bra övergång här, för du säger att det handlar om incitament och det är ett typiskt österrikeligt sätt att se på saker, analysera saker i de termerna. Men då har man också en sorts materialistisk syn. Nu skulle jag ändå säga att i den österrikiska libertarianska traditionen så finns det ett väldigt starkt idealistiskt drag där man tror att det är, skulle jag säga, den dominerande libertarianska synen, att det är idéer som styr historien.
Det är det som är det viktiga, vilka idéer som får fotfäste och ge omlopp. Och jag tycker att det är ett problem med den libertarianska traditionen. Men jag tror inte att det här är en av de områden där vi måste gå Där vi måste gå över ån efter vatten. Där vi måste gå långt bort från den austro-libertarianska traditionen. För att korrigera det problemet.
[Speaker 3]
Precis, det räcker med att titta på incitament. Det påminner ju inte bara synen på historien dels, utan även visioner om vilka samhällen man vill ha där. För att det finns gott om... klassiska liberaler och libertarianer som pratar om samhällen som hur ska vi upprätthålla det här? Vi måste ständigt vara på vakt på vår vakt mot utökningar av staten eller mot etatistiska tendenser.
Du kan hitta det här bland väldigt många amerikaner på det här sättet, i synnerhet de här konstitutionalisterna. Hur ska du bevara den gamla konstitutionen? Vi måste hela tiden ha folkbildningsprojekt och alla måste hela tiden vara medvetna. om farorna med det här. Jag tror Ayn Rand även hade någon idé om att hennes idealstat måste man hela tiden vara ständigt vaksam på att den inte utökas utöver rättmätiga befogenheter.
Och jag ser det här som helt ohållbara system. Dels har den byggt en allmänning, allmänningen är då en liten stat eller ett samhälle med så liten stat som möjligt, utan några som helst system. mekanismer för att lösa den. Det är bara hur ska vi sköta allmänheten? Men alla får pritsa in. Det är så här, har du missat vilken ideologi du tillhör och vilken ekonomisyn du har? Ett mycket bättre system är ett där du har byggt in incitament för att alla har personliga incitament för att upprätthålla systemet.
Martin
personliga incitament, ekonomiska och materiella incitament så att man inte förlitar sig på, som du uttryckte det, folkbildning. Tillräckligt många är övertygade om det här. Ja.
[Speaker 3]
Jag menar, för all del, det finns vissa områden där man kan tänka, om du åkte tillbaks i tiden, vad kan du hjälpa för att stötta upp? Födalismen. Ja visst, en och annan födalherre hade kanske lagt om sitt beteende om man fått läsa lite ekonomi, om du hade förklarat fördelarna med frihandel och hur ekonomisk tillväxt funkar, och du hade liksom gjort lite vanliga kalkyler av hur mycket kostar ett krig egentligen?
Contra hur mycket kan du tjäna på handel och så vidare. Visst, det kan ha lett till vissa förbättringar, men det räcker inte så. Du kan inte bara skicka Adam Smith tillbaka i en tidsmaskin för att lösa alla konflikter under medeltiden.
Martin
Nej, och det är ju det som det här blogginlägget brottas med. Det är en återkommande fråga hos Bionic Mosquito som vd Böhne tar upp gång på gång. Men om vi tar den här artikeln som utgångspunkt så finns det en diskussion. Hur ser vi på frihets, som är liberalismens mål? Är frihet det viktigaste eller slutgiltiga målet?
Eller är frihet i själva verket snarare som en basplatta eller en grundförutsättning? Tack för mig. Om inte frihet är allting så kanske det finns något annat som behövs. Det resoneras kring betydelsen av andra normer, andra värderingar än de specifikt frihetliga som eventuellt är nödvändiga för ordning och frihet. Sen tas det upp den här frågeställningen.
Är det kanske så att de normerna som vi har i Sverige, som man kan anta är nödvändiga för ett upprätthållat, välordnat samhälle, utöver till exempel icke-aggressionsprincipen, sådana libertarianska idéer. Är de normerna i sig eventuellt en inskränkning av den personliga friheten? För att människor får inte välja själva vilka värderingar de får. Jag menar, om jag inte vill ha de här ordningsbefämande värderingarna, ska jag då tvingas till det?
Hur kan ett libertarianskt samhälle säkerställa att de här normerna och värderingarna är en inskränkning av den personliga friheten? ordnas på ett sådant sätt att ordning och frihet kan upprätthållas över tid. Och det här är ett problem som Libertarianer brottas med. Tycker inte man ska skilja tillbaks från det. Och det lämnas ganska mycket som en öppen fråga i den här texten. Även om vi ska säga att Bajanek Moskita har skrivit flera texter om det här tidigare.
Varav några länkas också från inlägget för den som är intresserad i fördjupningen. Men ja... Förlåt, vad var din fråga? Jo, det jag försöker säga är att libertarianer brottas med den här problemställningen. Så att om man kan lösa problemet eller erbjuda att ta några steg på vägen mot en lösning så tror jag att det är mycket värt för den libertarianska saken.
Så att man inte, och nu blir jag lite mer tendensiöst och talar för mig i sak, men så att man inte snärger in sig i de här väldigt Idealistiska och i slutändan orealistiska och naiva idéerna som jag personligen tycker är om man tror att man ska förlita sig på idéer. Till och med det här med att man måste ha ett ramverk av normer i samhället. Jag tycker att det känns som i slutändan samma sak, det är bara som en sorts gradskillnad mot de här mer vilda idealistiska idéerna.
Om bara den uppsättningen i DER hade segrat att skicka tillbaka den smittig tiden eller vad det kan vara för någonting. Jag tror att vägen framåt, hur man ska tänka på det här indikeras också från den här artikeln. Det vill säga att precis som en ordning är någonting som växer fram ur individers frivilliga agerande och hur familjer organiseras och så vidare så är det även så att frihet är någonting som växer fram.
växer fram ur människors agerande. Man kan säga att frihet är frihet är i och för sig en sorts aspekt av människors agerande, ungefär som kanske ordning eller kanske ändå bättre ändamålsenlighet eller effektivitet eller något sånt. Att det finns frihet i den mån människor agerar med frihet.
Och det är någonting som bara kan existera genom att folk faktiskt väljer att göra det och inte låter någon stoppa dem. Snarare än att man ber om tillstånd, Nådig herr premiärminister, kan vi vänligen få ha lite frihet? Och då finns det frihet för att den påverkar.
[Speaker 3]
Politiker har sagt någonting. Nyreaktionära tendenser borde kännas till mencius mold bug. Den kritik han har lagt fram mot den samhällsordning som råder idag, det är mot maktdelning.
Vilket är lite intressant, därför att i de här artiklarna från Bionic Mosquito så tar man upp delningen av makt mellan kyrka och... kyrkliga makter och världsliga makter under medeltiden. Att det fanns inte riktigt någon suveränitet. Det fanns ingen enskild pol som hade sista ordet i alla frågor, utan man delade makt mellan... framförallt mellan baroner och länsherrar å ena sidan och ofta då katolska kyrkan å andra sidan.
Moldbugs idé är att det är maktdelning som orsakar våld och konflikter, därför att maktdelning skapar otydlighet i maktförhållanden och det är den otydligheten som skapar våldet. Om människor vet att de kommer förlora en konflikt så kommer de vara väldigt obenägna att ge sig in i den. Det kommer såklart finnas undantag, det kommer om inte annat ha helt galna människor Färre människor kommer att ge sig in i konflikter om de vet på förhand att de inte kommer vinna.
Många länder skulle inte starta krig om de visste på förhand att de inte skulle vinna. Därför vill Maulbagg avskaffa många former av maktdelning och formalisera maktförhållanden. Om vi tänker på hur mycket det krigades under medeltiden, så är det överallt inte totala världskrig som man hade senare, eller de här storkrigen som kom även senare.
även innan 1900-talet men efter medeltiden. De hade man inte då. Men det var väldigt mycket konflikter och väldigt många soldater som korsade gränser där. Och det plundrade så härgades ganska friskt. Så att att minska våldet borde vara, om man vill ha en kritik av det feudala systemet och försöka hitta lösningar för att göra det mer stabilt som samhällsform. Det varade ändå i tusen år, så att någon form av potential borde det ha.
Då kan det vara en bra startpunkt att leta efter anledningar till våldet och krigen. Och en sådan anledning skulle ju potentiellt sett kunna vara maktdelning. Maktdelning som för övrigt deformaliserades under upplysningstiden. Och det är lite intressant att se en reaktionär prata om upplysningsideal på det här sättet. Men under upplysningstiden pratade man...
Nej... USA känner väl alla till de här såhär the three branches of government I Sverige pratar man om de två statsmakterna Om man har undrat varifrån kommer begreppet den tredje statsmakten när man pratar om media så är det att de två statsmakterna det är kungen, eller kungahuset och å andra sidan riksens ständer alltså då folket inom citationstecken eller de fyra ständerna i riksdagen Det är de två statsmakterna och om man ville maktdela för att försäkra sig om frihet i landet så delade man på makten mellan kungen och ständerna Öhm...
Och det här skulle man kunna se som, man kan se det som en unik grej för upplängningstiden om man vill, man skulle också kunna se det som en fortsättning på den medeltida ordningen. Makten i samhället hade centraliserats, men vad är egentligen uppdelningen mellan länshärdar och kyrka? Det påminner väldigt mycket om de två statsmakterna. Och om vi betänker vad som hände under upplysningen, och i synnerhet efter upplysningen, när kristendomen tappade väldigt mycket mark och i Sverige helt och hållet kollapsade, Och vad ersatte den?
Det var demokratin. Demokratin och universalismen är den nya ideologin. Och om du då betänker att de två statsmakterna är å ena sidan kungen och å andra sidan de demokratiska institutionerna så är det väldigt tydligt att... Du har egentligen inte tagit bort den här gamla uppdelningen mellan länsherre och kyrka. Du har bara bytt ut kyrkan. Det är en ny kyrka. Och den kyrkan är den demokratiska. Det finns människor som brukar gräma sig över organiserade religioner.
Man hittar ibland lite sådär hippie-kristerna som säger Ja, Jesus var väldigt bra, men hans ideal fördärvades av de organiserade religionerna. Jag, kanske även du Martin, har väl lite motsatt syn att det är så. Det roligaste med religioner är den organiserade biten. Att det är bysantis och krångligt och väldigt, väldigt gammalt. Det är ju det som är mysigt med organiserad religion. Tar du bort organiseringen så blir det mycket, mycket tråkigare. Så det man skulle kunna tänka sig om vi funderar på att ändra beteendemönster här då, det är om du nu enligt den här typen av hippie-kristna kan fördärva kristendomen genom att organisera den.
Skulle vi kunna fördärva demokratin genom att organisera den? Det religiösa ramverket finns redan där. Folk tror redan på demokratin. Det är det som är svårat. ge folk en ny religiös övertygelse. Den har de redan. Det enda du behöver göra är att organisera den. Skapa liksom en demokratisk kyrka. Och vad innebär det här då i praktiken? Det innebär att du helt och hållet i princip frikopplar innehållet i ordet demokrati från praktiken.
Så att du har en kyrka som kallas demokratisk och så säger du, nu har vi demokrati. Varför det? Ja men vi har ju skrivit det här i lagen att vi har demokrati. Och så har vi val. Sen eldar vi upp alla valselar, ingen bryr sig om vad som händer med dem. Men det är ändå, vi har haft ett val och vi säger att det är demokratiskt och vi följer demokratins religiösa ritualer. Och så får alla känna sig goda och duktiga för att de har... deltagit i de här ritualerna, men du har liksom fångat in den animerande potentialen i ett organiserat samfund. Och sen därifrån kan du skapa någon mer typ av uppbyggligt samhälle där liksom inte plebsen behöver få vara med och bestämma om samhället. Det räcker med att de deltar i ritualerna.
Martin
Jag tycker det låter väldigt likt det system som vi har idag. För all del. Plebs har inget inflytande idag, utan det är bara prästerskap som genomför vissa ritualer under vårt fjärde år. Plebsen får lägga en lapp i en låda, men de som bestämmer vilka som har möjlighet att sitta i riksdagen det är fortfarande partiledningarna, de etablerade partierna.
[Speaker 3]
Men det är inte formaliserat, vilket skapar osäkerheter och otydligheter, vilket leder till saker som de gula västarna i Frankrike, som tror att de har makt. Och... som är i konflikt med den djupa staten som också tror att de har makt. Hade man formaliserat makten så att det var väldigt tydligt att säga nej, men ni har ingen makt. Vilken är den? Macron kanske får gå, jag vet inte om vi har... Jag tror vi... Jag vet inte om vi har någon länk om det nu.
Men... Oavsett vilket, hade man formaliserat maktförhållandena så när det var tydligare, så hade du antingen haft ett maktskifte i staten, eller så hade du inte haft några kravaller. I vilket fall som helst så hade den ena sidan... Båda sidor hade vetat vilken som skulle vinna, och så hade du inte behövt ha en massa konflikter.
Martin
Det hänger inte riktigt med på din jämförelse med religionen och skapandekyrkan. Till att börja med så har jag inte samma syn som du på religion. Textning.nu Jag ser ju, det är lite en talent bara, men jag ser ju att det som är intressant, uppbyggt och värdefullt i religionen, det finns i den oorganiserade, decentraliserade formen av religion. Jag tycker att idealet är snarare hedniska, uråldriga kulter och framförallt antikens religiösa seder, alltså grekiska och romerska praktiker som var...
Mycket mer decentraliserade, mycket mindre organiserade. Det fanns inte något centralt ledarskap, det fanns inte en massa byråkrati och så vidare. Utan det var mycket mer en decentraliserad nätverk av kulter i ett politiskt system. Och det är det som jag personligen skulle se som det mest, teoretiskt sett, det mest intressanta religiösa paradigmet. som jag tycker verkar mycket bättre och mycket mer uppbyggligt för en civilisation än den här typen av centraliserad religion som man har till exempel med kristendomen och flera former av islam faktiskt, även om islam är mer decentralistisk. I alla fall, så jag förstår inte din idé. Är din idé att, eftersom du verkar vara positiv till... centralistiska byråkratiska religioner. Men...
[Speaker 3]
Förlåt, de behöver inte vara centralistiska, men de får gärna vara lite byråkratiska. Jag föredrar kongressionalismen mot presbyterianismen och episkopalismen.
Martin
Men du föredrar den för att den är sämre för religionen? Nej, nej, den föredrar...
[Speaker 3]
Den är liksom ett sätt för religionen att lägga krokben på sig själv. Nej, jag föredrar kongressionalistiska modeller för att de är decentraliserade. Jag är inte så cynisk. Men om jag ska försöka förklara min halvbakade och kanske eventuellt oförklarliga tanke, så är det föreställ dig liksom ett gammalt medeltida samhälle, men istället för att gå i kyrkan och be till Gud så går man bara i kyrkan och ber till demokratin eller till...
Folket eller vad det kan vara. Inte bara liksom i den moderna bemärkelsen att man säger Ja men demokratin det är typ som en religion utan att du gör det mer bokstavligt att säga nej men nu går du in i den här byggnaden vi kan kalla det för en vallokal, du kan få gå dit varje söndag och istället för att ta nattvarden så lägger du lapp i låda och sen så kastar du bort de där lapparna och det spelar ingen roll vad som händer med dem och så kan du separat från det ha öhm Någon typ av... Vad ska vi säga? Ja, ett annat typ av samhällssystem då som inte är begränsat av den demokratiska praktiken.
Martin
Tänk om alla kunde ha ett altare i sina hem. Ja. Kanske någon typ av fyrkantigt altare, kanske med någon sån här glasskiva med färger på. Och sen när man går till altaret så kommer det röster och förkundar den demokratiska värdegrunden. Så kan man göra det varje kväll. Sitta vid altaret och få... Vad tror du om det?
[Speaker 3]
Du tycker att du är väldigt cynisk här. Du ska ju givetvis, som är bokstavligt, gå in i en kyrka där det står en gubbe. och förkunna de här sakerna. Men min... En av mina poänger, tror jag, är att om man nu vill ha någon form av religiöst uppvaknande, om man ser ett poäng i religion och funderar på hur man skulle kunna återuppväcka religiösa känslor i till exempel Sverige, vad är en framkomlig väg? Folk tror inte på kristendomen, det är väldigt svårt att återuppväcka hedniska traditioner, då kanske bara organiserad, demokratiskt, lajvande vore...
Martin
Alltså att formalisera den religion som de facto existerar. Precis. Du överför Malbags idé om formalism på den religiösa sfären. Och då blir resultatet en formaliserad demokratikyrka. En av de mest fruktansvärda idéer som jag har hört på oss länge.
[Speaker 3]
Jag tänker annars, jag tror att frihetsfronten är det väl som brukar ha så här röstsedelbränningar och sånt. I alla fall folk associerade med det. Så idag ska vi inte gå ut och rösta. Hade det inte varit mycket roligare... med ett projekt där du gjorde motsatsen. Att du gick ut och höll valrörelse när det inte var val. Och så sa du, nu går vi och röstar. Kolla här, jag röstar på det här partiet och folk kommer säga Vad gör ni för något? Det spelar ju ingen roll vad ni röstar på. Då kommer ni säga Nej, precis, men det gör du inte på valdagen heller. Något åt det hållet tänker jag mig.
Martin
Men det skulle vara en sorts ironisk approach. Du är egentligen ute efter en oironisk formalisering av demokratireligionen.
[Speaker 3]
Martin
Vi skulle behöva göra det här i Lundum. Skriva den demokratiska värdegrundsbibeln, utforma ritualerna, men sedan sprida dem under cover så att folk inte förstår att det är en sorts... reaktionär-libertariansk komplott. Du skulle aldrig flyga, liksom att bubbla lanserar en ny religion. Nej,
[Speaker 3]
alternativt så skulle vi ha tvungna att omvärdera vår syn på demokrati, men då på ett väldigt annorlunda sätt. Att vi liksom, vi går inte att rösta på valdagen, vi går bara att rösta på alla andra dagar. Det tycker jag är problemet med din idé här, som jag kan se spontant, utan du har tänkt rätt mycket på det, det är att du har tänkt på att man kan få en del av det här, och det är ju inte så att man kan få en del av det här, utan man kan få en del av det här, och det är ju inte så att man kan få en del av det här.
Martin
Det är ju inte så att man kan få en del av det här, utan det är ju inte så att man kan få en del av det här. Det är ju inte så att man kan få en del av det här, utan det är ju inte så att man kan få en del av det här. Det är ju inte så att man kan få en del av det här, utan det är ju inte så att man kan få en del av det här. Det är ju inte så att man kan få en del av det här, utan det är ju inte så att man kan få en del av det här. Det är inte bara det att man vill ha en religion som en sammanhållande, ordningsskapande kraft i samhället. Man vill ju också att den religionen ska ha ett någorlunda bra innehåll. Om innehållet i religionens läror är mardrömslikt, fruktansvärt destruktivt, då måste det ändå vara bättre att inte ha någon religion alls.
För att någon tänker så här, Islam, är Islam bättre än ingenting? Nej, men jag skulle nog inte säga det, för Islam är en katastrofalt, ofattbart, obeskrivligt, demoniskt, ondskefull religion. Och samma sak skulle jag säga att om vi kan ha kommunismens sammanhållande kraft. Nej, även om det är möjligt, så ska vi inte ha det. Det är bättre att utplåna hela mänskligheten än att alla ska leva under total kommunism som religion.
[Speaker 3]
Men det är här vi har grejen. Här är poängen med att formalisera den och organisera den. När du väl har byggt en organisation runt den så är det mycket lättare att ändra på innehållet. Jag menar, Kina har ju lite si-så-där med de kommunistiska idealen där borta i Kina. Och det har de gjort för att de har liksom, de har organiserat den och formaliserat den på ett sätt som många kommunister tycker om att kalla för inte riktig kommunism.
Och du skulle, det jag tänker med att du skulle kunna göra samma sak med demokratin. Poängen med att jag... Jag kom på det nu här efter mångt och mycket vad min poäng var. De här två statsmakterna vi pratar om, där demokratin bytte ut kristendomen, det är ju även så att en av de här två statsmakterna har fullständigt förfallit. Det finns ju ingen kungamakt idag. Det finns några få länder där formellt sett finns en massa makt hos kungahuset.
England, eller ja, Storbritannien till exempel. finns det teoretiskt sett på pappret, eller inte på pappret om man har oskrivna grundlagar, en massa makt hos drottningen. Men hon kan ju aldrig i praktiken använda det, det är en slags skenmonarki nästan. Så att i praktiken ligger all makt hos de demokratiska institutionerna. Och det jag tänker mig är liksom en form av demokratisk teokrati. Då har du liksom tagit bort maktdelningen med de problem det medför sig, och du har återupprättat religionen med de fördelar det medför sig.
Det är två saker som... som målbaggianska nyreaktionärer gillar. Och du har gjort det genom att använda dem det kulturella stoff som du redan har tillgängligt. Du måste inte återuppväcka gamla esoteriska trosystem. Du kan utnyttja det du redan har och du kan utnyttja det maktsystem du redan har. En... Så att du återupprättar monarkin fast i teokratisk form med demokrati som teologi.
Martin
Okej, det här var en mycket intressant idé. Nu tror vi får återkomma till den här idén. Om jag får försöka backa några steg. Du knyter an till Maulbugs idé om maktdelning kontra envälde. Och det är ju en idé som i sin tur är, det är en ganska, man kan säga en hoppiansk idé. Moldbag är en gammal hoppe, hoppean också.
Han bygger vidare på hoppe och det miseshopper, rothbardianska hoppeanska projektet. Och där, i de termerna skulle man formulera det som en fråga om privat kontra offentligt ägande. Det är det man har av en syn på demokrati till exempel. Problemet med demokrati är att det är en form av offentligt ägande av statsapparaten. Medan monarki kan man säga är ekvivalent med ett privat ägande av statsapparaten.
Där applicerar vi den mer generella principen att privat ägande är alltid bättre än offentligt ägande. Därför att genom privat ägande så är det en offentlig ägande. så är incitamenten mer välordnade på ett sådant sätt att de som fattar beslut bär de fulla kostnaderna för dåliga beslut och skördar de fulla frukterna av bra beslut och så vidare. Så att det resonemanget det är ju intressant och bra men...
Jag kan tycka att en brist med det resonemanget som är samma brist som Bionic Mosquito och Gerard Casey är sårbara för den kritiken. Och även Hoppe misstroppar hela den traditionen. Om jag skulle försöka peka på någonting som jag tror är en ledtråd, kanske en väg ut, så är det att Någonting som man inte pratar så mycket om i de här traditionerna, oavsett om du pratar om hopp eller moldbugg, det är våld.
Våldsutövning, våldskapacitet och marknader för våldsutövning. Det finns en sorts anarkokapitalistisk idé om att vi måste ha våldsmarknader för att kunna köpa säkerhetstjänster från privata företag för att skydda ens egendom och så vidare. Men det finns en sorts... i en väldigt hård materiell verklighet, som är att i slutändan så är allting som är hållbart, som existerar, uppbackat av våld.
Den yttersta orsaken till att en viss ordning fortlever och inte förstörs är att någon är beredd att försvara den med våld. Någon kan göra det trovärdigt att om du försöker rubba min ordning så kommer jag att försvara dig med våld, jag kommer att döda dig. Om du försöker ändra på det här. Det är den yttersta materiella basen för förordning i samhälle enligt alternativt sätt att se på det.
Så att du kan ha alla de här diskussionerna om normer och utbildning och så vidare. Men om du inte kan backa upp. dina normer med våld, så är de inte värda någonting så fort det finns någon som faktiskt vill utmana dem. Så mitt förslag då skulle vara att ta en sån här materialistisk approach kan man säga, som vi pratade om tidigare. Säga att frihet och ofrihet har båda en materiell bas, där då frihet existerar i den mån som människor har.
agerar fritt, de agerar i enlighet med sin egen vilja och de försvarar sin egendom mot försök att inskränka den. Ofrihet existerar i den mån, med andra krafter än pöbel, lyckas lägga band på individer och hindra dem från att göra vad de vill och försvara sin frihet och sin egendom. Problemet då, som jag brukar tänka på saken, är att det är så få människor som är intresserade av frihet.
Och det är så många människor som är intresserade av att parasitera. på de starkaste och bästa människorna genom att utnyttja ett numerärt överläge. De dugliga personer som kan och vill vara fria underskattar vilket hot som massan utgör. Det här är en väldigt cynisk, många tycker att det är en kall och cynisk bild av saken.
Men jag påstår att det är en realistisk synvinkel. som libertarianer ofta skygger bort från, att man vill inte tänka på våld. Det är att vägen framåt är att den lilla klick människor som är kapabla och intresserade skapar och försvarar sin egen suveränitet med en egen våldskapacitet som de själva kontrollerar. Och de tanklösa massorna omkring oss som vill parasitera på De kommer aldrig någonsin att övertygas av argument.
Det spelar ingen roll hur mycket utbildning, hur mycket normer, hur mycket argument, hur mycket liberal teori vi har. De kommer aldrig att övertygas om det. Det är tänkbart att man i viss utsträckning kan muta dem med olika typer av materiella fördelar. Om du sköter dig och respekterar ordningen så kan du få ett jobb och höja din materiella standard. Men det finns en uppenbar problematik här av typen att om man ger dem ett finger, så kommer de i slutändan att vilja ta mycket mer.
så måste frihet byggas på ett mycket mer konkret och materiellt sätt och det måste försvaras med våld. Och sättet att hålla massan stången är att demonstrera att de människor som vill parasitera på de som är friaställda som vill parasitera på andra människor, det kommer inte att fungera. Därför att de människorna som är produktiva och så vidare, de är både kapabla och villiga att använda en överlägsen våldskapacitet.
[Speaker 3]
Och de kommer ha den överlägsna våldskapaciteten på grund av att de är produktiva och handlingskraftiga.
Martin
Det skapar ju potential. Om du har en grupp människor som är intelligenta, driftiga, produktiva, så kan ju de ackumulera en våldspotential så att de kan faktiskt fysiskt försvara sig mot alla tänkbara hot. Tydligt sett, om du har en grupp duktiga, kompetenta människor, de kan skaffa sig egna kärnvapen. Och de kan bygga till eget kärn. som judarna gjorde i Israel.
Eller kan de köpa kärnvapen som Pakistan som köpte kärnvapen av Nordkorea. Norvegiska kärnvapen, det är ingen som bråkar med det. Nu säger inte jag att vi ska skaffa kärnvapen. Jag vill inte kontrasteknologiska kärnvapen. Jag tror att det ska vara slutmålet för en libertariansk enklag, en fredlig enklag, att ha egna kärnvapen. För det är det yttersta försvaret mot inskränkningar. Men man behöver inte gå så långt.
Det räcker med att man är beväpnad i tänderna. Det kan också handla om att man... Tittar man på det feudala samhällsordningen till exempel, där hade du lokala herrar. som hade en våldskapacitet. De hade soldater, de hade män i vapen. De användes framför allt till att ställa till förfogande för någon som de var vassalt i.
Det är kungens förfogande. När kungen skulle ut i krig förväntar sig han att soldater kommer från grevarna och så vidare som förvaltar landet. Men det innebär också att de här lokala härarna har en egen våldskapacitet som också kan vändas mot kungen om det skulle behövas. Vilket gör att de hade en typ av suveränitet. som inte finns idag. Det finns ingen som har den typen av suveränitet.
Det finns ingen som har den typen av våldskapacitet. Därför att våldsutövandet är centraliserat till staten. Det är inte så att staten idag kallar på landshövdingarnas miliser och ber dem att infinna sig för ett militärt uppdrag.
[Speaker 3]
Det är det FN behöver göra än så länge då. Det är därför de heller inte har så mycket inflytande.
Martin
Det är en modern och uppdaterad variant av det här. Om du har någon typ av ekonomisk verksamhet och du kanske har en bit mark, du kanske har någon företagsverksamhet och så vidare, så är det en väldigt bra idé att också parallellt med det här ha en sorts... Exempelvis säkerhetsföretag. Det är också någon typ av ekonomisk verksamhet som involverar att ha män i vapen som är vältränade och som kan göra vissa saker som de just nu får betalt för att göra men också andra saker om det skulle behövas.
Och att man tar ansvar för att rent fysiskt försvara sitt eget territorium under alla omständigheter där man är. Så att du inte förlitar dig på en statlig polis till exempel för du har ditt eget. Securitas företag. Det kan ju vara en marknad som narkokapitalister tänker sig. Det är en väldigt bra idé. Men jag tror att man måste också bygga upp den här våldskapaciteten själva på ett mer lokalt plan. Inte bara förlita sig på att någon gång i framtiden kommer det finnas en sån här marknad.
Och till praktiken så tror jag att det viktiga är att ha kapaciteten. Och om folk vet att du har kapaciteten. Syftet med att ha en sån kapacitet är att folk kommer inte våga testa om du faktiskt kommer våga slå tillbaks.
[Speaker 3]
Priset riskerar att bli för högt. att ha som förebild här i så fall. Och det skulle ju kunna vara då organiserad brottslighet. Som stater... Eller, samhällen i alla tider har haft väldigt svårt att handskas med. Det är ju något folk brukar ta upp när de ska försöka sig på att kritisera anarchism. Ja, men vad gör ni mot liksom den lokala maffiabossen kommer och vill ta över?
Faktum är att det är för all del ett problem i den anarchistiska samhällen. Men du löser det inte genom att införa en stat. Därför att även i stater så kommer lokala maffiabossar. och tar över. Och det enda som händer, ibland skjuts det lite mellan maffiabossen och poliserna, men i slutändan, det som brukar hända är att båda apparater integreras med varandra på något sätt som gör att maffiabossen får fortsätta ha sin verksamhet i fred.
Och om man tänker sig då någon form av libertarianskt gäng... på något sätt då, som på samma sätt skulle ha våldskapital nog att avskräcka total utplåning eller ett försök till total utplåning från statens sida. Vi kanske inte vore jätteintresserade av att totalt integreras med statsapparaten men i alla fall, om man blandar det lite med deras boratänk, att man uppnår någon typ av samförstånd eller överenskommelse eller vapenvila som innebär att man lämnas i fred på grund av att man är så pass väl organiserad.
Martin
Det är ett sätt när man är minoritet, om man är en D-spåra. Det kanske måste börja så. Och sen finns det också ett annat perspektiv, om man tänker mer till det här med att man bygger ett samhälle, man ska hålla ett territorium, över många generationer och så vidare. Och där tror jag att man behöver ha en annan syn som kanske är ännu mer... Jag tänkte på det här om dagen, när vi var på BBSen så hade vi en diskussion om en grej som Stefan Molyneux skickade ut på Facebook.
Jag tror jag har den här så jag kan till och med läsa upp den. Frihet leder till framsteg. Framsteg leder till ojämlikhet. Ojämlikhet leder till det sentiment. Det sentiment leder till socialism. bryter ner framsteg. Och detta är varför ingen avancerad civilisation har besökt oss från stjärnorna.
Vi sträcker oss efter stjärnorna men vi begravs under de giriga fattiga. Det är Stefan Molyneux. En deltagare på BBSen pekar på det här och sa att när jämlikhet leder till resentment, det är här kedjan måste brytas. Det klassiskt liberala idearvet står svarslöst. Vilka är de nu? Vad är det som är de nödvändiga och tillräckliga förutsättningarna för ett fritt, framgångsrikt och ojämlikt samhälle som inte ger upphov till resentment i breda folklager?
Det var en fråga som ställdes på BBSen apropå Målernas tweet. Mitt svar då, mitt mycket cyniska svar på den här frågan är att kedjan kan bara brytas med våld. Det kan inte brytas genom att vi hindrar resentment från att uppstå, men det kan brytas genom att myr med våld. Våldskapacitet avskräcker människor på att reagera på sina recentiments.
drivna impulser, att inte agera ut dem. Så att på längre sikt, om man tänker i termer av samhällsordning, så är målet en domesticering av människans djuriska och osiviliserade sidor. De som inte kan tränas till att respektera andra människors egendom, till exempel. Ja, vi ska framdel anstränga oss för att träna dem och domesticera dem.
Men om det är omöjligt, då är lösningen på det problemet samma lösning som om du har till exempel en hund. Så om du försöker och försöker, men du kan, just den här hunden, kan bara inte tränas att sluta bita människor och sluta pissa överallt.
[Speaker 3]
Martin
Det är en typ av eugenisk-antiducenisk process som behövs att sluta, det är inte exakt hur det går till. Det vet jag inte, men jag tror att det finns ett annat sätt. Det finns inget annat sätt att bryta den här kedjan. Det tror jag är en stor utmaning för libertarianer att börja koppla ett grepp om de här frågorna. –Första steget är att skaffa fler barn. –Ja, jag tänker det.
[Speaker 3]
–Om vi ska prata EU-genik så handlar det inte bara om att minska storleken på motståndargruppen.
Martin
–Ja. Problemet är att eftersom en libertariansk läggning, en libertariansk personlighetsprofil, verkar vara väldigt ovanlig. om vi är generösa kanske 5, om vi är maximalt absolut tokigt generösa kan vi se att kanske 10% av befolkningen är lite lutar åt det hållet. Om du tittar på andra egenskaper som några få procent av befolkningen har, om du säger till exempel hög intelligens som är väldigt ovanligt.
Om två personer som har 140 IQ skaffar ett barn tillsammans, det barnet kommer statistiskt sett inte ha 140 IQ. Det är regression till... Regression till medelvärdet kallas det i matematiska termer. Så det statistiskt sannolika är att barnet till två föräldrar som båda har 140 IQ, det statistiskt sannolika är att barnet har kanske 110 IQ.
Det kommer vara smartare i snittet förmodligen. Men det är väldigt osannolikt att den har ärvt alla de olika intelligensfrånkallande generna. hos föräldrarna, vilket innebär att när libertarianer ska få barn så kommer barnen i snitt vara mindre libertarianska än sina föräldrar. I den mån det finns en genetisk komponent, vilket jag är helt övertygad om att det finns.
[Speaker 3]
För all del, men det har väl också att göra med föräldrarnas stamtavla. Om de här 240 IQ-föräldrarna har massvis med förfäder flera generationer tillbaks, då sker det ingen regression. Om medelvärdet faktiskt är 140 så sker det ingen... regression lägre än så. Så att fortsätt. avla libertarianer med varandra i tillräckligt många generationer.
Martin
Definitivt, det är aldrig en dålig idé. Det menar jag bara på att det är en väldigt långsiktig domesticeringsprocess. Innan vi kommer dit, innan vi kan komma till en avväljsresultat, så måste vi ha något sätt att hantera att det finns massor av människor som vi måste leva med och interagera med som inte är naturligt belägna att respektera egendom. Där tror jag att det måste finnas en... en våldskapacitet som är avskräckande för människorna.
[Speaker 3]
Just det. Ja, precis. För det finns den här frågan man ibland hör från förment pragmatiska socialister som säger ja, ja, det är fint att ni säger ja, jag håller egentligen med om det här frihetstänket med marknader och så där, men men vad ska ni göra åt de fattiga när de börjar kravalla? Och svaret är givetvis skjut dem.
Martin
Ja, exakt. Jag kan tänka på det apropå Gula västarna som jag snuddrat vid tidigare. Det som gör den situationen lite komplicerad är att de som de Gula västarna gör uppror mot är den franska staten som är en sällsynt vidig organisation. Så det är verkligen bär emot att på något sätt ta den franska statens sida. Han har inte ens en kung. Han har inte ens en kung. Han har en kung men han är i exil och inte erkänd.
Han sitter inte på tronen. Men... Jag kan ändå känna i mina mer cyniska stunder att det vore uppbyggligt och bra för det franska samhället om polisen tog sina automatvapen och mejade ner några hundra kravallande gulvästar. Det skulle skicka den viktiga signalen till hela samhället att de som har egendom kommer inte att tolerera att de engendomslösa roffar åt sig enbart i kraft av att de är fler och kan skapa kaos på gatorna.
Och det omvända exempel om vi tolererar att de gula västarna springer runt på gatorna och slår sönder saker, tänder älp på saker, kastar sten, bränder bilar och så vidare. Om vi tolererar det och gör politiska eftergifter, det vi säger då, det är att om ni är fler så har ni rätt. Om ni är fler, om ni kan skapa kaos och kasta stenar och älda saker, då kan ni ta för er. Kan ni ta för av all rikedom som produktiva människor har skapat och slitit och fört över i generationer? Ni kan strunta i alla regler, ni kan strunta i all historia, om ni bara är fler och skamlösa nog att skapa ordning i samhället.