Button-svg Transkribering

Proletären riktar skarp kritik mot att Rosanna Dinamarca röstat för att neka Nya Tider presstöd

Martin

Proletären riktar skarp kritik mot att Rosanna Dinamarca röstat för att neka nya tider pressstöd. Menar Dinamarcas reservation trots att nya tider uppfyllt premisserna för pressstöd. I förlängningen kan innebära att både Flamman och proletären blir utan bidrag. Dinamarca hävdar att hon på uppdrag av regeringen behöver tillämpa omdöme vid beslutsunderlag samt tiden för att finansiera nazister för att rädda oss själva.

är förbi. En ganska lustig bråk som utspelar sig i medierna just nu. Där alltså proletärens chefredaktör Jenny Tedgiesa, heter hon, går till storms mot den vänsterpartistiska riksdagsledamoten Rosanna DiMarca. Jag tycker alltid att det är roligt att vara åskådare när vänsterprofiler attackerar varandra.

Det är lustigt när de snärger in sig i de här olika moraliska och dubbelmoraliska problemen. En kommentar som jag har sett på flera håll i det här sammanhanget är att Folk till höger i politiken vill ändå ge proletären lite cred för att de i det här fallet står upp för nya tider som är någon typ av nationalistisk tidning som får prästad.

De försvarar sina meningsboståndare, det är hedervärt. De försvarar principen om likhet i införlagen, det är hedervärt. De säger att staten ska inte diskriminera på basis av politik. av den ena politiska inriktningskapengar men inte den andra. Medan då är det samma i Denmarka i det här fallet. Istället vill använda staten på ett mer riktat politiskt sätt.

Och det ligger ju någonting i den resonemanglinjen att man vill ge produktären lite så kallade kudos. Samtidigt så känner jag att det måste påpekas för att proletären har fått så mycket cred det här att det är fullständigt genomskinligt. Det är inte ens någonting som man måste läsa mellan raderna. Utan det sägs rakt ut att hela orsaken att proletären gör det här utspelet är att de vill ängsligt försvara sina egna möjligheter att parasitera på resten av samhället.

För de säger det uttryckligen, att vi måste låta nationalisterna parasitera. Annars kanske inte vi kommunister får parasitera i framtiden. Så det är inte ens liksom... Ja, Rosanna de Marca, hon agerar visstligen utifrån en moraliskt tvivelaktig utgångspunkt, för att uttrycka det mildt. Men samtidigt, i det här fallet, så har hon förespråkat någonting som är korrekt.

Det vill säga att nya tider inte bör få pressstöd. Jag vet att man kan ta olika perspektiv på det, men jag bara erbjuder det här som ett alternativt perspektiv. Att faktiskt så hade Rosanna Dillemarka rätt, för nya tider ska inte ha presstöd.

Nicholas

Men det ska ju ingen annan heller. Det här är ju ett exempel på att man kan tillämpa taktisk marknadsliberalism. Precis som man gör med... Det är väldigt tillåtet för Facebook att blocka meddlingsmotståndare, för de är typ... privat företag, men de får inte blocka fel sorts människor, eller rättare sagt, de får inte blocka rätt sorts människor. Det är väldigt dåligt. Oj, oj, oj, det måste man reglera emot. Men ibland, plötsligt så bryr sig vänstern om marknaden.

Nu gör ju inte proletären det här, och inte Rosanna Dinarmarka heller, vad jag förstår, men det går att applicera liberalism på ett väldigt asymmetriskt sätt. Det är en speciell form av anarkotyrani när man men man skulle ju kunna gå ut och säga att ja, jag har med mig Men alla de här libertarianerna, de vill inte ha någon bidrag, så de får inga. Vi fortsätter beskatta dem som vanligt, fortsätter tvinga dem följa alla regleringar, men de kan inte få tillbaks lite av pengarna genom att viera ut lite bidrag för det.

Det vore väl kanske inte en optimal linje. Varför inte det? Ju mindre bidrag som betalas ut desto bättre.

Martin

Nu pratar vi mer om vad staten ska fatta för beslut. En parallell situation som är lite mindre politiskt laddad är om man till exempel har differenserade momsatser på olika typer av varor. I Sverige till exempel så har man betydligt lägre moms på till exempel böcker, även om man matar andra saker. Jag tror på böcker är momsen 6% istället för 25% som på andra varor.

Då kan man säga från ett puristiskt, marknadsliberalt perspektiv att det är fel med differencierade momsar. Det snedvider ekonomin, det skickar felaktiga prissignaler genom hela systemet. Så det är bättre att vi har 25% moms på alla varor. Jag tror en vanligare libertariansk linje är att säga att vi tar alla skattesänkningar vi kan få.

Nicholas

Absolut. Men, ja, det är knivigt det där. Det skulle gå att utnyttja på ett sätt, om det sattes i system, vilket det garanterat skulle göra om staten fick för sig att den kunde börja rikta alla former av bidrag baserat på politisk åskådning. Då skulle du kunna ha situationer där du höjde skatterna till en nivå där du vet att människor inte kan försörja sig själva alls. Och så säger du att det är lugnt, du får tillbaka en massa pengar på skatten. Utom om du har de här åsikterna, då får du inga pengar. Är du inte nöjd nu? Kan du sitta och svälta? Förstår du vad jag menar? Ja,

Martin

det är definitivt problematiskt. Jag säger inte att det skulle vara omoraliskt för en libertarian att i ett sådant läge säga att jag är kommunist. Kolla här är min parti och jag är kommunist. Ge mig alla bidragen. Det är inte det jag pratar om. Jag pratar bara om perspektivet från statens synvinkel.

Nicholas

Är det inte det perspektivet man tillämpar när man vill öppna gränserna utan att göra några andra förändringar?

Martin

Jo, där har vi ett motargument som biter lite hårdare, skulle jag ändå säga. Jaja, jag försöker vara djävulens advokat där.

Nicholas

Och försvara Rosanna Dinamarca.

Martin

Ja, även Rosanna Dinamarca behöver en advokat ibland och det är nog inte så många som vill vara på hennes sida.

Nicholas

Jag vill bara påpeka metaperspektivet här också. Det är alltså proletären som skriver en artikel i Flamman om indraget pressstöd till nya tider och allt detta rapporteras i medievärlden. som sen länkas av bubblan.

Martin

Vad gör medievärlden där? Det är den enda anständiga mediekanalen som är involverad i det här. Det är fler och fler av sakerna vi pratar om som bara snuddar vid mainstream, som rör sig bara i de diverse politiska och alternativa medierna. Nu ska vi inte ge flammande proletären för mycket cred. De är parasiter som suger på borgarstaten, spenar för att överleva, och skulle aldrig kunna stå på egna ben, aldrig kunna bedriva något riktigt. Det är en intressant att se att det är så pass udda. Det händer bortom morgon- och kvällstidningarnas löpsedlar.