Transkribering
Vox Day: Nassim Nicholas Taleb missförstår varför hög IQ inte förutsäger akademisk framgång
Martin
Vox Day. Nazim Nikolas Taleb missförstår varför hög IQ inte förutsäger akademisk framgång och drar felaktiga slutsatser. Intelligens intrisikalt fördelaktigt för framgång och överlevnad, lika lite som fysisk storlek eller styrka. Vox Day har skrivit ett blogginlägg apropå en så kallad tweetstorm.
Jag vill återkomma lite till begreppet tweetstorm innan vi går vidare. Det betyder alltså att Razim Nikolas Taleb har skrivit en serie tweet, en sekvens av postningar på Twitter som Twitter har en längdbegränsning på postningarna så om man vill skriva något längre det som normala anställda människor kallar för bloggenlägg så måste man dela upp det i många olika tweets och då kallas det för en tweetstorm om man gör det här.
Förfärligt. Det är så idiotiskt. Klockorna stannar så idiotiskt det är. Och att Nassim Nikolas Taleb, vi ska prata lite om honom här, men han är ju enligt min mening en av vår tids allra mest framstående intellektuella, oerhört intressant, inspirerande, en av de viktigaste personerna som jag själv tycker att folk borde läsa och sånt där. Men det är så ovärdigt att han ledlåter sig till det här med att, om man ska använda Twitter överhuvudtaget för att föra diskussioner,
Nicholas
kanske finns det något... Twitter kan man väl för att länka blogginläggen?
Martin
Ja, till exempel. Han ska då göra en tweetstorm. Han själv kallar det för en tweetstorm. Han själv använder uttrycket. Varje vuxen människa borde förstå att en tweetstorm är ett totalt oseriöst sätt att kommunicera. Det möjligen kan passa för ett barn eller någon typ av idiot. Det betyder också att kommentarerna till en tweetstorm på Twitter är ett ända fräsk, eftersom...
Alla kan delta utan begränsningar. Det sägs att han blockar vissa användare av Taleb när han blir irriterad på det. Men nästan alla kan delta. Reaktionerna som kommer, kommentarerna, sorteras i kronologisk ordning. Vilket är nästan det sämsta tänkbara ordningen att sortera saker ut i när det är tusentals random människor som deltar.
Nicholas
Man kan nästan svara på olika tweets i Twitterstormen. Man kan inte svara på hela, den kompletta texten.
Martin
Totalt oanvändbart. Jag antar att Taleb är antingen... Antingen helt ointresserad av feedback och kommentarer, vilket lite grann går emot Twitters anda eftersom det ska vara som ett stort globalt samtal och sånt där. Men han är uppenbarligen ointresserad av de efterföljande diskussionerna eftersom han väljer att styra dem till Twitter som är totalt värdelöst för att ha seriösa diskussioner.
Inte ens de som älskar Twitter tycker att det är bra för seriösa diskussioner. Eller, och det här är misstanken som jag alltid har, Taleb och andra människor som använder Twitter för diskussioner, är det möjligen så att de är ganska nöjda med att begrava kritik mot deras sociala medier? postningar i floden av skräpkommentarer. Då kan man säga att det är så många som skriver idiotiska saker på Twitter.
För man ser ju att, jag tycker i och med sig i alla fall, att när folk svarar på Twitter, när t.ex. kända akademiker svarar, för talent pingar dem på Twitter och då svarar han tillbaka. Sen har de lite tuffäckning. Det är ett exempel. Till exempel en som pingar så här Primal Polly Det är bara det en sak med barnsliga namn Primal Polly som är en av de forskare som har skrivit om det det handlar om här får någon svar och de har ilsker Samma sak med Jordan Peterson När folk svarar utanför det här twitterformatet så är det inte lika hög sannolikhet att Taleb att ha levt svaret på dem. Och samtidigt kan han liksom referera till och låta sig åt alla de här idioterna som sunker ner på Twitter.
Nicholas
Vet du vad det bästa sättet då att gå i svarmål på Twitter är Martin? Nej. Det är Fertitalistmetoden. Det är när du tar, du printscreenar tweeten och sen skriver du ut den på din skrivare och så tar du ett foto med din telefon och sen så lägger du upp fotot på den utscreenade tweeten på Facebook. Det är inte jag som hittar på det här, det finns människor som gör det.
Martin
Som jag har förstått det så var det så att Donald Trump använde Twitter under en väldigt lång tid. Det här var långt in på 2015 någon gång. Då han hade assistenter som printade ut tweets. som handlade om honom, som han fick då papperskrifterna på sitt skrivbord och sen tog han en sån här sharpie-penna.
och skrev svar, kladdade ner svar på papperna, som hans assistent sedan plockade upp, knappade in på hans Twitterkonto och skickade iväg. Och med någon viss tidpunkt så sa Trump att, strunt samma, jag gör det själv. Var det när han blev president och försökte censurera allt han ville säga? Nej, det var under kampanjen. Det var hans social media manager som beskrev i efterhand sin fasa.
över Donald Trumps tillstånd. Herregud! Nu blir det total krasch rakt in i väggen när Trump ska twittra själv. Och enligt uppgift då så var hans allra första tweet som han skrev själv, det var en riktig outrageous klassisk Trump-tweet. Och det var den dagen som internet spårade ur på allvar och som han blev Trump-president. Hur som helst, Trump använde den metoden. Printa ut det, skriv på kärp i penna och låt social media manager. skriva in det på Twitter.
Nicholas
Men då hade han åtminstone andra människor som faktiskt skrev in då.
Martin
Han hade ju en Twitter-expert som gjorde det. Säkert fick väldigt bra betalt för att skriva hans tweets. Nu ska vi prata lite om det som faktiskt har hänt på Twitter. Så, Taleb drog igång sin tweetstorm om IQ och intelligensmätning. Och det sägs, jag läste på Bubble.bs att den ursprungliga pulsen till det här var att Stefan Molyneux, sin vana trogen, argumenterade för att IQ-skillnader, genomsnittliga...
Skillnader i genomsnittliga ikonivåer mellan folkgrupper gör att invandring och mångkultur inte fungerar. Välbekant case för folk som följer Stefan Molyneux och folk som inte levt under en sten de senaste årtiondena. Någon skrev en kritisk kommentar om Molyneux resonemang och den kritiska kommentaren blev retweetad av en person.
och sen så blev det en uppstående diskussion kring det och då sa Taleb nu ska jag sätta ner foten och reda ut det här en gång för alla och skapa min episka tweetstorm.
Nicholas
Vänta han ska sätta ner foten och reda ut det här en gång för alla på twitter?
Martin
I en tweetstorm, en storm, en storm Niklas. Och det är intressant för att Nassim Niklas Taleb han är en förstklassig. intellektuell och han har många intressanta poänger. I sina 23 tweets så är det kondenserat mycket intressant information. Men det har också lett till mycket negativa reaktioner. Steve Saylor hoppade in ganska tidigt och de hade lite fram och tillbaka kring det där.
Och sen så la Steve Saylor upp en artikel om det här på Takis magazine. Jordan Peterson hade en del kritiska följdfrågor. Han sa lite sådär att men vadå, du menar väl inte att vi ska helt förkasta IQ-måttet? Hur tycker du man ska mäta intelligens istället? Har du tänkt på det här? Och så vidare. Gav Taleb rätt på vissa punkter men ville liksom ha förtydliganden.
Taleb svarade med en otroligt giftig kommentar. och sa typ såhär, du är dumhuvudgöran Peterson, kom tillbaka så att du kan hitta på en mer intelligent fråga. Alltså, ni kan verkligen salta kommentarer. Och sen har vi då den länken som hamnat på Bubbla för att representera denna tweetstorm och efterföljande debackel är VoxDay.
Som har skrivit ett blogginlägg som normala människor gör. En gammal, lagfederligt blogginlägg. Vilket är nästan ett mirakel i dessa dagar. Man faktiskt kan få en riktig blogg. Om vi backar lite grann och tittar lite grann. Taleb säger att IQ mäter en lägre form av intelligens. Det är inte som man säger ibland att det är en jättestark prediktor av framgång.
Man säger ofta att IQ är positivt korrelerade med så många andra mått och det är den bästa enskilda faktorn för att förutsäga andra liknande faktorer och så vidare. Men, säger Taleb, IQ är... Han slutsas i någonstans att IQ är framförallt ett sätt att förutsäga vem som är en lydig och effektiv regelföljare. Vem är en bra slav, eller som Taleb brukar säga, intellectual yet idiot.
Vad är det DR står för? Ett av hans favorituttryck. Många förkortningar i den här texten som jag inte riktigt... Folk som är... det är ju också tweet där. Måste kondensera ner allt och använda konstiga förkortningar. Det blir ju inte lättare att ha en diskussion. I alla fall, det här är Talebs idé att IQ förutsäger framgång i ett sorts normalspann. Alltså folk som har relativt genomsnittlig IQ och vissa typer av yrken, framförallt folk som är lönarbetare och har inlutade systematiska yrken.
Men IQ föresäger inte framgång i högre IQ-spann, folk som ligger ytterligare någon standard i vikelseröversnittet. Och det föresäger heller inte framgång i mer dynamiska och ostrukturerade yrken, som entreprenörskap i kontrast till lönarbeten. Det enda som IQ egentligen duger till är att sålla ut människor som har väldigt låg intelligens.
Folk som har verkligen mentala handikapp nästan, de kan man sålla ut med IQ-test. Men, säger Taleb, de kan man å andra sidan sålla ut med nästan vilket test som helst. Inklusive att bara sätta sig och ha ett kort samtal med dem så vet man att de har stora intellektuella utmaningar. Han föreslår att intelligenskvot ska döpas om till lönearbetarkvot för att göra måttet mer korrekt.
Väldigt roligt, väldigt slagkraftigt, väldigt talebskt alltihopa. Och han säger också i slutet av sin tweetstorm att en del av hans kritiker, alltså hans kritiker har dunkla motiv, menar han på. Att de vill försvara... De vill försvara och typa skjallatanverksamheter som de håller på med. Eller som han säger, vissa människor, det är dels de skjallatanerna som försöker sälja nånting, sälja IQ-test.
Dels är det människor som vill att vissa raser ska vara underlägsna, som han uttrycker det. Så han rasist smetar folk då. Det finns nog några problem med Talebs tweetstorm. Sånt kan vara intressant att prata om. Bland annat Steve Saylor, Vox Day och andra. Och en sak då som, det som Målinöv pratar om, det som är lite upprinnelse till det här, som Saylor tar upp också, det är att, alltså det har att göra med det här med IQ-skillnader, att IQ-skillnader mellan folkgrupper gör mångkultur till ett riskabelt projekt.
Det problem med talebnsargumentation är att den tesen egentligen inte har någonting att göra med hurvida IQ är ett bra sätt att förutsäga enskilda individers prestationer. Det kan vara så att IQ-test är ett helt värdlöst sätt att utvärdera potentiella anställda på ett företag. Vilket man använder ibland.
Nicholas
Martin
Det kan man verkligen fråga sig. Eventuellt så är IQ ett någorlunda bra sätt att utvärdera det Taleb kallar för slavar, lönarbetare och sånt där. Men det är i alla fall ett dåligt sätt att utv��rdera potentiella entreprenörer. Till exempel om en riskkapitalist. Ställde ut IQ-test till folk som ville ha investeringar i sina bolag. Det skulle förmodligen vara en väldigt dålig idé. Det verkar Amperin titta på.
Det kan ändå vara ett värdefullt verktyg på aggregerad nivå. Små skillnader på mikronivå kan få ett väldigt stort genomslag på makronivå. Det är det som Målindera pratar om. Om du importerar en massa människor från länder där det genomsnittligt ligger en standardavvikelse under IQ-nivån i så kallat mottagarlandet, destinationslandet, så är det fortfarande så att...
För att bedöma en enskild person, du kan inte säga så mycket om människas intelligens baserat på deras hudfärg till exempel, men den aggregerade effekten av en sån stor systematisk skillnad mellan två grupper, den kommer vara väldigt kännbar av stora effekter. Den här frågan säger Taleb ingenting om. Han skulle kunna hävda att han inte pratar om det, men han återkommer till det här med att han inte pratar om det. Att folk är rasister, de vill att vissa raser ska vara under lägst mål. Precis,
Nicholas
vill du rasiststämpla folk så får du ju lov att prata om det. Ja,
Martin
så där upplever jag ändå att det finns en sorts ohederlig grej som Trebb håller på med. Sen finns det en annan fråga som jag tycker är väldigt intressant som BoxDay tar upp. Som är att, och det är också något Taleb tar upp den själv, men Taleb och BoxDay har lite olika idéer om hur man ska tolka det. Nämligen att IQ är en rimlig förutsägare för framgång bland folk som ligger i påverkan.
i mitten av normalfördelningskurvan. Folk som ligger sig plus minus en till två standardavvikelser från snittet. Vilket innebär då att säga att det är 90 procent av alla människor. Ja, precis.
Nicholas
Och de flesta människor lönar arbetar också. Så det är inte en jättestark kritik att säga att det inte är så applicerbart på entreprenörer. Eller jättehyperintelligenta.
Martin
Absolut. Det är absolut en rimlig kritik, vilket också Steve Saylor nämnde i sitt inlägg. Problemet är att om du går längre upp... I ytskalan går det sig tre stannade vikelser över hela snittet eller längre. Då pratar vi om folk som inte är 1 på 100 eller som det är medlemskap i Mensa 1 på 50, vilket ändå i de här sammanhangen är fortfarande ganska lära snittet.
Men om vi pratar om intelligens på nivån 1 på 1000 eller 1 på 10 000 eller något sånt. Det vi kan tänka på som mer geninivå IQ eller Nobelpristagar-IQ, professor i teoretisk fysik-IQ. På den nivån så visar det sig att IQ är inte en särskilt stark prediktor av framgång.
Yrkesmässig framgång, ekonomisk framgång, social framgång och så vidare. Utan tvärtom verkar det som att folk som ligger utanför det spannet och är bäst på det här. betydligt mer intelligenta än vad de flesta är inom till exempel akademisk verksamhet. Där bryter de här sambanden ihop och ibland hittar man sådana personer som du säger matematiker på fina positioner i akademin och så vidare.
Men en stor andel passar inte alls in i sådana strukturer. Och man kan hitta dem till exempel då väldigt framgångsrika i andra miljöer, som är mindre strukturerade, till exempel entreprenöriella miljöer. Men Många personer med extremt hög IQ är också missanpassade. Det finns klassiska exempel på folk som har väldigt hög IQ som gör helt udda saker som man tycker är konstiga.
Till exempel kring de här IQ-sällskapen som sysslar med IQ-testning och mäter de högsta nivåerna av IQ. Det är många som har väldigt udda jobb som kanske har fysiska kroppsarbeten. snarare dagtid och sen hänger de sig i intellektuella saker på fritiden för att de kan inte få de kan inte få en professionell eller socialt fungerande utlopp för sin intelligens för att de är enkelt.
De är för intelligenta. Det uppstår massor av kommunikationsproblem. Det är generellt svårt att kommunicera som över över de här gränserna mellan de här nivåerna. Det är väl svårt för en person som har 150 IQ, sägs det, att prata med en person som har 130 IQ. Det är svårt för en person som har 130 IQ att prata med någon som har 100 IQ.
Nicholas
Ja, det är väl bara att föreställa sig hur lätt det är för genomsnittsmänniskan att samtala med någon som är utvecklingsstörd. Där är väl klappet. Inte ens så stort.
Martin
Precis. Och det är någonstans logiskt att eftersom de allra flesta människor ligger inom spannet mellan 70 och 130 IQ eller någonting. Och det är ganska helt. 130 IQ då är man eklipsk. Då kan man gå med i mensa. 70 är man rätt dum. 70 då är man nästan liksom, det blir svårt liksom. Det är svårt i ett modernt västerländskt samhälle att hitta någon jobb som kan funka för en och sånt där.
Men de allra flesta människor, då snackar vi ju. mer än 90 procent. De allra flesta människor ligger inom 80 till 120. Så självklart är samhället till övervägande grad anpassat till sådana människor. Givet att vi har en sorts egalitär demokratisk. idé i samhället. Självklart tror jag inte natur givet på något sätt att man måste anpassa samhället efter genomsnittliga människor.
Man skulle också kunna anpassa samhället efter de allra bästa människorna. Sen får de andra acceptera det och ta konsekvenserna och så vidare. Teoretiskt sett, jag vet att det är en helt galen idé och hårresande, man sätter det i halsen när man hör det. Men som det nu är i vårt demokratiska samhälle så är allting naturligtvis anpassat till de genomsnittliga människorna. Och de som faller utanför, både neråt och uppåt, passar inte in.
Därför bryter den här analysen ihop på de höga nivåerna. Vilket Taleb påpekar, men som Box Day säger, han felidentifierar vad det beror på. Problemet är inte att IQ är ett dåligt mått på intelligens. Det är väldigt kontextberoende, det beror på vilken miljö du befinner dig i. Och det finns en massa andra faktorer förutom rå intelligens som avgör hur du kan vara framgångsrik i en viss social kontext.
Nicholas
Det finns ju också en annan tanke man kan leka med, vilket är att det kanske är... mätmetoden som inte funkar. Alltså inte mätmetoden av IQ utan mätmetoden av framgång som inte funkar på så pass hög intelligens. Det är ju ett väldigt abstrakt koncept hur mäter du framgång. Oftast brukar man höfta och köra med pengar väldigt lätt, väldigt objektivt.
Sen vill man bredda det lite så kan man ta subjektivt upplevt välbefinnande och så kanske man även kan försöka se på att mäta hur många vänner någon har. Det är väldigt bra för de flesta människor. Har du en vanlig dröm eller så här, hur kan jag bli lyckligare? Har du några bankkonton med olika bra ränta på och skifflar omkring pengarna tills du maximerar din ränta och du får mer pengar, då blir du nog gladare.
Så här, vanlig standardtips man kan ge till människor, du blir nog gladare om du har mer pengar och du blir nog gladare om du har fler kompisar. När man når upp till vissa nivåer så kanske man, vad ska vi säga, hittar andra sätt att nå mening i sitt liv. Där typexemplet vore, nu glömmer jag alltid bort vad den heter, men det är den här kända grekiska filosofen som bodde i en tunna i Aten. Och när Alexander den Store kom på besök och sa något till Stilman, jag kan ge dig vad som helst, vad vill du att jag ska göra för dig? Så säger han, du kan flytta på dig för du skymmer solen. Det var.
Martin
Nicholas
Han kanske var sprittsprångande galen. Han kanske också levde ett extremt lyckligt liv. På något sätt lyckades han finna lycka i att bo i sin tunna på gatan. Han hade från sitt eget perspektiv det perfekta bra livet. Medan en person som inte var fullt så begåvad hade inte klarat av det.
Då funkar det inte att mäta framgång i pengar, antal vänner eller andra saker. Subjektivt välbefinnande hade väl funkat. Problemet är att med väldigt smarta personer så börjar de väl försöka dekonstruera vad subjektivt betyder och vad välbefinnande betyder.
Martin
Det brukar omtalas... Det var till och med du som nämnde det i en radiobubblock-sändning för inte så länge sen. Välmående och depression är någonting som har en mer olycklig typ av korrelation med högintelligens. Högintelligente människor tenderar att vara mer deprimerade mot sämre. Ja, tyvärr. Men som du är inne på, och jag tror att det är en viktig observation, de kanske inte bryr sig lika mycket över det. Det kanske inte är... I viss utsträckning så tror jag att det är självvalt. I högre utsträckning i alla fall.
Nicholas
Ja, framförallt är de väl bättre rustade att ge sig i kast med och brottas med sådana problem än en människa med lägre intelligens. Så, dels har det mätproblemen och dels har det problemet att när vi är inne på personer som är såhär en på tusen eller en på tiotusen, det är att de här människorna är en på tusen eller en på tiotusen. De är uppenbarligen inte representativa och vi kanske inte ska kasta en hel mätmetod i sjön bara för att den inte fungerar på dem. Det är inte så att det är ett problem.
Martin
En annan aspekt av Voxdays inlägg som jag tycker är intressant är observationen att IQ är inte ett meningslöst mått. Även om det visar sig att IQ inte förutsäger framgång eller överlevnad i reproduktion så betyder inte det att IQ är ett meningslöst mått. Det används på det sättet om man marknadsför IQ-testning, kanske intelligensforskning på det sättet.
Men VoxDei gör en väldigt, tycker jag, belysande jämförelse när han säger att det är som att man skulle säga att du har mått på fysiska egenskaper som till exempel hur stor en person är, eller hur stark de är, eller hur snabb de är. Sådana vanliga fysiska egenskaper som man kan mäta objektivt. Om vi kommer fram till att de här egenskaperna inte förutsäger hur framgångsrika människor är, så betyder det inte att det är något fel på våra mått för fysisk storlek.
Utan det betyder ju bara att... Det finns andra faktorer som spelar in i hur man är framgångsrik eller inte. Taleb är inne på det här själv. Han säger att av alla finanshajar, eller finansvalpar, eller vad de heter, traders och sånt där, som... Juppies. Ja, folk i finansbranschen som är ansvariga för handel, tar risker och så vidare.
Många gick det väldigt dåligt för i diverse finansiella kriser. Man kan säga att även de mest intelligenta blev helt wiped out när det kom en kris. Men de som klarade sig hade den egenskapen att de inte bara var intelligenta, de var också extremt, som handligt trycker det, street smart. Men då är frågan, vad är street smart? Och varför är det inte en typ av intelligens? att vi inte har bra tester för att mäta det han kallar för street smartness.
Nicholas
Precis, det här känns som ett problem vi kan lösa genom att uppfinna en ny kvot om vi nu hittar sätt att mäta det på.
Martin
Så IQ marknadsförs då som den här universella predikton och det finns kanske problem med det, men i grunden så är IQ naturligtvis, det är konstigt att säga det på det sättet, men IQ är ju ett mått på intelligens. Det är ett mått på intellektuell kapacitet. Det är uppenbarligen det som IQ och intelligens är.
Nicholas
Martin
Ja, men frågan är, man kan vända på steken och fråga, Thaleb frågar sig, varför är inte IQ eller intelligens? en faktor som förut säger framgång i samhället. Man skulle också kunna vända på det och fråga varför är inte de mest intelligenta människorna de mest framgångsrika? Det finns problem med att mäta och det är något som Boxdata tar upp också.
Att IQ-test kan utformas på olika sätt. Enligt hans mening och enligt min relativt amatörmässig uppfattning så tror jag att han är rätt i att IQ-testerna ofta testar fel saker. Det är också något som de här intelligenssällskapen... brukar påpeka, inte mänstradå, utan de riktiga, de som mäter en på 10 000, en på 100 000 nivå. De använder sig av helt andra typer av IQ-tester.
En sån där ordförråd och sådana grejer? Jag tror att de ofta lutar sig mer mot verbala, linguistiska tester. Jaha, mer än mönster och sådant? Mer än mönster. Okej. Och de säger att det är nödvändigt för att urskilja de högsta nivåerna. Medan de andra testerna används för att skilja i normalspannen. Vi kan behöva bättre mått för att göra det, men jag tycker att det är en mycket mer intressant fråga.
Det är en av de två frågor som ligger och kokar mellan raderna i den här diskussionen. Dels finns den här frågan om invandring och mångkultur, men det finns också frågan om vad som händer i vårt samhälle med högt intelligenta människor som inte är framgångsrika. Det är mycket mer intressant att ta det här perspektivet som Vox Dei tar. Att inte kasta ut IQ-måttet, utan fråga sig varför lyckas inte de här människorna som är väldigt intelligenta ta sig fram inom akademin, vissa delar av näringslivet och så vidare.
Nicholas
Ja, precis. Man skulle kunna jämföra mellan olika samhällsformer där. Hur pass framgångsrika var intelligenta i Sovjet eller i Kambodja, där man avrättade dem? Eller i tidiga Sovjet, där... Man kom på att matematik var ett borgerligt påfund. Eller om vi då, så kan vi jämföra det med socialdemokratiska samhällen, och så kanske man kan ta en jämförelse med lite friare samhällen, så kanske man kommer finna att helt plötsligt så...
så är det inte lika svårt att nå konventionella former av framgång om man är väldigt smart. Man måste dock akta sig lite för man kan göra den typen av jämförelser mellan olika typer av samhällen. Men det är också lite farligt att säga så här IQ mäter intelligens och det vet vi därför att IQ korrelerar med framgång. Men samtidigt finns det intelligenta människor som inte är framgångsrika och det beror på de här andra faktorerna.
Det finns en risk för att det blir en svårigare situation. En definition blir väldigt cirkulär eller att man hamnar i hypoteset som inte går att falsifiera. Man vill liksom inte... Jag menar, jag har inte en väldigt empiriskistisk hållning när det kommer till vetenskap. Och jag tycker att det som gör IQ intressant är det faktum att det har prediktiv kapacitet. Du kan förutsäga saker baserat på...
hur många IQ-poäng någon får eller en grupp får. Och om du inte kan det och behöver bortförklara det då är du ute på väldigt tunn is därför att du hamnar... Om du läper linan ut med att göra så så kan du potentiellt hamna i en situation där du alltid kan bortförklara varför folk med väldigt hög IQ eller väldigt låg IQ presterar på sätt som inte kan...
inte förutsägs av modellen. Du får en modell som i praktiken inte fungerar, för du kan alltid bortförklara alla resultat som inte stödjer den. Utan jag tror att man behöver, det är viktigt att vara lite kritisk och säga att okej, om det prediktiva värdet inte är så högt som vi skulle vilja, då behöver vi fila lite på mätinstrumenten till exempel, mätteknikerna och kanske även hur man bygger skalan och så vidare för att höja den prediktiva kapaciteten, därför att det är det som är i grund och botten är hur du utvärderar en vetenskaplig modell, det är hur pass hög prediktiv kapacitet har den. Har den ingen sådant så är den inte så mycket att ha, skulle jag säga.
Martin
Men återigen så har vi då problemet, vi har redan varit igenom det här, men alltså vi har ju då i kontrast till det du säger nu, så har vi problemet att det är fullt möjligt att den här typen av mått har olika prediktionskraft i olika spann, till exempel att det är en bra prediktor för folk i normalspannet, så att det är en bra prediktor för folk i normalspannet. Det är inte bra prediktor för folk som har väldigt hög intelligens. Helt enkelt av specifika skäl.
Till exempel då enkelt uttryckt då att om du är för smart, om du tänker för snabbt, om du tänker för komplexa tankebanor så kommer folk som har lite lägre IQ de kommer inte hänga med, de kommer inte tycka att du är en kuf de kommer inte acceptera dig, du kommer inte kunna ta dig fram i akademin du kommer inte göra karriär på företaget och så vidare. Och då är ju svaret inte att det är något problem med analysen, för att du misslyckas med att förutsäga det. Du har ett felaktigt antagande som är att intelligens, oavsett IQ, att intellektuell kapacitet kommer att förutsäga framgång. Men det är väldigt kontextberoende.
Nicholas
Ja, men det där går också att lösa genom att justera hur du mäter. Du kan ju till exempel mäta vad som händer när du mäter. Om vi omgås med andra människor på samma nivå i IQ-skalan, skulle det vara så att IQ-skalan helt saknade värde? Om vi säger att det är som chakra eller hippie-auror eller någonting. Och du på så sätt parar ihop. Du har två grupper. En ena parar ihop människor baserat på chakra.
Och den andra parar ihop människor baserat på IQ. Då kommer du få väldigt olika resultat där. Du har en tredje grupp som är en kontrollgrupp där du gör det slumpmässigt. Kontrollgruppen kommer få exakt samma resultat som där du klumpar ihop folk baserat på auror och annat hitter på. Medan gruppen där du parar ihop folk baserat på IQ. socialt kommer du få helt andra resultat sannolikt. Så det går att komma åt sådana problem genom att ändra dina mätmetoder.
Och då kan man se det som... Oj, nu är jag på väg att vira in med ett snårigt resonemang här. Då kan man se det som att man inte bara mäter framgång, utan även potentiell framgång i vissa scenarier, eller kapacitet för framgång i olika situationer.
Martin
Jag har inte hört någonting du har sagt de senaste minuterna, jag är bara triggad över att du kondrasignalerar chakranalys. Vad är det frågan om? Vad är det för typ som vi har fått in här? Först glömde jag mig på de kristna och nu är det... Det där var inget bra, vi får be producenten att klippa bort den pinsamma biten av det här inslaget. Ja, vi får se hur det går.
Nicholas
En aspekt, jag minns inte exakt hur Taleb... formulerade, men han säger något i stil med att det är det här du var inne på med det mäter bara folk som är lydiga och duktiga på att rätta sig in i ledet och sådana här saker. På att lägga, hur är det han säger, lägga liksom intelligens eller intellektuell kraft på saker som man kanske inte tycker är så meningsfulla.
Men... Det här är en väldigt viktig förmåga. Det är inte en oviktig förmåga, det är inte en obetydlig förmåga. Det är som att säga att det enda skillnaden mellan mig och en elitidrottare är att elitidrottaren tycker om att träna. Det är så här, ja okej det finns säkert andra skillnader också men ska du vinna olympisk medalj, det handlar ju inte bara om att du har gener för att få stora muskler eller för att få bra lungkapacitet eller starkt hjärta som pumpar bra.
Det handlar ju även om att du ska tycka om att faktiskt träna. och att faktiskt träna upp din kapacitet och öka din kapacitet. Det handlar om att dels det kanske handlar om att du behöver anlag för viljestyrka eller bara att du tycker det är roligt att träna på ett sätt som andra människor inte tycker vilket gör att du är väldigt mer motiverad till det. Det är lite som... Jag vet inte om du har stött på det men du vet människor som man får intryck av att de aldrig kommer komma någon vart i livet och så säger de så här, ja du vet, jag är precis lika smart som såna där människor som blir läkare.
Det enda skillnaden är att de pluggar ju mer. Hade jag bara haft lite mer studiedelar... Det hade gått precis lika bra för mig. Och det de inte förstår är att det studiedisciplinen som är den avgörande skillnaden det är inte en ytlig skillnad. Det är en ganska djup skillnad. Och att om man har motivation eller disciplin så är inte det något man kan bara avfärda och säga att ja, ja, men det där är inte så viktigt. Nu råkar det ju ta med disciplin och självbehärskning i den här IQ-modellen. Det är inte ett problem, det är snarare en väldigt viktig grej som det är väldigt bra att man tar med i modellen. Men jag skulle säga att det är väldigt bra att ni är med där.
Martin
Ja fast samtidigt, de människorna då, jag vet inte om jag har träffat sådana människor, jag känner väl igen tankegången. Men om någon säger så, att jag hade också kunnat bli läkare om jag bara hade pluggat mer eller velat vara motiverad. Vissa av dem kanske bara är slackers som är ganska ointelligenta egentligen och så vidare som bara är lata och dåliga på olika sätt.
Men det kan ju också mycket väl finnas människor för vilket det är sant. Du säger att... Om de satt sig ner med studiematerialet på läkarprogrammet och läste om krepscykeln, en sån här komplex biokemisk grej som man ska lära sig när man blir läkare.
De skulle inte ha några problem alls att förstå det här. De skulle kunna internalisera, modellera det här mentalt, förstå krepscykeln helt och hållet. Det är bara att de tycker det är väldigt tråkigt, långtråkigt, så de läser alla de här böckerna. Ja,
Nicholas
men det är en icke-trivial skillnad att de tycker att det är väldigt långtråkigt. Det är en väldigt viktig skillnad. Ja,
Martin
viktig, men det är inte säkert att det har något med intelligens att göra.
Nicholas
Ja, jag är inte så övertygad om att man kan hitta en enhetlig och uttömmande definition av intelligens. Det är det här jag menar med att man behöver ta en väldigt empirisk ansats. Jag är intresserad av vilka modeller som kan ha prediktivt värde. Och i en sådan modell så kommer du behöva ha med motivation. Varför det?
Martin
Varför är det ointressant för dig att studera intellektuell kapacitet som sådan, oavsett vad det kan förutsäga?
Nicholas
Det är inte ointressant, men... Om det inte kan förutsäga något så tror jag inte att det går att studera. Det är som att då är det teologi eller någonting du ägnar dig åt.
Martin
Jo, men till exempel, det kan ju förutsäga din förmåga att att till exempel förstå abstrakta saker. Till exempel då, liksom krepscykel som man kan vara på läkarprogrammet, liksom. Samtidigt som det är helt skilt från din förmåga att faktiskt ta igenom läkarprogrammet. Alltså i vanlig poppsykologisk terminologi så skulle du kunna skilja på exempel IQ och ensidan. Och å andra sidan samvetsgrannhet som man mäter som en av de fem stora personlighetsegenskaperna.
Där du har liksom, dels du behöver IQ för att bara kunna förstå, för att kunna liksom mentalt modellera, internalisera abstrakta begrepp i till exempel läkarutbildningen. Men du behöver också, utöver det, en separat egenskap som kanske är helt ortogonal mot intelligens. Som är din förmåga att sitta ner och plugga och läsa böcker och fortsätta göra och ta fast sig av vad som är tråkiga. fast du inte direkt kan koppla dem till någon motiverande mediensfull verksamhet. Så hur kan du göra dem ändå? Och så vid jag vet så finns det så vid jag vet så är det här två helt olika egenskaper. Och jag har definitivt träffat människor som har det ena men inte det andra.
Nicholas
Ja, ja, det är olika egenskaper men de kan vara svåra att mäta och även om du mäter dem så kan mätresultaten vara svåra att kvantifiera. Det är det jag menar, att det kan vara väldigt svårt att i praktiken faktiskt bedriva forskning på det här.
Martin
Bara om du har ett extremt trubbigt mätredskap, till exempel om ditt mätredskap klarar personen av att gå läkarprogrammet, då är det omöjligt att separera ut dem här. Men om du har ett test för intelligens och ett annat test för samhällsgrannhet då är det ingen problem att separera dem.
Nicholas
Men vad är testet för intelligens då? För det här är ju inte en okontroversiell fråga bland psykologer.
Martin
Det finns många olika typer av testbatterier för att testa intelligens. Det finns också dispyter mellan intelligensforskare vad som är den bästa testen. Ett typiskt exempel är en matematisk eller spatial intelligens och en verbal-lingvistisk intelligens.
Det verkar vara delvis olika delar av hjärnan. Man kanske ska se det som... Jag har två olika typer av intelligens, två olika mått. Man kanske inte borde kalla båda, det kanske blir förvirrande att man kallar båda för intelligens. Men, jag vet inte att matematisk eller spatial intelligens skulle hänga ihop alls med samhällsgrannhet och flitighet eller förmåga att göra monotona uppgifter och så vidare.
Nicholas
Nej, nej, det behöver de inte göra. Jag menar bara att ju mer du vill separera ut saker, och det här gäller för alla vetenskapliga hypoteser, att ju mer du vill separera ut olika faktorer desto svårare blir testen att göra där för att du kommer alltid få med en massa annat. Det är väldigt lätt att bara kolla hur många som går läkarprogrammet. Men då får du med väldigt många olika faktorer i den.
Kanske även ekonomiska faktorer i länder där det kostar pengar att plugga och så. Och om du vill... Ju mer du vill koka ner det, desto svårare blir det att genomföra studier. Därför att du måste separera ut så många potentiella faktorer som kan kontaminera dina resultat. Att liksom, är den här personen verkligen riktigt smart? Eller är han bara riktigt ihärdig med... Det är liksom... Fattar han vad som stod i boken första gången eller var han bara så ihärdig att han läste den tio gånger tills han förstod den?
Martin
Alltså det finns ju många, många håriga frågor här. En fråga till exempel är ju, är det så att om du är lite för dum för att förstå någonting så kan du ändå förstå det om du läser det tio gånger? Jag tror att det är ett missförstånd, jag tror inte att det är så. Jag tror att det spelar ingen roll om du läser det tusen gånger eller en miljon gånger. Om du inte har den IQ-tröskel som behövs för att mentalt greppa det här för att konceptualisera det så kommer du aldrig kunna förstå det.
Annars är det möjligt att du kanske har tanklöst repeterat något som du har memorerat. Men i alla fall, vi kanske hamnar för mycket i detalj, olika aspekter av intelligens och så vidare. Det du refererar till från Taleb i hans tweetstorm, det är att han säger så här att det finns en särskild sorts person som kan slösa han säger intelligent koncentration på att sitta i ett klassrum och bara göra de uppgifter som formatade till sig utan att ha någon särskild skäl.
Sen säger han att det finns en annan typ av person som bara kan fokusera på problem som är mer verkliga, inte som fiktiva skolboksproblem. Han säger att i verkligheten, i det riktiga livet, real life med stora bokstäver skriven, all caps, där om någon... Om någon ställer en fråga till dig, så det första du gör är inte att tänka ut svaret på frågan. Det första du gör är att fråga, varför ställer han en fråga till mig?
Taleb pratar ju här om en annan typ av kapacitet än problemlösningsförmåga eller förmåga att fokusera på godtyckliga uppgifter. Det är helt enkelt olika mentala fakulteter. Och naturligtvis för att bli en skicklig läkare till exempel så måste du ha lite av varje. Ja. Och för de allra flesta aktiviteter så måste du ha lite av varje. Det finns väldigt få saker som du kan göra med bara IQ utan någon som helst samhällskvalitet. Ja,
Nicholas
jag tror väl man kan sammanfatta Talebs kritik som på ett snällt sätt. Om man skulle omformulera den på ett rimligare sätt så är det att vi behöver fler mätinstrument och vi behöver fler skalor. Han nämner ju i något tillfälle så här... Tänk om jag uppfann en sömnkvot som förutspådde olika typer av resultat som sådan. Det hade ni tyckt var helt absurdt.
Jag hade inte tyckt alls att det var absurdt. Jag hade tyckt att det var jätteintressant om jag hade uppfunnit någon jäkla sömnkvot som man kunde förutspå vad som skulle hända med människor i livet baserat på hur mycket de sov.
Martin
Jag hade en liknande reflektion när han sa det där. Han förde då Well-being quotient och Sleep quotient, som kvot och välmående kvot. Jag hade en liknande reflektion som du, att en välmående kvot låter ganska intressant.
Nicholas
Jag tror att man kan sammanfatta det som att man ska akta sig för att försöka aggregera alla former av tänkbar kognitiv kapacitet i ett stort enhetligt intelligensbegrepp. Och om man tror att det är det IQ... gör anspråk på så förstår jag att man är väldigt skeptisk till IQ-skalan. Men det är inte det den gör anspråk på och jag tror att Taleb lever under en villfarelse där.
Martin
Ja, spännande i alla fall vad som händer när Taleb gör en sån här ovärdig tweetstorm. Så blir det mycket reaktioner och nu har vi Jordan Peterson, han verkar vilja ha någon typ av antal offentliga samtal med Taleb. Han kanske vill bjuda in Taleb till sin podcast, sånt som Jordan Peterson gör. Ja. Jag är tveksam om Taleb skulle gå i svar om Wall of Box Day men han har ju haft en debatt med Steve Saylor. Kanske vågar man hoppas att han kan vara gäst hos Molineux någon gång.
Vore inte det match made in heaven, vore inte det ett väldigt kul samtal att se. Och så får vi se om hur pass... Är det så att Taleb har som flera börjar misstänka nu, någon typ av lite så här P.E.K.O-agenda, P.E.K.O-inställning till likvidation. Att han liksom vill sopa vissa problem under mattan och inte prata om saker. Det är inte det att han är okritisk till massinvandring till exempel. Det är inte det som är misstanken, för han har gjort tillräckligt många raka, sunda uttalanden i den frågan.
Men med lite tur så kan vi få lite nytändning kring diskussioner om IQ och intelligens. Och, min personliga förhoppning, kanske också lite utvidgade diskussioner om intelligensens roll i samhället. och lite alternativa perspektiv på det, som vi ser exempel på till exempel i Vox Days bloggenlägg, som vi har länkat till i det här fallet från Bubbla. Håll i tummarna!