Martin

Giannis Varoufakis ställer upp i valet till Europaparlamentet i Tyskland, nomineras av Democracy in Europe Movement 2025, som den tidigare grekiska finansministern grundade 2015. Ja, Iannis Varoufakis är en grekisk politiker. Man höll inte på namnet att vara Varoufakis, att han låter inte så tyskt.

Nej. Och han är ju mycket riktigt, han är grek. Han är inte vilken grek som helst, han har varit finansminister i Grekland. Han är med i... i Syriza, vänsterpartiet som numera dominerar grekisk politik men som lite grann seglade upp från ingenstans för bara några år sedan. Och han är ju dessutom, Varoufakis, han har blivit en sorts ikon för den internationella vänstern. Han betraktas som en av deras främsta intellektuella, som en stor vänsterekonom.

Han har skrivit en massa böcker, han är med i ett åker runt och ger en massa föreläsningar. Han är oerhört firad. som jag vet inte vilka andra liknande ikoner de har kanske liksom såhär Noam Chomsky eller Slavoj Žižek eller jag vet inte såhär Bernie Sanders som alla gillar och sånt där men Jannice Varoufakis han verkar ha seglat upp som en av den globala vänsterns stora stjärnor han satsar nu på att fortsätta sin politiska karriär men inte i Grekland utan i Tyskland han blir invald i Europaparlamentet men han vill bli det från Tyskland trots att han är grek.

Han gör det då via den här Democracy in Europe-movement som han har startat. Jag tycker det är ganska... Förutom då Jannis Varoufakis, om jag får säga helt kort, att jag tycker att han är... han är en oerhört dålig person. Han har så här ondskefulla, korkade socialistiska idéer som är väldigt farliga. Han är sån här... man märker att han är en sån här riktig ond råvänster på att han hamnar fel i varenda fråga. Inklusive sånna saker som till exempel...

EU och Brexit. En sak som de här vänsterextremisterna ofta får rätt det är att de är väldigt kritiska mot EU och säger såhär att om vi bryter upp EU för det är odemokratiskt och så vidare. Men inte Jannice Varufakis. Han säger tvärtom, om man tycker illa om EU då ska man stanna i EU och kämpa för att det blir bättre. Och därför var han mot Brexit. Han valde en gång på gång åkt han till Storbritannien för att kampanja mot Brexit för då att det skulle bli bättre.

Bremain-sidan och gjorde många sådana här bejublade framträdanden i brittisk tv där han la sig i brittisk politik. Nu är han i Tyskland och han ska sitta i uppe på parlament. I alla fall, Jannis Varoufakis är ett riktigt avskums utifrån mig, Jann-Belangar. Det är helt oförtjänt tycker jag att han betraktas som en intressant intellektuell eller något sånt där. Det finns en annan sak som jag tycker är intressant med den här artikeln och det är att Det är en lite ovanlig situation men inte unik att en politiker byter land.

Att de först har en storslagen politisk karriär i ett land och sen har en ny politisk karriär i ett annat land. Normalt sett brukar det vara så att du är först parlamentsledamot i ett land och sen är du minister i samma land och sen så blir du invald i högsta domstolen i samma land. Men vissa kör det här med olika länder.

Och det finns ju några andra exempel. Det hann inte verkligen först med det här. Ett av de mest högprofilerade exemplen i Europa just nu är ju Manuel Valls som var premiärminister i Frankrike. Socialistisk, socialdemokratisk premiärminister. Han har dragit sig tillbaka från den franska politiken och han har avsagt sig i alla sina uppdrag och så vidare i Socialistpartiet.

Han försökte bli deras presidentkandidat men istället så blev det... kanske Oland eller vem det var som skulle kandidera istället. Och då sa han såhär okej, men jag har andra alternativ. För att Valls är, jag har inte jättebra koll, men han är född i Spanien tror jag. Han är född i Barcelona. För att han är alltså, jag tror att hans föräldrar är spanjorer. Men han växte upp i Frankrike, för de flyttade till Frankrike.

Något sådant stil. Men han är född i Barcelona och och tala flytande spanska, flytande katalanska och så vidare. Nu säger han att jag ska bli politiker i Spanien istället och han kandiderar just nu till att bli borgmästare i Barcelona. Okej. Vilket ju kan vara ett steg på vägen mot kanske nationella positioner eller att stiga i graderna i Katalonien.

Nu är inte borgmästaren i Barcelona fiskamdi heller. Det är en världsstad. Ja. Men alltså allmånne valdelsäsongsexempel. Först stod jag premiärminister till mig i Frankrike, Stort land. Och nu ska jag bli borgmästare i Barcelona. Får se hur det går. Han är för övrigt också ett ärkesvin. En socialist, äckliga åsikter. Och han profilerade sig i katalansk politik. Han började segla upp som en stort namn där.

I samband med den katalanska självständighetsblörelsen de senaste åren. Där han naturligtvis har kampanjat stenhårt för att Katalonien inte ska bytas ut ur Spanien. Ja.

Nicholas

I hans fall är det väl lite, vad ska man säga, på vissa sätt rimligt. Jag visste inte att han hade... Jag har inte lärt mig att säga att han var född i Katalonien. Men det finns ju lite av en koppling där i alla fall. Jag tror det är en liten landremsa av det historiska Katalonien som ligger på den franska sidan av gränserna. En del av Frankrike och sådär. Så en fransk man kandiderar i Katalonien, det kan jag se. Den här greken, vad har han för jäkla koppling till Tyskland?

Det är att han är van vid att ta deras pengar. Han har kampanjat hårt mot sådana här åtstramningsåtgärder som han kallar det. Vilket jag vet att grekerna brukar kalla det här för... Det är Europa och Bryssel som lägger sig i grekisk politik genom att kräva att de stramar åt sin budget. Vad det egentligen handlar om är ju bara att resten av Europa säger Hörni, vi är less på att betala för er.

Det är dags att ni börjar betala för er själva. Det här ser grekiska vänsterpolitiker som någon så här orättfärdig intervention från resten av kontinenten. Och nu ska han ge sig på Tyskland igen. Det är ju liksom tyskarna man brukar säga att tyskarna jobbar tills de är 67 för att grekerna ska kunna pensionera sig när de är 52.

Eller något sånt där. Och nu är han på Tyskland igen och säger att Tyskland badar i pengar. Det är bara att öppna upp kranen så kommer det bli jätterikt i Tyskland. Ta bort de här åtstramningsåtgärderna. Man kan väl gissa att det är tänkt att en del av de här pengarna ska råka rinna över till Grekland igen, som det har varit förut.

Martin

Det är ju onekligen bestickande. Det är liksom att... Alltså gissa att det är Grekland och Tyskland att de har haft den här komplicerade politiska historien som du beskriver. Ja. Det är lite som, jag kommer inte på några riktigt bra liknelser på rak arm, men just eftersom det finns en antagonism. Att först har han på ett sätt krigat mot Tyskland som grekisk finansminister i frågor om bailout och åtstramning, austerity som de alltid pratar om.

Som han är den stora motståndaren till. Och nu gör han det från inre front, jag antar att han bor i Tyskland. Det måste han väl göra tror jag. Rimligen så måste han bo i Tyskland, annars skulle det vara jättekonstigt om han bor kvar i Athens. Jag antar att han bor i Tyskland och det är därför de har startat den här organisationen som han kandiderar för. Så färre än det här, han har flyttat liksom.

Men jag tror inte han har så mycket koppling med det övrigt. Ett annat exempel som jag kommer att tänka på på rak arm, då är det intressant om vi kan få fler exempel, men ett annat exempel som vi pratat om tidigare i Radio Bubbla är ju Mikhail Saakashvili som var president i Georgien och senare efter att han då, efter militersk anfida dykte, fick lämna den positionen så blev han senare guvernör i Ukraina.

Det var ju också en sån här histori där det finns en bakgrund. Han hade pluggat i Ukraina, hade blivit under universitetsstudier i en ukrainsk stad. Där hade han lärt känna medlemmar av den ukrainska eliten. Så hon så småningom tog makten med Euromaidan och hela den utvecklingen.

Då var Murshidat Saakashvili, som jag tror var president i Georgien, geologisk politiker hade varit president och mycket annat. Då var han en ivrig påskyndare av den utvecklingen i Ukraina. Och sen fick han så småningom en position som gubernör i Odessa provincerna, Oblasten, regionen i Ukraina. Av sin polare har han namnet på tungan som han var kurskamrat med på universitetet. Och naturligtvis pratade han flytande ukrainska och sånt där.

Nicholas

Textning.nu Finns det även gemensamma faktorer mellan östeuropeiska och slaviska länder som båda dessutom är i konflikt med Ryssland, Jorgen och Ukraina?

Martin

Väldigt starka paralleller va? Precis som att Frankrike och Barcelona är väldigt nära varandra. Mer intressant än Janis Varoufakis tycker jag är den här... Om man vågar säga det, en trend eller det här mönstret att politiker kan byta länder. De är inte begränsade till ett visst land.

Det är mer som, det är så till exempel i affärslivet. Och så berättar det inte Konsten Dahls om man kan säga att om du är vd på ett stort företag i Sverige, om du är vd på ett företag i Sverige, om du är vd på ett stort företag i Sverige, Ericsson eller någonting. Då kan du ju såklart bli vd. Med det som är dit kan du bli vd på ett företag i Tyskland eller Japan eller någonstans. Det är en internationell marknad där man rekryterar folk baserat bara på kompetens, ämneskunskap och så vidare.

Det är inte, kanske att det i vissa sammanhang kan vara så att Toshiba vill absolut ha en japansk vd eller något sånt där. Jag vet inte, men oftast är det en öppen fråga om vilken nationalitet man har. Är det här någonting som vi kommer få se mer av i takt med att globaliseringen tilltar? Är det kanske rent av en positiv utveckling? Till exempel, skulle vi kunna hoppas på att vi kan få nytt friskt blod i svensk politik?

Vi kanske kan övertyga till exempel Nigel Farage att komma från Storbritannien och ställa upp och kandidera och bli premiärstatsminister i Sverige. Han är inkopplad till Sverige, men... Han är en oerhört kompetent politiker. Han är slagfärdig och skicklig och retorisk. Och han skulle kunna rensa upp det svenska träsket bara i kraft av sin kompetens som oppositionspolitiker.

Nicholas

Ja, just det. Om det är en ny trend så är det en återvändande trend. Därför att gammal europeisk adel hade en lång historia av att byta länder och flytta runt. Om man läser om gamla krig och sånt där så är det väldigt ofta att man hittar en massa typiska... tyska förstar och första söner som slåss för Sverige och Sverige och fransk kungafamilj. Ja, precis. Precis. Jag tror visserligen inte man slåss liksom mot sitt eget land, men i alla andra situationer så var det inga problem och de var ju hörde ju till normen att man pratar 3 4 språk som adelsman i Europa på den tiden.

Och här i det här fallet så är det väl av det är den nya politiker adeln då som följer samma trend finns ju även Mer vänsterut kan man ju hitta historiska exempel. Thomas Paine skrev Common Sense agiterar för det amerikanska självständighetskriget. Han satt sedermera i någon typ av grundlagskommitté i Frankrike under den franska revolutionen som en av två utlänningar där.

Och åt andra hållet så tror jag att det hade Lafayette som slogs för amerikanerna och sen återvände till Frankrike och var delaktig i revolutionen där. Så ja, kanske är det här en återvändande trend som blossar upp. Det vore ju... Nigel Farage säger du i Sverige. Ja,

Martin

det var bara liksom det första namnet jag kom på. Någon som man skulle vilja ha in. Alltså inte någon sån här svin som Varoufakis eller Manuel Valls. Utan någon som man skulle välkomna och säga Det var skönt att vi nu kan ta in en ledare som inte är svensk och styra Sverige.

Nicholas

Ungefär som Jale Poliarevius.

Martin

Jale Poliarevius, där har vi det. Jalepolyrevis. Han får man ju inte säga att han inte är svensk men han har ju till och med försvenskat sitt namn. Men, men, men något sånt va?

Nicholas

Ja, någon konservativ finlandsvensk. Kanske någon ukrainare från gammel svenskby. Där har vi det.

Martin

Ja, ja, det är ett bizarrt sätt att sluta den cirkeln. Alltså jag har ju en, jag har ju en sån här idé. Det är inte min idé men jag brukar prata om den ibland med att... Om man ska skissera en utopisk väg framåt för hur man ska reformera världens statler, ska man omvandla dem till... Hans Adam II av Liechtenstein, han säger att man ska omvandla världens statler till servicebolag. Man ska få alla statler att tänka på sig själva som servicebolag.

Där medborgarna är kunder och företagets uppgift är att leverera så bra tjänster som möjligt i så lågt pris som möjligt. I konkurrens med alla andra serviceföretag på marknaden för governance. Vi har också andra, mer esoteriska teoretiker som har skrivit om det här fundamentet naturligtvis. Men det här tycker jag är ett väldigt starkt argument, tycker jag personligen. Jag tycker det är en väldigt intressant idé att... Jag förstår att kanske vissa känner sig trampade på tårna nu, som mer nationalistiska och sådär.

Men se det som ett tankeexperiment bara. Istället för att man väljer en landsman då, en politisk ledare som gjort lång politisk karriär i ett och samma land och så vidare. Istället för att man väljer dem till premiärminister och sådär. så omvandlar man Konungadöme Sverige till Sverige AB och sen så rekryterar man en vd för Sverige AB på den internationella vd-marknaden.

Exakt samma process som vi vet empiriskt funkar väldigt väldigt bra för stora företag. Hur hittar man en person som kan leda en väldigt stor organisation och hålla ekonomin och utveckla på olika sätt? Jo, det finns en internationell marknad för sådana personer, den internationella vd-marknaden. Du rekryterar en vd för Sverige AB och med en öppen rekrytering, alla får skicka in sig eller man har headhunters och så vidare.

Och sen förhandlar man en skihög lön, precis som en internationell företagsledare. Och på det sättet så får vi... Någon som tidigare, förut var han vd på Toshiba och nu är han vd för Sverige. Mm. Och även om jag kanske också ser vissa problem med det här, jag kanske inte skulle tycka det var tillståndet på alla sätt, nog tror jag att vi skulle få mycket mer kompetent ledarskap, mycket bättre organisationsförmåga och många saker skulle bli dramatiskt bättre.

Nicholas

Ja, just det. Man kan se det som, för det är för att man vill väl ha någon form av nationell förankring, men det är ju då aktieägarna kan man ju tänka sig, framförallt svenskar och Och bolagsstyrelsen. Man har någon, jag vet inte vad en monark skulle motsvara då, men man har ju kvar kungafamiljen givetvis. Ägaren. Monarkens ägaren då är den traditionella modellen. Blir väl smidigast. Det är ju så det historiskt sett har funkat, att du har en kung som är mäktig och så utser han en premiärminister.

Och det är lite så man gör här då, att kungen som ägaren utser en vd på sitt företag. Och då, så länge du har den förankringen är det inte jätteviktigt varifrån vdn kommer ifrån. Ja, det skulle kunna funka bra.

Martin

Knäckfrågan är ju vem som äger Sverige AB. Och det är ju en svår fråga. Jag tycker det är den lättaste frågan. Du tycker det? Ja. Det är kungan som äger Sverige AB.

Nicholas

Nej, eller så här, okej. Det beror på vem man vill ska äga Sverige och hur du faktiskt skulle gå tillväga vid omvandlingen. Om du tror på en rent formalistisk... Övergång där de som ska ha mest aktier är de som bara rent faktiskt har mest makt. Alltså om du äger ett stort mediebolag, då ska du få många aktier. Har du inget inflytande, då får du inte så många eller inga alls.

Om du bara så liksom är värdeneutral på vem som får aktierna, du bara vill att de ska fördelas till de som i praktiken har mest makt. Då är det väldigt enkelt, du löser det här genom korruption. Du bara startar en process för, nu ska vi omvandla Sverige till aktiebolag. Det kommer bli huggsexa om vem som får äga aktierna och de som har mest makt kommer få mest aktier för att de kommer korrumpera hela processen. Och då är det liksom, då har du byggt in korruptionen som en medveten del av processen och då blir det automatiskt så.

Martin

Det är det som är kruxet va? Och även om du skulle ha en mer, liksom en mer formellt strukturerad tillvägagångssätt för att återkomma den formalistiska lösningen. Då ska man kunna tänka sig till exempel, för att göra det mer tydligt vilka typer av grupper det ska handla om. En grupp av grupper som har oerhört mycket inflytande i Sverige och som jag tycker är bästa kandidaten för att säga det är de som i praktiken de facto äger Sverige.

Det är de politiska partierna, de etablerade politiska partierna. För att de utser politiker, de bestämmer vem som sitter i riksdagen. Vi har riksdagsval men vem som står på listorna, vem som i praktiken kan bli vald. De väljs ju av de politiska partierna. Då skulle jag säga, de som de facto kontrollerar de etablerade svenska partierna, det vill säga de som har avgörande inflytande på vem som står på listorna, vem som står på riksdagslistor och så vidare.

Och det är ju högt uppsatta politiker, men också lokala politiker, viktiga partifunktionärer och så vidare. Men eliterna i de politiska partierna, det är de som de facto kontrollerar styr Sverige, så om man ska formalisera de facto maktförhållanden, vilket är den formalistiska tanken, då ska man helt enkelt dela ut aktierna i Sverige AB till de högsta hönsen i Sossarna och Moderaterna.

Precis, verkställande utskottet i Socialdemokraterna. De sju personerna som sitter i VU i S-partiet, de ska alla få en rejäl sjunk med aktier. Ja. Det här är ju extremt oaptitligt. Jag känner ju att det vänder sig i hela kroppen när jag tänker på det här. Så det man skulle kunna tänka sig mer idealistiskt, och det här är mitt förvittarsförklag då, det är att man sätter sig ner och gör en kalkyl på hur mycket skatt alla olika entiteter har betalat netto.

Alla personer, och tycker jag också alla företag, räknar ihop hur mycket skatt du har betalat in sammanlagt under din livstid. Och sen subtraherar du från det hur mycket bidrag har du tagit emot. Om du är offentliganställd så drar vi av all lön som du fått från din offentliga anställning. Och om du har gått på bidrag, drar vi bort det. Om du i ett företag har tagit emot subventioner så måste du subtrahera det och så vidare.

Men då får vi vilka är netto-skattebetalarna. Och sen delar vi ut en aktie i Sverige avbryt per netto-skattekrona du har betalat. Då får du människor, individer som betalat mycket skatt, jobbat och betalat skatt, de får ganska mycket aktier. De stora företagen får också mycket aktier. Det är kanske såhär Volvo, Ericsson och sådär. I den mån man varit svågerkapitalistiska så får man lite mindre aktier. I den mån man varit produktiva företag så får man mycket aktier och ägersväg. Vilket de ändå gör för att de kan beställa politik från politikerna och så vidare som det är idag.

Nicholas

Är man orolig för globalistiskt inflytande så är det ju bara att dra den här processen långt tillbaka i tid. Alltså att du får ärva anspråk från att såhär, ja men min pappa betalar extremt mycket skatt och nu är han död. Så då får jag liksom pengar eller jag hade någon varfar som betalade en massa skatt. Går du tillräckligt långt tillbaka i tiden så kommer det ju... Sverige kommer inte att bli ägt av kineser eller något sånt där om du går tillbaka åtminstone så länge som statistiken tillåter.

Martin

Det blev en rejäl tangent här, men det vi egentligen pratar om här, orsaken vi pratar om här, det är så att om man kan säkerställa en legitim ägandestruktur för till exempel Sverige, så skulle man kunna vara lite mer lättrörlig med att rekrytera kompetens. Jag vet inte om ni gillar den här idén, men jag tycker det är intressant att leka med idén i alla fall.

Och kanske att man kan hitta roligare exempel än bara Fawkes och Valls och Zaka Zvily. Kanske Trump när han är klar med USA, kan Trump komma och styra upp Europa också? Det hade varit fint. Det kan inte vara Sverige, det kanske slöser tid, men Trump kan bli... Han kan bli tysk kansler.

Nicholas

Mm, där har vi det. Han har väl anor därifrån som de ofta gillar att påpeka i USA.

Martin

Just det, att han heter Trump. Ja. Hans tyska påbråd. Det är perfekt. Han kan ju åberopa att han har en 68-dondel tyskt blod.

Nicholas

Mm, han är väl mer tysk än vad Warren är i dag.

Martin

Det är han garanterat. Han har absolut legitimt anspråk på kanslerstolen. Och då skulle du inte vilja ha... Nej, nej, man får bara göra politik i ett land. Då måste vi göra allt vi kan för att kratta man ner sig för Trumps maktövertagande i Europa. Ja.