Button-svg Transkribering

Vasilis Kostakis, Wolfgang Dreschler: Morris utopi utan alienerande lönearbete snart verklighet

Martin

Vasilis Kostakis Wolfgang Dreschler William Morris Utopi Utan alienerande lönarbete snart verklighet Nätverksbaserad produktion Upplöst upphovsrätt och digitalisering Skapar nya möjligheter Ja, i en essä i magasinet EON EON Så William Morris, den brittiska gamla marxisten, sa en samtida med Karl Marx.

Jag går vän med honom antar jag och jobbade med Karl Marx där i London. Han är känd även för sin konstnärliga verksamhet, designverksamhet. Men han är också känd, det beror på vem man är, kanske egentligen. Jag kanske framförallt skulle tänka på News from Nowhere, som är en bok han skrev, en sorts socialistisk utopisk roman där han beskriver hur han tänker sig.

Tänker sig att folk ska kunna leva i en fantastisk socialistisk framtid. Du Boris som är mer bildad på området man jagar får gärna gå in på mer detaljer men bara kort om den här artikeln då. Så framförde en argument som inte direkt är nytt. Jag har hört snarlika argument framföras många gånger förut. Nämligen att det är någonting i stil med det här.

Man menar att socialismen funkar inte på 1800-talet. Det som Marx och andra beskrev var orealistiskt. På grund av den tekniska utvecklingen, på grund av att vi idag har datorer och internet och sådana saker, så är det nu möjligt att faktiskt implementera det som var omöjligt förr i tiden, eller som var omöjligt i exempel i Sovjetunionen.

Vi har pratat lite i något tidigare inslag om det här och det bubblar av det här argumentet att Sovjetunionen hade funkat, funkar inte då, men hade funkat nu för att nu har vi bättre datamaskiner. Idén här då blir specifik, det är idén om allmälningar. William Morris föreslår sig då ett samhälle där man har omfattande allmälningar, delar på resurser och så vidare. Nu påpekar artikelförfattarna att vi har digitala allmänningar.

Så att till exempel då, istället för att vi har Encyclopedia Britannica, nationalencyklopedin i Sverige, eller till exempel Microsoft Encarta, om någon kommer ihåg den fantastiska produkten, så har vi nu Wikipedia som har ersatt alla de här. Ett annat exempel som de tar upp är Linux. De flesta servrar på internet kör GNU Linux som operativ system.

Och Linux är ett open source system. Alla de här påståendena, det är lite nördigt här kanske, de är problematiska påståendena. Jag såg till exempel att Wikipedia har ganska allvarliga problem. med sitt innehåll och tillförlitligheten. Men jag säger inte att Encyclopedia Britannica alltid var liksom pelare av ljus och att det alltid var sanningen som stod där, att det inte fanns någon vinkling.

Men på Wikipedia så är det en extrem politisk vinkling när det gäller vissa typer av artiklar. Och det pågår ständiga politiserade redigeringskrig och så vidare. Så att det finns, det är inte det är inte på alla sätt en bättre Encyclopedi. Och sen vad det gäller till exempel Linux. Det är sant att Linux är ett open source mjukvara i bemärkelsen att du får använda koden på open source villkor.

Men det mesta av all utveckling som sker är Linux. sker av folk som får betalt av storföretag för att göra den utvecklingen. Så till exempel på Google eller Microsoft till och med och annat sådana här företag så sitter det ingenjörer som får betalt av sina arbetsgivare för att jobba med Linux och utveckla Linux.

För att det är jätteviktigt för Google till exempel för att de använder Linux i sina produkter. Så det är inte så som de framställer det i den här artikeln. Det är bara en massa idealistiska nördlar som sitter själva på sin kammare. och utveckla Linux för skojskul. Utan det är liksom hundratals, tusentals ingenjörer som får betalt. Och i många fall, säkert hundratals personer har betalt på heltid.

Enbart för att utveckla Linux. Koden publiceras under en open source licens. Men det är inte så att projektet är crowdsourcet. av entusiaster. Den absurda idén som kommer efter. För de säger, titta nu när vi har de här digitala allmälningarna. Nu när vi har ännu mer häftig teknologi så kan vi överföra den här konceptet till materiell produktion.

Så att de säger att nu när vi får 3D-skrivare till exempel, då kan vi ladda ner ett ritning för någonting. Och skriva ut på vår egen 3D-skrivare, jag menar inte egen 3D-skrivare naturligtvis. Utan vår 3D-skrivare. kommun som vi bor i för socialiska gemenskap ska ha en 3D-skrivare. Stå på torget. Ja, 3D-skrivare på torget. De kan printa ut någon grej som man behöver.

Och ett exempel som tas ofta då är proteser. Om man har tappat en kroppsdel så kan man printa ut sin egen protes. Och det råkar vara ett sådant exempel för att de måste ju de måste ju göras väldigt exakt efter en viss person. Och det är därför man har nytta av 3D-printing. Jag kommer tillbaka till varför det är intressant. Orsaken till att man kan ha digitala allmänningar vad gäller mjukvara och Wikipedia och sådana saker är att nyckeln till det är extremt låga kostnader för att överföra och kopiera information.

Det kostar sig lite pengar att betänka på det som gratis, för alla praktiska syften är det gratis. Men så fort det tar steget över till materiell produktion så har det jättehöga kostnader. Till exempel 3D-printning av saker. Det är ju dyrare än industriell produktion. Den enda gången som det är mer ekonomiskt effektivt att printa ut en egen grej än att masstillverka den, det är om du måste ha någonting som har en helt unik form, till exempel en protes anpassad för en specifik person.

Men om du ska ha till exempel en tandborste eller något sånt där. Det är helt vansinnigt att 3D-printa den för det kommer vara mycket billigare, effektivare och mer miljövänligt om man massproducerar den i en fabrik. Så det är en totalt orealistisk och ärligt talat väldigt korkad idé som de får fram här.

Boris

Ja, titta, det är bra att du tog upp det där med 3D-printningen. Tittar man på dess, det blir mycket romantiserande där, men tittar man liksom, ta bara Sveriges, men det är avancerat i industriland. Jag har besökt det. Det är den anläggning i Sverige som ägnas, som gör 3D-grejer och specialgjorda för olika industrier. Och visst man blir jättefascinerad, men det är ju specialgrejer, kostar jäkligt mycket och det är inget stort företag vi pratar om.

Så det är ju sådana här saker som kommer språng och visst men det är en bra bit kvar till. Var man kan nyttja detta och inte ens då så är det givet att var man kommer att se någon poäng i att utnyttja detta. Det här var ju en bra liten text på något sätt men det var bra att du knackade ner det lite till den faktiska verkligheten. Och sen tycker jag att de missar en sak hos William Morris som är väldigt viktig, eller som drev honom i alla fall.

Han... Två saker drev ju honom, förutom att... egentligen var det tre då, förutom hans marxism. Men det som drev honom mycket mer var att han tyckte att samhället var så extremt fult. Han hatar ju samhället omkring sig. Fula saker, fula människor, alla får säga, allt var fult. Så han engagerade sig på ett väldigt framgångsrikt sätt på mängder av områden. Boktryck av konst, typografi, han skapade egna typsnitt.

Tapeter finns i mängder av, även svenska hemma och ute i världen som har William Morrins tapeter idag, eller William Morrins mönster på tyger. Han skapade möbler, ägnade sig åt olika former av konsttryck, var otroligt allsidigt verksam. Och så var han också poet och künst. som författare som News from Nowhere.

Och vad jag förstått så var tolken ganska påverkad på många sätt av William Morris. Fast de stod inte så nära varandra politiskt. Men det Morris betonade var ju också den egna fysiska aktiviteten. Att ett samhälle blir vackert först när vi gör vackra saker.

Och det bästa sättet att lära sig förstå tingens. Det är en av de skönheter, hur vackra de kan bli, det är att kunna göra dem själva. Att odla, sy, snickra och så vidare. Jag tror fortfarande att det där är något som är nödvändigt för den kompletta människan. Sen kommer vi få ett mycket lättare liv på andra sätt ju mer tekniken utvecklas.

Men den dag vi släpper, eller den dag vi inte har människor som kan det verkliga hantverken, och människor som vill bli allsidigt utvecklade, utan bara tekniken, då får vi också ett fulare samhälle och fulare människor.

Martin

Spännande diskussion som pågår på bubbla.bbs. Apropå angående. Hantverksmässighet och hur är det möjligt att återgå till ett samhälle som mer präglas av av hantverksmåskalighet och för all del skönhet. Du och jag, du startade en tråd Boris och jag hakar på och skrev ett par inlägg för att försöka stöta och berätta. Jag hoppas vi kan fortsätta lite på den diskussionen där på bbsen.

Boris

Absolut.

Martin

Det är verkligen din förbläs. för de här sakerna men jag är också skeptisk och undrar om hur man kan skapa ett ekonomiskt ramverk där det får plats.

Boris

Ja det kräver ju krasch eller krig hörde jag på att säga.

Martin

Eller bara att man har ett väldigt rikt samhälle. Ett rikt samhälle där man kan unna sig det som en lyx.

Boris

Ja samtidigt är jag lite pessimistromantiker. Jag tror du måste ha liksom Jag har liksom aldrig gått igång på de här utopiskt kommunistiska idéerna eller trott på dem riktigt. Du vet, att jättemycket överflöd, inga krig, inga sjukdomar, ingenting. Och då ska vi alla skapa. Jag tror att du måste befinna dig i kamp med naturen, tingen, materialen, dig själv.

För att den där skönheten ska uppstå. Jag blir nästan inte rädd vid tanken på att leva i ett samhälle där allt är fixat och färdigt. Jag skulle inte gå upp ur sängen bara för att skrota runt och göra vackra saker. Det där är... Du måste veta att du måste ut och skjuta vargen för att du inte ska riva fåren och såna saker.