Transkribering
Klas Östergren, Kjell Espmark och Peter Englund lämnar Svenska akademien
Martin
Claes Östergren, Kjell Espmark och Peter Englund lämnar Svenska Akademien. Östergren refererar till de allvarliga problem som organisationen sedan länge haft, hävdar att man sviker både grundaren Gustav III och beskyddaren Carl XVI Gustav, samt frångår måttet snille och smak.
Det är ett manfall på Svenska Akademien som har tappat ännu fler medlemmar. Jag tror att man inte kan gå ur Svenska Akademien, i alla fall inte på något enkelt sätt. Man kan bli utesluten, men det de här gör, Östergren och Englund och Espmark och så vidare, det är att de väljer att framleda sig inte delta i Akademiens verksamhet. De ställer inte sina platser till förfogande.
Ett av många problem som det ställer till är att Svenska akademin är på väg att inte längre vara beslutsmässig. De har tappat fem sammanlagt medlemmar som inte deltar i verksamheten längre. Så om de tappar en eller två till så är de enligt sin egen stadgare inte beslutsmässiga. Då kan de inte välja nya medlemmar.
Då får man anta att akademin dör ut av naturliga skäl. Det är stormen i Svenska akademin som... Kretsar kring akademiledamoten Katarina Frostenson närmar bestämt hennes man, Jean-Claude Arnault, en så kallad kulturprofil. Vi har många profiler idag, vi har ensamkommande profilen Arif Moradi och den på vissa sätt relaterade kulturprofilen Jean-Claude, även känd som Clodan som...
Han har gjort sig skyldig till en rad uppseendeväckande saker. En sak är hans relationer med damer. Hans många affärer med kvinnor runt om i det svenska kulturlivet. Inklusive då inte bara hans fru som sitter i akademin utan minst en annan kvinnlig akademinledamot och oräkneliga andra i det svenska kulturlivet.
Och han har också, det berättas det om nu i dagarna, han har läckt hemlig information från akademins överläggningar, till exempel information om dels om vem som ska få litteraturpriset, Nobelpriset, som Svenska Akademin som bekant tilldelar. Och vid sju olika tillfällen så har han berättat då, utomstående, i förväg, vem som ska få priset.
Och han har också, vid åtminstone ett tillfälle sägs det, berättat om vem som ska få, vem som blir invald i akademin på en tom stol. Han är liksom en vandrande härdsmälta av problem för Svenska Akademien. Och bland annat så har man haft en omröstning internt i Akademien om hur man ska utesluta hans fru som straff då för att hon har fört in den här ormen i Akademiens lärhet.
Jag är inte så otroligt insatt i de här turerna men jag kan konstatera att det är en ömklig, docusåpa-aktig person. Det är en sörja av olika nedre historier. Minst sagt ovärdigt en ärvördig institution som Svenska Akademin. Jag är inte ensam om att tänka i det här läget att det kanske är för det bästa ändå att Akademin får somna in.
De kanske behöver en rejäl härdsmälta och sen bara drar vi ett streck över den. En gång fina institutioner och fina delar av svensk historia. Och så hoppas vi att vi någon gång i framtiden kan bygga upp något nytt i stället.
Boris
Vi behöver ett övergångsprogram där för detta. Sedan några funderingar jag själv har, det är ju eftersom jag har levt med Svenska Akademin så länge i princip sedan den instiftades. Så är det, jag är ju lite fascinerad över dagens kulturjournalisters... moraliska upprördhet över hur sexskandaler är övergrepp och tre kanter och allt möjligt annat i Svenska Akademien.
Och dessutom kanter, det är ju ingenting mot hur det har varit där institutionaliserat i den svenska akademin. Det är ju i 20 år så var Arthur Lundqvist, Svensk Akademin starka man. Och han var ju alltså den stora häradsbeteckaren i svensk kulturliv. Han var ju vidrig person på det sexualmoraliska området och var det också helt öppet.
Och det är klart att sånt skapar strukturer och kulturer. Som lever kvar, han satte ju tonen. Men ingen petar liksom på Arthur Lundqvist. Arthur Lundqvist är ju också instrumentell när det gäller att införa i det svenska kulturlivet och litteraturen tredje världen, dyrkan, dyrkan av primitivism, hat mot vad som betraktas som borgerliga värden och kärnfamilj.
Så jag tror vi ska backa lite grann för att förstå. Som ni säger, vi ser ju ett totalt sönderfall i akademin. Men det är ju bara för att... Det är arvet efter Arten Lundqvist, som ändå kan uppskattas av fattare på en del sätt. Men det är arvet efter honom och hans stenhårda diktatur i 20 år. Och sen kommer in andra rangens författare.
Och då får vi det här totala sönderfallet. Dels känner inte dagens kulturjournalister till detta, och jo, känner de till det så skulle de inte vilja beta det i alla fall. Och sen är det också så att tittar man på de figurer som, det har ju också förvånat mig länge att ingen tar någon strid om Vilka som företräder Svenska Akademien Horas Ängdahl går ut idag och talar om att Sara Daniels är sämsta.
ständiga sekreterare som akademin har haft. Ja, hon är inte speciellt bra. Jag menar Peter Englund och Horace Engdahl var heller inte speciellt bra. Och att Peter Englund som är en andra rangens historiker överhuvudtaget är invald i Svenska Akademin är obegripligt. Jag menar hans livsverk består i att skriva böcker där han läst från soldaters krig och berättar för oss att krig är vedervärdigt.
Det kunde vi föreställa oss ändå. Svenska akademin har ju intellektuellt och kunskapsmässigt havererat sedan länge. Och eftersom den verkar i en moralisk struktur som är förrödd av Arthur Lundqvist så finns det inget hopp. Men, som gamla trottkister Martin, ska vi presentera ett övergångsprogram. Jag tror inte att akademin behöver läggas ner.
Men däremot så tror jag att det finns en oerhört enkel lösning för Hans Majestät Koningen som faktiskt kan gå in och styra om han vill. Han har sagt att han inte vill men man borde. Och det är ju faktiskt att i Svenska Akademin också inkorporera representanter för finlandssvenskarna.
Mmm! På andra sidan Östersjön har vi en stor mängd författare, intellektuella och tänkare som också har stora kunskaper om antiken och Byzans. Det flera skulle kunna gå in i Svenska akademin. Kungen har rätt att omorganisera akademin.
Och det vore en väldigt bra signal på alla sätt tycker jag att omstrukturera den och faktiskt inkorporera svensktalande i Finland i den. Och jag tror vi skulle få lugn stabilitet. och en mycket mer jordnära kunskap och tillgång till en annan syn på kultur och politik om vi fick in minst 5-6 finlandssvenskar i den svenska akademin. Vilket vore historiskt korrekt också. De fanns faktiskt där en gång i tiden, när det var ett gemensamt rike.
Martin
Jätteintressant idé. tycker jag. Och för all del så skulle jag gärna vilja se den svenska politiska korrektheten försöka stå upp mot en Jörn Donner eller något sånt där som kom in och levde rövare. Ja, en väldigt spännande idé faktiskt. Vilka namn kan man tänka sig? Jörn Donner lever han fortfarande, han skulle vara kul. Men finns det några andra som du kan nämna?
Boris
Jörn Donner lever fortfarande och det finns ju... Skulle man ta moderna författare skulle jag gärna se Kjell Westeröster. Sen har de ju ett knippe historiker och filosofer som jag tycker är jätteintressant. Jag nämnde just det här med kopplingen till.
till antiken och till österomerska och finlandssvenskarna har icke riktigt släppt det där arvet och de har ju det också genom närheten till Ryssland och brottas med det ryska arvet så att det finns rätt många man skulle kunna plocka där. Det är bara att titta över Östersjön och plocka in dem.
Martin
Det finns fler problem i Sverige som skulle kunna lösas av Finland. Låta finländare ta över. Ja visst, det är en ganska deltalande sak. Finsk invasion kanske vore någonting att lobba för i bakgrunden.
Boris
Ja, men på riktigt alltså. Att faktiskt slå ihop rikerna igen och låta dem ta över.
Martin
Definitivt så har jag den känslan ibland i mina mest sverigepessimistiska stunder att det enda som är kvar av Sverige som är någonting att ha, det är de spilder av det gamla Sverige som finns kvar i svenska Finland. Men jag tror ibland så tänker jag att det är gräset i grönare på andra sidan och allt sånt där. Finlandsvenska personer som jag pratar med brukar inte vara lika entusiastiska inför den här idén som jag är.
Boris
Nej, jag har ju rört mig en del i de kretsarna under kraft- och kulturtiden i Finland. Och om man säger så här att Sverige skulle kunna bli bättre om vi importerade finlandssvenskar och sånt och sätte här i akademin, i förvaltning och annars det hades.
Så ska man ju också tänka sig att problemet är att de kanske inte är så jättesugna. Du nämnde Jörn Donner, han har ju varit här en gång och dragit. Varför skulle de liksom rädda oss?
Martin
Jag tror också att möjligen så kan Finland vara en lösning, men det kan bara vara en sorts tillfällig, kortsiktig lösning. Jag läste en intressant inlägg på BubblaBBS om Svenska Akademin. Vi har haft en otroligt bra tråd, extremt mycket intressant information om det som pågår och det som hänt historiskt. Jag läste nu bara en förmiddags. En jätteintressant jämförelse av Svenska Akademin nu och hur den var sammansatt år 1900.
med genomgång av alla 18 stolarna, vilka helt enkelt de konkreta personer som basen sätter. Och det är verkligen anslående hur fattigt urvalet av människor är idag. Jämför man de här akademiledamoterna från år 1900 så var de enormt mycket mer bildade, mångsidiga, framstående och på alla sätt en verklig elit.
Och som det påpekades också här i inlägget, att det här var inte personer som var beroende av sitt medlemskap i Svenska Akademien för att vara kända och få plats i offentliga samtal utan det var snarare tvärtom. Att akademin blev stor i kraft av de här medlemmarna. Och idag är det naturligtvis precis tvärtom. Och tanket som slår mig...
Vi har läsare här, vi har biskopen som också är en framstående poet och litteraturvetaren som också är en fin botanist och naturvetaren som också är en framstående radikal politiker och så vidare. Men problemet idag det är inte att vi avstår från att välja den där biskopen eller den där botanikern till akademin.
Problemet är att de finns inte. De människorna existerar bara inte. Det är inte det att vi inte... tar tillvara på våra samhällseliter. Vi har inga samhällseliter längre. Vi har under de senaste hundra åren drygt så har vi inte gjort det som vi skulle behövt göra för att överhuvudtaget ha samhällseliter kvar. De de elitiska eller aristokratiska skikt som fanns, och jag menar inte de adliga familjerna utan bara framstående familjer, de har De som fanns för kanske fram till 100 år sedan och sånt där, de har proletariserats och det har varit en högst medveten agenda.
De har lagt till att det ska inte finnas familjer i vilken människor kan växa upp och få fokusera helt och hållet på olika typer av högre syften. Alla ska in i samma industriella skolsystem, i samma grottekvarnar och tillhöra samma. samma, ja, vad man nu ska kalla det för, samma proletariserade medelklasstillvaro.
Vi ska inte ha några samhällseliter. Definitivt ska vi inte ha några bildningseliter. Vi kanske kan ha det igen i framtiden. Men det här är rent krasst, det är någonting som har hänt i alla länder. Kanske inte lika mycket i alla länder, men det är en bredare utveckling i hela västerlandet sen första världskriget, enkelt uttryckt.
Boris
Ja, alltså det där är... Den där saken tror jag är... just frågan om bildningseliten alltså, är ju en av de saker som jag tror man duckar för när man diskuterar västerlandets förfall. Och därför blir ju Svenska Akademin och urvalet, tror jag, en jävligt bra utgångspunkt för det hela. Det du nämnde om den Svenska Akademins...
medlemmar tidigare, vad som kännetecknar dem och så vidare. Det är ju för att visa sant, men den typen av intellektuella fanns ju alltså i hela Västerlandet. Det var ju ett självklart ideal. Att du hade till exempel en profession, yrkeskompetens eller en akademisk underriktning och sen ägnade du dig åt en massa andra saker också.
Du var en allsidigt lärd människa. Eller åtminstone en allsidigt nyfiken människa. Det idealet är ju totalt utplånat, det finns ju inte längre på något sätt. Och innan vi har återupprättat det idealet så kommer vi ingenstans helt enkelt. Sitter vi liksom med andra rangens poeter och historiker i Svenska Akademin? Jag menar, ta bara en sådan sak som att Sara Danielsby ständigt sekreterar och sen blir Bob Dylan Nobelpristagare.
Och vi ska låtsas att han är arvtagare till antikens stora diktare. Du vill ju bara rulla in din närmaste matta och försvinna från världen efter detta.
Martin
Ja, jag tänker i alla fall att Finland i all ära och kanske att förfallet har... är mindre långt gånger till vissa andra länder. Men jag tänker faktiskt ändå att nu måste Svenska akademin och de så kallade eliterna få somna in och de här institutionerna kan brinna i Sverige och andra länder. Och sen, om det finns något hopp, det hoppet finns i att människor faktiskt är intresserade av bildning till exempel och att föra över kunskap och de här sakerna till kommande generationer.
Det här är ett exempel på det. Gör exakt den raka motsatsen till att söka sig till elitinstitutioner eller orientera sig till Svenska Akademin. Man ska göra exakt tvärtom. Gå ut i samhället. Vända sig bort i motsatt riktning från Svenska Akademin. Springa så långt som möjligt ut i vildmarken och uppfostra sina barn i fred långt bort från Horace Engdahl och Klas Östergren, Frosten Sond, Klådan och de andra. Skydda barnen från de här människorna, så att de inte ska bli lika fördummade och enkelspåriga som de här akademiledamoterna.
Boris
Ja, men just därför tror jag att det här... För en gångs skull är jag inte mer pessimistiskt uppgiven än dig, alltså. Jag tror just att, nu låter jag verkligen som en gammal skiss, men övergångsprogram är inte oviktiga. Inte därför att de kanske letar en förändring med att de får folk att fatta hur det skulle kunna vara. Därför tror jag att tanken på till exempel att öppna akademin för finlandssvenskar är väldigt viktig.
Tänk dig själv om en sån här självklar sak, även om jag inte är sån här person. Jag har extrema problem med von Richt, alltså. Den extrema pessimisten, mer pessimisten, ja. Tänkte jag ta honom i den svenska akademin.
Martin
Boris
Ja, men alltså, inte nu, men om man hade haft honom i den svenska akademin.
Martin
Boris
Det hade ju betytt jättemycket. Jag menar, du ska kunna vara upp honom.
Martin
Boris
Martin
Ja. Färgerna. Georg Henrik Fronvrikt, honom skulle vi gärna ha haft i Svenska Akademin. Och för all del en del andra människor. Min käpphäst är Lars Gustafsson som fortfarande lever i liv och som inte är så här. Nej förlåt, han är inte i vidiv lägre. Han var fram till nyligen och borde ha suttit i akademin i flera årtionden. Så visst, man skulle kunna göra det bättre.
Boris
Det där är ju en gammal debatt som jag tror man inte ska släppa. Det säger rätt mycket om vilken skitinstitution akademin är. Att inte Lars Gustafsson sitter där är ett elände. Vad man än säger om Jan Myhdal, det är ett elände att han inte sitter där. Det är därför jag kallar det akademi. Han borde ha suttit där. Svendel Blank borde ha suttit där.
Fagerberg borde ha suttit där. Liksom, om vi tar alla de människor som räknar upp nu och författare, har ju en bredd och en förankring i flera olika discipliner. Och är lite grann renaissance-människor. De har aldrig kommit ifråga för Svenska Akademin. Istället får vi blodfattiga andra rangens poeter och historiker som jag sa. Det är jäkligt tystert.