Transkribering
Jonathan Newman: Jordan Petersons teorier om vad som får människor att handla stämmer med praxeologi
Martin
Jonathan Newman, Jordan Petersons teorier om vad som leder människor till handling, stämmer bra överens med Ludwig von Mises och Marie Rothbards praxeologi, exempelvis i tesen att individers värderingar manifesterar sig i handlingar. Det är ganska kul tycker jag den här veritabla Jordan Peterson-historin som breder ut sig.
Det är bra på många sätt, motiverat och begripligt. Men nu ska även Mises-institutet i Alabama utforska kopplingarna mellan sin verksamhet och Jordan Petersons fascinerande föreläsningar. På ett sätt tycker jag det är intressant. Allt eftersom Jordan Peterson blir mer högt profilerad och mer kontroversiell så växte frågor om hans politiska ställning.
Till exempel såg jag att nu i dagarna så har det diskuterats på Bubbla BBS. Det har varit en diskussion om vad han egentligen står. Han hade ett samtal med... Jäklar, jag glömmer alltid bort vad han heter... Öhm... Arp... Brassel... Nej, tänkte han. Den brittiska vänstertomten, i alla fall. Han hade en sån här intervju med Pieterson, där de pratade om jämlikhet.
Och hurvida jämlikhet är ett problem. Och Jordan Pietersson har ju inte en traditionell mainstream-syn. Han tenderar att säga att ojämlikhet är någonting naturligt, som är ondvikligt för det beror på hur man tänker på det. Faktorer och så vidare. Samtidigt så har Peterson en väldigt stark tendens att prata om ojämlikhet som ett problem.
Någonting som man ska motverka så mycket som möjligt. Han skryter om att en av hans metoder som han har utvecklat och sprider på olika sammanhang har haft väldigt bra effekt på att minska ojämlikhet mellan grupper i studieresultat. Genomgående så pratar han om det som ett problem vilket är en sorts... som naiv i mina ögon, lite grann som en politisk idiot ibland.
Men sanningen är efteråt att han är inte så intresserad av de frågorna och det är inte det han fokuserar på. Men, Misesinstitutet vill göra en jämförelse och... Det var inte så kryssat och skämmigt som jag trodde att det skulle bli när jag läste den här artikeln. Framförallt den här jämförelsen är baserad på en läsning av Jordan Peterssons Maps of Meaning, som är en av hans mest kända föreläsningsserier.
Det påpekas tre gemensamma temat som går igenom både hos Petersson och hos Mrs Rothbard-traditionen. Handling uppstår ur missnöje.
Det är en utgångspunkt av både Joran Pietersson och Ludvig von Mises. Jordan Peterson pratar väldigt mycket om arketyper, de här klassiska arketyperna och myterna. I centrum står det naturligtvis det man kan säga är lite grann som urmyten, övergripande urmyten av hjältemyten. Hjältens resa, där hjälten lämnar hemmets trygghet, går ut i världen för att trotsa diverse faror för att uppnå ett mål.
Tack för mig. Det här har ju en väldigt stark likhet faktiskt med någonting som Ludvig von Mises pratar om, nämligen entreprenören. Entreprenören är i grunden samma arketyp som hjältearketypen. Det är någon som exponerar sig själv för osäkerhet. Någon som tar risker för att eventuellt nå en större vinning i framtiden.
Jag skulle vilja påstå att det är helt enkelt samma arketyp. Det är två olika ord bara för det. Då kan man säga att entreprenörer, det förknippar vi med ekonomisk verksamhet, med en hjälte är både något mer generellt men också något mindre vardagligt. Vi brukar inte tänka ett hemlagd hjältemod. Men både hos Jordan Peterson och den misessianska traditionen så är det något mer generellt.
så är det så med en grundläggande urarketyp som hjälpte hjälpte myten att det är någonting som manifesteras i i alla människor i olika utsträckning. Men det är även så att entreprenörskap är någonting som sker i stort och i smått. Det är inte bara Elon Musk som är en entreprenör, utan utan det är alla. Alla som tar en risk.
Alla som som liksom investerar i någon typ av projekt satsar vid förhoppning. Det är inte bara en entreprenör som investerar i en sån här sak. Det är även en entreprenör som investerar i en sån här sak. om att få någonting i framtiden, men drar det osäkert. Alla som hanterar risk och osäkerhet är i den utsträckningen entreprenörer. Det tycker jag är lite intressant att läsa om, den här parallellen mellan hjältearketypen och entreprenörsarketypen.
Och sen också resonemang här om att värderingar manifesteras genom handlingar. Österrikisk ekonomisk teori som har uttryckts av Mises, Hayek och Rothbard. Rothbard kallar det för demonstrerade preferenser. Hos Hayek finns det väldigt raffinerade resonemang om hur mycket kunskap är tyst och det absolut enda sättet att få information om människors värderingar i många fall är att observera hur de handlar.
Rättare sagt att deras agerande är en marknadskontext, få genomslag på prisbildning och så vidare. Det finns inget annat sätt än mänsklig handling att få det. att få information om vad som rör sig i folks huvud. Därför att folk vet inte ens själva vad som finns i deras huvud förrän de har agerat ut sina preferenser. Och det är någonting som Jordan Pietersson pratar om väldigt mycket också.
I hans fall då att handlingar och värderingar är två sidor av samma mynt. Man kan tekniskt sett inte göra det ena utan att göra det andra.
Boris
Ja, jag blir tystad därför att jag... Jag fastnade på ditt inledande viktiga påpekande, alltså just den politiska sidan hos Jordan Peterson. Jag är lite fascinerad över, jag måste säga att jag tycker egentligen att det är så jävla självklara saker han säger hela tiden. Och jag är lite fundersam på hur det kommer sig att han får ett sådant jävla stort faktiskt, tror jag nästan från honom själv också oväntat politiskt genomslag.
En person som egentligen, i min mening, ägnar sig åt att diskutera ganska grundläggande saker, vad det innebär att vara människa, plötsligt liksom skapar ett mycket, mycket större kraftfält omkring sig. De mekanismerna förstår jag för en gångs skull faktiskt inte riktigt.
Martin
Folk är ju väldigt svältfödda på den här typen av diskussioner. Och att bara gå utanför den gängse politiskt korrekta mainstream-anläggningen och att ens prata om de här frågorna om till exempel högre syften och transcendenta värden och hur man hittar mening i sitt liv och så vidare.
Att ens beröra sådana här frågor är i sig en En radikal, kanske en revolutionär handling, med tanke på hur undertryckt alla sådana perspektiv är. Och hur mycket sprängkraft som finns i att ens börja tänka i de banorna. Åsett om det är avsiktligt eller inte, från Jordan Petersons sida eller från någon annans sida. Och i en rimlig värld så skulle Jordan Peterson inte sticka ut särskilt mycket för att det skulle finnas...
Det skulle vara en självklarhet för människor att meditera över de här sakerna i sitt liv. Det skulle finnas andliga kulturella traditioner som håller de här tankesätten vid liv och hjälper människor att tänka de här vanorna. Människor skulle vara mer bevandlade bara i litteratur generellt till exempel, vilket skulle göra att de hade mer kontakt med de här arketyperna som Johan Peterson pratar om. Vilket i sin tur skulle göra att de skulle vara mer bevandlade. psykologiskt integrerade med sig själva. Så det är det som de här arketyperna... Det är som ett vakuum av svältföddhet.
Boris
Ja, och där sätter du fingret på något mycket viktigt. När du sa att i en normal värld så skulle en liksom i en behaglig värld, det skulle Jordan Peterson vara en lektor på något litet undangömt universitet i Kanada eller någonting sådant som gick i skogen på fritiden och Hans elever känner till honom.
Alltså det säger ganska mycket om absolutiteten i världen. Att de ganska enkla sanningar, tycker han ändå framför, men som är bra, får sånt jävla genomslag. Men sen tycker jag också, nu när jag bara tittar på den mycket mer på grund av Joran Petersson-fiberna, att ibland när han interagerar med andra människor, då märker man att han själv liksom undervisar ut så någonting, liksom att hur fan hamnade jag här egentligen? Och varför ska jag prata med den här människan som är dum i huvudet? Vilket är ganska fascinerande att se.
Martin
Ja, jag tycker det är lite ambivalent ibland och jag tycker det är svårt att tolka, men definitivt så... Så finner sig han nu i en situation som han inte trodde att han skulle hamna i. Och jag vet inte hur det påverkar honom att vara i den här situationen, att få så mycket uppmärksamhet och så vidare. Men mitt intryck är att Jordan Peterson...
tycker inte att de här grejerna han håller på med är så otroligt speciella. Johan Pietersson är inte en del av Johan Pietersson-kulten. Nej, exakt. Hans inställning, och framförallt om man tittar på hans gamla grejer, så är det så tydligt att han tycker så här att det här är väl inget särskilt, det här är ju liksom bara så här, vem som helst kan ju läsa Jung och Piachet och göra sig av de här grundläggande sakerna. Och det är ju bara märkligt att det är ingen som läser bibeln längre och så vidare.
Sen vet du, över tid så tycker jag mig se vissa tecken på att Jordan Peterson fokuserar lite mer på sig själv och på rörelsen som byggs runt omkring honom. Han verkar ha tagit djupa intryck av alla människor som skriver till honom, berättar hur mycket hjälp de har fått av honom och att Folk stannar på gatan hela tiden så fort han går ut.
Jag ska inte säga att jag får intryck av att det går någon mot huvudet. Men jag får lite grann känslan av att han har blivit mer upptagen med det som händer runt omkring honom. Snarare att utveckla de här idéerna. Så jag blev nästan lite sådär... Jag var inte bara besviken när jag hörde att de har lagt planerna på is om att starta.
Det nya Jordan Peterson-universitetet. Jag hoppas de tar det gradvis, steg för steg, så att Peterson själv får en fin möjlighet att integrera de här framgångarna och uppmärksamheten man får. Det måste vara väldigt svårt att föreställa sig, men det måste vara väldigt intensivt i alla fall. Allting som händer för Jordan Peterson just nu.