Martin

Projektet med Svenska Akademins ordbok som inleddes 1883 står nu klar när 39 och sista volymen publiceras den 20 december under Akademins högtids sammankomst. Och nu börjar arbetet med revidering såsom att rensa upp bland sådant som anses otidsenligt eller olämpligt. Arbetet med Svenska Akademins ordbok det inleddes alltså år 1883.

Så att från 1883 till 2023 så är det 140 år. Det tog 10 år innan första bandet publicerades. Och sen tog det 130 år till innan det sista 39-bandet publicerades. Det är fantastiskt. Enormt. Ambitiöst och långsiktigt projekt. Och Svenska Akademins ordbok är alltså inte som den här lilla blåa ordlistan.

Som alla är bekanta med. Som alla har hemma. Det är inte så många som har Svenska Akademins ordbok hemma. Vi ska komma tillbaka till det. Ordboken är alltså en komplett uttömmande beskrivning av det moderna svenska språket. Det som av linguister kallas för nysvenska. Svenskan från Gustav Vasas tid fram till, jag vet inte exakt, men slutet av 1800-talet, början av 1900-talet så hade man ett antal stora språkreformer, stavningsreformer och så vidare.

Och jag tror att det är ungefär dit man räknar. Jag tror man säger att... Då ersättes nysvenskan av nusvenskan. Jag vet inte i vilken utsträckning nusvenskan också ska dokumenteras i Svenska Akademins ordbok. Jag tror att det också ska in. Och att det är bland annat det som de ska hålla på med nu under de kommande tionde åren. Hur som helst. Det är ett enormt ambitiöst projekt. De flesta språk har ingen motsvarighet till en sån här ordbok.

Akademin skriver på hemsidan för ordboken att bland de germanska språken... Så finns det bara tre motsvarigheter i världen. Och engelskan har ju Oxford English Dictionary. Som är också en sån här 20-band, väldigt utförlig, historiska engelska. Och tyskan har Deutsches Wörterbuch. Som påbörjades av bröderna Grimm. Någon gång på början av 1800-talet. Och också tog väldigt lång tid att ge ut.

Och nederländskan har Vordenbok. Det är det nederlandske tall. Så svenskan blir det fjärde germanska språket som dokumenteras på det här utförliga sättet. Och det finns inte så många andra språk heller som har sådana här liknande ordböcker. Jag tror att det finns på franska, italienska och spanska. Men Svenska akademins ordbok, det är nog i alla fall ett av världens tio mest ambitiösa projekt någonsin i den här genren.

Och i slutändan så har det blivit 33 111 sidor fördelade över 39 band. 39 band är ett väldigt udda antal band för övrigt. Man tänker att de kanske kunde ha fått det till 40 band när de ändå hade gjort 39 band. 39 är jämnt delbart med 13. Så att om man ställer dem över tre hyllplan så kan man ha 13 band på varje plan. Det skulle nog bli väldigt snyggt. Men i övrigt så är det lite begränsat. Man måste liksom ha det antingen på ett hyllplan eller på tre hyllplan.

Boris

Lite olikspådande också med tre hyllplan med 13 volymer i varje.

Martin

Jag vet inte om det är bara jag, Boris, men det finns ju en hel del numerologiska, mystiska vibrationer här. Jag känner mig med 33 111 sidor. Det där är ju frimurar-numerologi. Och det här med 3 gånger 13 och så vidare. Det är ganska mycket sådana mystiska saker faktiskt kring den här ordboken. Vi behöver inte gråta ner oss allt för mycket i det här, men ni som vet, ni vet.

De här böckerna med 39-banden är väldigt vackra också. De är väldigt fina att titta på. Men tyvärr så har det bara tryckts ungefär 200 ex av hela serien. Och jag antar att de är ruskigt dyra. Jag har faktiskt försökt hitta ett pris. Jag har kollat på olika hemsidor. Säljs de av Akademin? Jag hittar inget sätt att köpa fysiska ex. Jag tror att man kanske måste kontakta Akademin eller redaktionen och göra ett med en individuell deal om man trycker upp dem.

Om man kanske är i ett bibliotek eller något sånt där. Det verkar inte gå att bara beställa ett x och de säger att 200 x har tryckt. Bara det tycker jag är väldigt mystiskt och intressant. Ordboksredaktionen själv de verkar ha en ganska defaitistisk attityd till det här med upplagarna. Christian Mattsson som är redaktionschef han säger att det är bra att alla framtida versioner av ordboken kommer att vara enbart digitala.

Därför att Ingen kan ju ha en ordbok som är två och en halv hyllmeter hemma. Och jag kan bara säga att jag tycker att det är fel inställning. Särskilt när man är chef för skapandet av en ordbok som är två och en halv hyllmeter. Ge inte upp så lätt, säger Christian. Jag skulle gärna vilja ha... hela serien hemma på min hylla. Det var därför jag försökte kolla upp priset. Ja, Boris, du som har varit med längs hela arbetet, alla 140 åren när man har producerat ordboken, vad är ditt perspektiv på det?

Boris

Jag tycker grabbarna har gjort ett väldigt bra jobb, även om de så uppenbart nu har kroknat faktiskt. Dels den defaitistiska inställningen och sen det här med att nu ska vi gå vidare men då ska de börja städa bort otidsenliga saker och uppdatera.

Det där fasar man ju verkligen för. Det underbara med ordboken är just härledningarna bakåt. Man kan följa hur ett ord utvecklas, dess förhistoria, dess olika betydelser. Och det sätts i princip alltid in i ett sammanhang där ordet har dykt upp.

Det är oerhört lärorikt och berikande för det egna språket. Och fascinerande att se många gånger ett ord för första gången dyker upp i en Gustav Vasa skrivelse. Bara det. Nej, det här har ju varit en väldig kulturgärning. Det förvånar mig att så få verkar känna till och använda den. Och den här inställningen gör ju inte att det kommer att bli mer av det. Jag har ju snyggt jobbat grabbar men jag är lite orolig för att nu kommer det att försumpas.

Martin

Det är intressant det där med hur man använder ordboken. Jag är ju inne i ordboken minst en gång i veckan. Ofta förstås flera gånger i veckan så är jag inne och läser i Saub de här långa, långa artiklarna om ord. Och jag gillar att citera dem, jag brukar citera dem på BBSen ibland för att jag tycker det är så festligt. Men jag vet inte hur många som gör det.

Jag tycker bara att de är så enormt, precis som du säger Boris, så intressanta, så lärorika, så utvecklande. Jag hoppas att folk, åtminstone folk som lyssnar bra i bubbla förutsätter jag sitter ofta och läser i ordboken. Ja, det är ruskigt det här med att de ska skriva om de ska skriva om boken. Det finns några pratbindelser, jag tror att de kommer från Christian Mattsson också. Ja. Till exempel stereotypa föreställningar om kön eller etnicitet.

N-ordet står helt okommenterat. Det var ju ett helt annat synsätt för 150 eller 100 år sedan. Dessutom ska en del ålderdomliga stavningar uppdateras. Man fattar ju liksom. Jag kollade på Wikipedia. Därför har jag hittat flera exempel. Det är helt enkelt att språket har utvecklats de senaste hundra åren. Det här exempel ger mig alltid att ordet allergi inte finns med i ordboken.

För när de gjorde volymen med A på 1800-talet så fanns inte ordet allergi. Men också ordet astronaut och även ordet kärnkraft finns inte med. Och vissa ord har förlegade definitioner. Därför tar jag upp ett ordet. tåm, eller ordet cell skrevs då för hundra år sedan med en föråldrad vetenskaplig kontext.

Ett annat kul exempel som de ger, som jag tycker är väldigt festligt, är att om man slår upp ordet bäver i Svenska Akademins ordbok så står det att det är ett utrotat djur. Bäven är utrotad i Sverige. Vilket den var då på slutet av 1800-talet, men som alla betos säger inte det längre. Tvärtom, bäven är... ...ett överbefolkat skadedjur vid det här laget, åtminstone i vissa delar.

Ett annat kul exempel var ordet kognition som beskrivs som ett utdött ord men som har fått nytt liv. Men det kommer ju bli fruktansvärt när de ska gå igenom och göra sin stereotypa föreställningar om kön eller etnicitet. N-ordet står helt okommenterat. Jag kunde såklart inte låta bli att kolla upp N-ordet i Saub när jag läste det här.

Det kom ju då från bandet med N som publicerades 1947. Så det var inte 150 år sedan, 100 år sedan. Det var 1947. Och det var jätteintressant. Jag läste hela artikeln om ordet neger. Och jag har aldrig varit så här som jag tycker att ordet neger är särskilt kul och kittlande och kul att säga neger och sånt där. Men jag blev en sån person av att läsa den här artikeln.

Därför att det finns så många intressanta... ordvändningar och kombinationer av ord som jag bara aldrig hade hört förut men som jag nu blir alldeles betuttad i.

Boris

Jag använder tid som det är.

Martin

Ja, nu ska jag börja använda den. Vet du till exempel vad negerdar är för något?

Boris

Nej.

Martin

Det betyder jazzmusik.

Boris

Det är ett underbart ord.

Martin

Ja, jag tycker det är fantastiskt. Och det finns också en växt som heter Negerkorn. Det visste inte jag. Negerfrö. De är inte så roliga. Det betyder bara att det är intressant att det finns.

Boris

Är dörrarna som är Negerkorn alltså?

Martin

Jag vet inte. Jag vet inte exakt. Det är bara jag läste om det här. Men också om jag borde skrivit ner en rolig exempel. Jag satt bara och gottade med alla de här roliga ordkombinationerna. Det var en väldigt välkvällig kevlu. ordboken funkar så att de har excepter, de har små utdrag ur kända texter som de har för att belägga ord och hur de används så att den äldsta så här presenteras ordet neger jag fick upp till den manlig individ tillhörande den människoras som är inhemsk i central och sydafrika som bland annat kännetecknas av mycket mörk stundom chokladbrun hy, ulligt krusigt hår bred platt näsa och tjocka läppar...

Även utom i sammansättningar numera bland annat i icke-fackmässiga språk med inbegrepp av andra mycket mörkheter folkstammar, till exempel i Australien och södra Asien. Och först, den äldsta beläggningen är från 1680. Det som genom en negre av en indiansk kvinna födde vardag kallar man mulatter.

Och sen har man 1756. Det var väldigt intressant. Så här ser man. Den andra betydelsen är oegentligt och bildligt. Om person som icke tillhör negrarosen men som i fråga om sinnelag, kulturell eller moralisk ståndpunkt och dylikt ansätts likna negrarna. Barbar, vilde. Ett exempel från 1892. Lapparne, äropolcirkelns negrer.

Och människorna i Plautus skådespel Truculentus saknar totalt förmågan att tänka en enda sedlig tanke. Det är då ett slags moraliska negrer. Här är ett uttryck som är helt nytt för mig. En litterär neger. Det vet du såklart vad det är Boris.

Boris

Nej faktiskt inte.

Martin

Det står här att omlejd skribent som ofta i annans namn utför enklare mer mekaniskt litterärt arbete.

Boris

Ah det är det. Det är som en skrivkuli alltså.

Martin

Ja, precis. Från 1943 har vi här. Han blev tvungen att förklara att översättningen gjorts under hans namn, men inte utförts av honom själv, blott av en så kallad neger.

Boris

Ett underbart uttryck. Jag ska genast använda det imorgon.

Martin

Och därifrån så har man också negerarbete, som är rutinmässigt arbete i synnerhet av litterärt slag. Med huvudsaklig tanke på att resultaten av arbetet meddelas utan angivande av upphovsmannen. Jag hade ingen aning om de här sakerna. Nu ska jag lära mig mer. I alla fall, jag tänkte bara att vi kunde nämna några av de här sakerna så att allt det här kommer att försvinna. Allt det här kommer att raderas ur ordboken. Eftersom det är det förhatliga N-ordet.

Boris

Men dessa större skäl alltså att komma och då ändras ju allt det digitala dessa större skäl att komma över en tryckt upplag alltså.

Martin

Det vore fantastiskt om någon kunde lista ut hur man gör för att hitta en tryckt utgåva. Jag misstänkte inte komma att ha råd att köpa den själv men eftersom vi har vissa gemensamma fysiska resurser kanske vi skulle kunna ha ett gemensamt ex ni vet var.

Boris

Exakt det finns ju en färdig plats.

Martin

i vårt gemensamma bibliotek. Där skulle vi kunna ha allt. Men fort, fort innan de tar bort alla kontroversiella ord.