Martin

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed har beordrat militären att inleda en offensiv mot TPLF i Tigray. Abiy hävdar att TPLF attackerat och försökt råna en militärbas i Mekele och för att rädda landet har användningen av våld blivit den sista utvägen. Vi har pratat vid ett par tillfällen senaste halvåret eller senaste året om Etiopien och de interna konflikter som finns i det landet.

Så jag vill inte att vi idag ska gå in allt för djupt på bakgrunden, utan vi kan hänvisa tillbaka till våra tidigare inslag. Men bara kort, kort rekapitulation då, för de som eventuellt inte har lyssnat tidigare, så finns det en väldigt långvarig konflikt i bakgrunden här. TPLF är det traditionella maktbärande partiet kan man säga, sedan 80-talet i Etiopien och de har blivit mer och mer åsidosatta sedan 2000.

18 när Abiy Ahmed kom till makten. Och det har aktualiserats nu senast i och med coronavirus pandemin. Man skulle ha haft val i Etiopien i augusti, men på grund av corona så ställer man invandringen så att vi håller dem någonstans bortom årsskiftet i stället.

Början av 2021 var det sagt. Men i Tigray som är då en region längst upp i den nordliga spetsen av Etiopien. Så sa man att absolut inte, vi vill ha val nu, vi accepterar inte att ni skjuter på valen. Det här är liksom demokrati i vårt system, vi ska rösta redan i höst. Så man utlyste valet, det var det här vi pratade om senast tror jag, när vi pratade med ett i Open Radio Bubbla.

Man utlyste val i september som inte erkändes av centralstaten i Hadis Ababa. Och valet hölls den 9 september och TPLF vann. Inte så otippat, de fick 98% av rösterna, såg jag. Så det gick jättebra för dem i valet. Och från Addis Ababa säger man att det här valet är ogiltigt. Därför att det var inte sanktionerat av etiopiska valmyndigheterna och så vidare.

Det är ett ogiltigt val som inte betyder någonting. Och det var olagligt att hålla och så vidare. Och från TPLF så säger man å sin sida att Addis Ababa-regeringen är illegitim därför att man inte har hållit val som man måste göra enligt lagen. Så det här speciella corona-undantaget att de inte behöver hålla ett val för att sitta kvar vid makten, det köper inte dem. Och tidigare i höst såg det ut som om Abiy Ahmed skulle ligga ganska lågt och låta TPLF hållas.

Det såg inte ut som att han skulle skicka upp stridsvagnarna. när de höll det här valet i september. Men nu har den här konflikten börjat ställas på sin spets. Ett av de första tecknen på att någonting var på väg att gå allvarligt fel var när man ville göra en omorganisering av den etiopiska krigsmaktens nordkommando, som är en stor viktig del av den etiopiska militären.

Då hade man en ny kandidat, en ny person som var utsedd att leda. den här delen av gränerna i militären som skickades upp från Ali Saber bara för att ta plats på den positionen. Men det blockerades av Tigray, så man kunde inte göra den här maktväxlingen i militären. Och sen dess har de utbjudit regelrätta strider.

Addis Ababa säger att TPLF anföll en militäranläggning. Och de har nu använt artilleribeskjutning som de säger för att stoppa en TPLF-attack. Och de säger också att fler militäroperationer är att vänta. TPLF på sin sida säger att deras huvudstad Mekele har bombats. Och att det pågår ännu större stridigheter.

6 månaders undantagstillstånd är utlyst från Addis Ababa hållet. Man har försökt stänga av internet, stänga av telekommunikationer och så vidare från norra delen av landet så att de inte ska kunna meddela sig med resten av världen. TPLF på sin sida utropar flygförbud på sitt territorium. Det finns ett förslag i parlamentet om man ska klassa TPLF som en terrororganisation.

Och mitt i allt det här så har man den här väldigt. känsliga och intressanta frågan om om nordkommandot i militären och det är en väldigt central fråga därför att nordkommandot utgör ungefär halva etiopiens krigsmakt i termer av hur många soldater, hur mycket utrustning man har och så vidare. Och det beror ju på att Tigray, den här delen av militären är baserad, ligger precis i den nordliga delen av Etiopien på gränsen till Eritrea, som man hade det stora kriget medan Etiopien och Eritrea som framförallt var var fokuserat på de här delarna av landet och därför så är det mesta av den militära kapaciteten också koncentrerade.

Och TPLF säger att Nordkommandet har hoppat av. De har nu anslutit sig till Tigray och så har Ethiopianen redan tappat halva sin militär kapacitet. Men även om de inte har dem på ett av som helhet, men jag vet inte säkert, så är det förmodligen så att många enskilda, inklusive officerare, kommer förmodligen göra det. Och det kan också vara så att höga befäl ställer sig neutrala i en eventuell konflikt. De kanske bara tar ett steg tillbaka och säger att vi tänker inte ingripa, förändra sidorna.

Så att oavsett så är det sannolikt att Abbas Abbaba tappar kontrollen över en stor del av militären. Så att det finns en hel del som tyder på att det är en situation som kan eskalera och bli ganska hårig här. Just för att båda situationer, båda sidorna anser sig ha väldigt starka positioner både politiskt och militärt.

Så båda känner att de har mest att vinna på att fortsätta flytta fram sina positioner och och eskalera den här konflikten. Men Gud vet vad som händer om Tigray och Addis Ababa ryker ihop. Dels så finns det andra regioner i Etiopien som kommer att vara väldigt frestade att ta chansen och bryta sig till oss själva. För det första är att när Addis Ababa är fullt upptagna med ett inbördeskrig i norra delen av landet så kan andra delar av landet bryta sig ut.

Och då kan hela den här idén om den etiopiska federalstaten gå i spildror ganska snabbt. Och dessutom så har vi konflikter. utanför landet. Vi har grannländer Eritrea, Somalia, Sudan där det finns pågående konflikter av olika slag. Det finns en väldigt hårig situation kring det här stora dammbygget precis på gränsen mellan Etiopien och Sudan som det är konflikt kring.

Och det finns spekulationer också om att TPLF får militärt stöd från Egypten och Sudan för att de vill distrahera Addis Ababa från det här kontroversiella dammbyget. Det är ett försök att överblicka vad som har hänt på senaste. Vad säger du Boris? Ska vi tro att det blir ett rejält inbördeskrig i Etiopien nu?

Boris

Ja, det måste nog tyvärr bli det. Alla krafter är på något sätt upplinerade för att skapa sådant krig. Och jag vill nog hävda att det är Nobelfrihetspristagarens fel. Abi. Han har drivit på hårt för en omvandling av partiväsendet i Etiopien och att upplösa så mycket som möjligt av lokala partier.

Omvandla den enhetsfront som en gång i tiden störtade den gamla diktaturen till ett enhetligt parti. Det måste med nödvändighet stöta på patrull och motstånd från de olika provinserna. Allt annat vore konstigt. När man dessutom har det faktum att man har en massa utländska aktörer som är intresserade av att Så splittring och kiv i Etiopien så kommer varje provinsledarskap att hitta någon utländsk kraft som ty sig till.

Det kommer bli väldigt intressant att se hur Kina kommer att agera i det här fallet. De har ju lånat ut väldigt mycket pengar till Etiopien och satsat hårt i infrastrukturprojekt. Och mer än något annat land i världen. Och det är strategiskt intressant för dem att kontrollera dem. Etiopien har ett starkt inflytande där.

Så har de en central position på Afrikas horn. Och kontrollera inlandet till Afrikas horn. Och inland till Djibouti och alla världens länder. Men detta är ju ett fall att bygga militärbaser. Så det är en bra sits. Hur kommer de nu att agera om det blir en ännu större väpnadskonflikt mellan centralmakterna och Tigray?

Det återstår jag att se. I huvudstaden med Keres har kineserna byggt upp ett paradprojekt när det gäller industriell utveckling och IT och sådana saker. Det är ett industricenter. som man visar upp för resten av Afrika. Och Tigrejs ledare är ju... med afrikanska måtten, itigur, har goda förbindelser med kineserna.

Så jag gissar att Kina kommer att tippa över till Grejs förmån när konflikten blir ännu tydligare. Ett tecken på detta är att för några veckor sedan hindrade Etiopien en kinesisk delegation som hade landat i Kina.

och det var alldeles av och på att åka vidare till Grejse huvudstad med Kelle. Så jag kan inte se något annat än att vi går mot ett faktiskt fullskaligt inbördeskrig. Och enda gången provinserna har lyckats enas historiskt har ju varit när man haft en gemensam motståndare som velat lägga hela landet under sig och skapa jämlikhet.

Som under Mengistu-regimen. Eller när man startar inför en utländsk angripare som vill kolonisera och förtrycka hela landet som under Haile Selassie-tiden och Abyssinien. Och ifrånvaro av, och just nu så är centralmakten den kraft som alla provinserna kan vända sig mot. Så det är mycket möjligt att vi kommer att se en upprepning av det vi såg under magister-tiden. En enad front mot centralmakten som vill just vara centralmakt.

Martin

kan man säga ett libertarianskt eller ett decentralistiskt perspektiv. Det finns en sådan tydlig dimension här. Alltså på ena sidan så står centralmakten i Addis Ababa vars uttryckliga agenda är att centralisera makt. De vill stärka federalstaten, de vill kringskära regionernas oberoende och så vidare. Och på andra sidan står en region som vill styra sig själv. Och dessutom, från ett libertarianskt perspektiv så är det ganska intressant därför att det är samtidigt så att, om man förenklar lite grann så kan man ju säga då att Och Addis Ababa är mer ekonomiskt liberala.

De har lite av en avreglerings- privatiseringsagenda och så vidare. Samtidigt som de står för centralisering av makt i landet och att slå ner regionerna. Det här har vi en centralistisk och vi skulle säga kanske en nyliberalkraft eller nåt sånt där. Men det är ändå de som är mer marknadsvänliga. Så det här ser vi, det är givetvis inte unikt, men här ser vi ett sådant exempel på Orienteringen mot marknadsekonomi eller för marknadsekonomi står i praktiken i motsättning till idén om decentralism.

Och där tror jag man kan hamna på olika sidor beroende på vilken sorts libertarian man är. Och jag är ju och de flesta inom vårt nätverk är sådana libertarianer att vi säger att decentralisering är det viktigaste. Det är den grundprincipen. Och sen om decentraliseringen leder till att det blir Mindre fri marknadsekonomi i en viss region så är det upp till den regionen.

Det är det viktigaste att vi har institutionell konkurrens mellan så många olika entiteter som möjligt. Men här ser vi liksom lite grann den spänningen i i praktiken. Det med Kina är också givetvis jätteintressant och vilken sida de kommer att stå på. Kineserna har ju mycket en tendens att vilja spela på alla sidorna i diverse konflikter.

De vill ju inte ta ställning för den ena sidan och krossa den andra i en sån här konflikt. Utan de vill göra en balansakt. Men det jag tycker är intressant att tänka på det här stora dammbygget Och det är det lite bakgrund, jag minns inte om vi har pratat så mycket om det i Radio Bubbla, men det är i alla fall då en stor damm som heter Ethiopian Renaissance Dam och sånt där.

Och så har man en gigantisk damm på Nilen, på floden Nilen. Eller på den ena av Nilens sträckningar. Nilen är ju flera floder som rinner ihop. Den ena är Vita Nilen och den andra är Blå Nilen. Och jag tror att det här är Blå Nilen som flyter genom Etiopien. Och där ska de bygga den där stora dammen för att producera givetvis en massa elenergi för Etiopien. Men det är väldigt kontroversiellt då, därför att floden flyter ju vidare till Sudan och sedan till Egypten.

Och det kommer ju därför ha ganska stora konsekvenser för de ledda. Så till att börja med så har man situationer där man... När man ska fylla upp dammen. De har byggt dammen nu. Den blev klar i somras eller något sånt där. Och nu är nästa steg att man ska fylla upp dammen med vatten. För att man faktiskt ska kunna ha den här fördämningen med höjd skillnad än att producera el och allt det där. Alla vet säkert hur det funkar. Men det tar väldigt lång tid att fylla upp en damm. Som jag säger, mellan 5 och 15 år kommer det ta.

Och under den tiden så kommer det flyta mindre vatten ut i resten av Nilen. För att vatten till stället går in i dammen helt enkelt. Och det kommer ställa till problem ända uppe i norra Egypten. som är totalt beroende av Nilen givetvis. Egypten är ju egentligen bara en strimma av civilisation precis längs Nilens flodstränder.

Så Egypten är väldigt orolig över det här. Och dessutom även på lång sikt, även efter att de har fyllt upp dammen, så kommer eventuellt då vattenståndet i Nilen att minska permanent, därför att att man samlar så mycket vatten i den här artificiella sjön vid dammen, det kommer leda till... att mycket större mängder vatten avdunstar, vilket också gör att det vattenflöde som annars skulle ha nått Egypten i Nilen kommer att minska.

Det blir helt mindre vatten till Egypten som är helt beroende av Nilens vatten. Så där finns det en väldigt allvarlig konflikt och en intressant sak att tänka på. Jag vet inte vad det kan finnas för samband, men i tiden så sammanfaller det precis att de har haft tre partsamtal, Ethiopien, Sudan och Egypten för att hitta någon sorts gemensam linje kring den här dammen.

När man ska börja fylla upp den, hur snabbt man ska göra det och så vidare. Och man har haft förhandlingar under hösten och de här stidigheterna som har utbrött i Egypten, i Etiopien, de inleddes nästan precis samtidigt som de här förhandlingarna bröt ihop. Och i samma veva så har Egypten och Sudan ingått någon ny typ av, de har nått ett nytt militärt samarbetsavtal eller något sånt där.

Och till saken har vi då med Kina, att det är Kina som har finansierat det här dammbygget. Så i praktiken så är det Kinas damm. Och de vill säkert spela på alla sidor och så vidare. Men det är ju en klassisk kinesisk strategi i Afrika inte minst. Att man bygger gigantiska infrastrukturprojekt, man finansierar dem. Och i slutändan om man inte får räntebetalningarna på lånen så går man in och bara exproprierar en motorväg eller en damm eller en flygplats eller vad det är för någonting.

Så rätt vad det kan vara så kanske det är Kina som äger den här dammen. Och då äger kineserna plötsligt en bit gigantisk infrastruktur. Kineserna älskar ju dammar, det har vi pratat om tidigare. Det var inte så länge sedan vi pratade om det. Kina har alla dina dammar. Men då kommer de äga den här gigantiska infrastruktur-pjäsen som i praktiken kan användas för att utpressa och kontrollera och dominera hela Sudan och hela Egypten, som är två gigantiska länder. Det är inte svårt att se att Kina har den. Potentiellt enormt maktmedel där. Mm,

Boris

så de kommer... De behöver inte göra så mycket utan bara vänta ut i utvecklingen egentligen och... i sin tid och ganska rask kommer de kunna plocka dammen helt enkelt och en hel del annan infrastruktur i Etiopien.

Martin

Men det får mig att tänka så här att om man försöker förstå det med geopolitiska spel kring det här så skulle det kunna vara så att på ena sidan så har vi Kina och Addis Ababa givetvis, central Etiopien. Och på andra sidan har vi Sudan och Egypten som har säkert skäl att spela bollen med Kina men som inte kan vara särskilt glada på Kinas agerande.

Och kanske kan man spekulera i den typen av stridslinjer som dras. Det är en alternativ teori till det som du sa Boris. Men det är ändå att man har Kina och Etiopien på ena sidan och på andra sidan Egypten, Sudan och Tigray.

Boris

Och det skulle ju vara om ryssarna kommer tillbaka till Afrikas horn också. Det är en spelare till. De har ju varit där förut. De installerar ju Magisto en gång i tiden. Det har de ju en större skäl att komma tillbaka genom att de kan. Det är ett kristet land, så vem vet. Men jag tror inte de gör någon utflykt dit. Det var dåligt kul.

Martin

Det kan bli livat i Etiopien i alla fall. Kommer förmodligen bli under kommande månader.