Martin

Säkerhetsproblem upptäckt som berör samtliga Intel-processorer tillverkades senaste tio åren. Skyddsåtgärd gör datorer upp till 30% långsammare. Konkurrenten AMDs aktie upp 7,2%. Som brukligt är så ska vi avsluta även den här sändningen med en teknikrelaterad nyhet.

Även den här är i högsta grad relaterad till ekonomi. Nu får du som vanligt hjälpa mig att packa upp den här nyheten Martin. Om jag har förstått det hela rätt så är det alltså så att samtliga Intel-processorer som har producerats de senaste tre åren Det måste ju vara en majoritet av alla processorer i världen får man ju anta. Har alltså ett räknefel som skapar ett säkerhetshål.

Och det enda sättet att täppa till det här hårdvarufelet är att man helt enkelt skickar ut en mjukvaruppdatering på operativsystemsnivå då. Som helt enkelt gör att datorn slutar använda den delen av processorn vilket i sin tur gör att datorn kan gå på. upp till 30% långsammare. Är det så man ska tolka det här?

Johnny

Ja och nej. Alltså utan att gräva ner oss i alla tekniska detaljer. Så kanske vi kan brodera ut bilden lite mer. Till att börja med så tror jag att det skulle vara fel att säga att det är ett räknefel i processorerna. Vi har ju haft processorbuggar i relativ samtid som har varit rena räknefel. Det fanns till exempel en väldigt berömd bugg i en av Intels Pentium-processorer där det helt enkelt var så att en viss matematisk operation, alltså det här talet gånger det här talet, egentligen bara gav fel svar på grund av en bugg i processorn.

Det var ju väldigt problematiskt. Men det här är betydligt mer subtilt än så, eller att det är bara ett simpelt räknesfel. Om man ska försöka beskriva enkelt då vad de här två, för det är två stycken stora säkerhetsproblem som man diskuterar nu som kallas för Meltdown respektive Spectre. Härdsmälta och spöke är ganska otäcka namn.

Den här länken som vi tittar på nu, den är ett par veckor gammal. Det var en av de första som dök upp när de började skriva Meltdown-buggen. Både Meltdown och Specter... Nu gäller det att hålla tungan rätt i munnen och sammanfatta. Det är lite komplicerat. Båda har att göra med... Genvägar som moderna processorer tar för att jobba snabbare.

Man försöker göra processorer snabbare genom att trycka in fler transistorer på en mindre yta på chiselchippen. Men man gör också smarta arkitektoniska lösningar för att få det att gå ännu snabbare trots att man är uppe och kämpar mot.

kan man säga att ljusets hastighet börjar bli begränsning i viss utsträckning för de här processorerna. Det är så i hög utsträckning. Därför hittar man så här smarta designlösningar. En av dem kallas för spekulativ exekution, det som spekterbuggen handlar om. Det är gemensamma mellan de här genvägarna som Meltdown respektive Specter exploaterar.

är att en processor lagrar saker i minne. Spara saker som en HD-kvast tillfälligt. Som en raminne kan man säga i processorn. Och man lägger saker i minnet och sen hämtar man saker i minnet. Och det som händer med de här buggarna är att processorn sparar och hämtar saker på ett extra smart sätt.

Så den försöker vara väldigt listig i hur den sparar och hämtar saker. men för listig, vilket gör att nu kan ett program hämta ut information som ett annat program har stoppat in. Vilket innebär att du har ett program där du stoppar in ditt lösnord till exempel, sparas någon mikrosekund i minnet, så kan ett annat program hämta hem den här lösnordsinformationen då, lite förenklat.

Så det läcker information mellan programmen, mellan olika delar av mjukvarumiljön, för ett process som var lite för smart, den använder väldigt avancerad metoder. för att då till exempel probabilistiskt gissa sig till vilken del av minnet den här biten kommer att ligga i bara för att komma fram lite snabbare med processningen.

Men man har då skapat lösningar som är så komplexa och svåra att förutsäga att man har skapat möjligheter för illvillig kod att hämta ut information på sätt som inte meningen den där mekanismen. Det här gör att eftersom det handlar om de här genvägarna som man har byggt in för att få processorerna snabbare så måste man enkelt uttryckt stänga av de här genvägarna, sluta använda dem.

Man måste skriva om mjukvaran så att den inte längre försöker ta de här genvägarna. Men då tappar man ju förstås den prestanda förbättring. Som de var till för att ge. Och det är därför då datorer kan gå 30% långsammare, 10% långsammare, 50% långsammare i vissa fall, vissa typer av operationer. Och så det ställer till jättemycket problem. Meltdown är ett problem som framförallt berör Intel-processorer.

Som jag har förstått det så berör alla Intel-processorer som är tillverkade i Sverige. efter 1995, med undantag för två specifika serier av Intel-processorer. Det innebär att nästan alla, så gott som alla Intel-processorer som existerar, berörs av det problemet. Då måste man ändra på mjukvaran så att den blir långsammare för att inte använda den riskabla genvägen till högre prestanda.

Spectre är mer... Subtil kan man säga, en mer subtil bugg, men också desto farligare, svår att gradera sig mot. Den är både Intel och AMD-processorer är sårbara för den i hög utsträckning. AMD var initialt väldigt ivriga pekar på Intel och säger att det är de som har problemet.

Kolla Meltdown, det är de som har problem med Meltdown. Intel då försöker göra sitt bästa försvar och säger att kolla Spectre. Spectre drabbar AMD också, det drabbar oss lika mycket. Sanningen är att det drabbar inte lite mer än AMD med Meltdown. Men båda företagen har varit lite för smarta med sina genvägar och får nu betala ett pris. Jag vet inte vad som hänt de senaste två veckorna med aktiekurserna.

Det borde drabba Intel lite hårdare än AMD. Men det är en intressant sak det här med att alla datorer drabbas. Därför att det finns, förenklat men inte allt för förenklat, så finns det bara två företag i hela världen som tillverkar sådana här processorer. Det är bara Intel och AMD. Det finns ju andra processortillverkare naturligtvis, men inte företag som massproducerar chip av den här kapaciteten som man kan använda för att göra moderna datorer, mobiltelefoner och så vidare.

Utan det är antingen Intel eller AMD som gör det. Det beror ju på att det är väldigt komplex teknologi. På samma sätt som att det är bara så många länder som kan göra atombomber. För det är jättesvårt. Det kräver årtionden av kapitalakkumulation. Att du jobbar stenhårt för att rekrytera de mest geniala forskarna. Vi är superkomplicerade.

Det är helt enkelt inte så många som kan. Vi kan göra processorer på så sätt som vi kan göra. Jag vet inte om atombombringen är bäst exemplet, men det finns några av den här avancerade tekniker som bara några få grupper kan göra. Men det gör också att vi får dels inte en optimal konkurrenssituation. Man skulle vilja att det fanns ännu fler tillverkare som konkurrerar med varandra för att driva ner priserna, sporra teknologisk innovation och så vidare.

Men i det här fallet ser vi också att man får... Man får en, om det är databranschen ibland kallar det för en, en single point of failure. I det här fallet då två. Så att, ett, en sån här feltänk leder till problem i alla processorer, i våra jäkla server på hela internet. Så att ett sätt att se på det här är att alla datorer och hela internet, alla servrar, alla tjänster man använder blev plötsligt x antal procent långsammare.

Så att datorerna blev 30 procent långsammare och sett från andra perspektiv, om du konsumerar bara beräkningsresurser, du köper till exempel måltjänster, då blev de 30 procent dyrare nu.

Martin

Böm! Det här är ju inget bearish case för Intel och AMD. Det här är ju bullish. Det är ju dags att bara backa upp bilen och bara lasta in aktier i de här två bolagen. För att om du säger att det bara finns de här två bolagen, vilket var en... Jag visste inte det, men det är helt sjukt. Det är bara två bolag. Och du säger också att... Samtliga processorer i hela världen måste bytas ut. Det kommer att gå som tåget för de här bolagen.

Johnny

Ja, det blir riktigt så. Man behöver inte byta ut dem ett steg, men det blir så att man inte kan använda de här smarta genvägarna. Mjukvaran kan inte använda alla funktioner i processorerna. Man kan inte, så vitt jag förstår, så kan man inte fixa problemet. Framförallt inte tro att spekterbuggen... Man vet inte hur man gör en säkrare version av den här genvägen, om man säger. Jag vet inte att man byter ut processorerna.

Förmodligen uppstår det ett oerhört starkt incitament att hitta andra sätt att bestanda och optimera processorer. Men naturligtvis har du rätt. Ska man vara bullish på företag som har sådana enormt starka positioner? Om du är ensam och har en viss produkt eller om du bara är en konkurrent i stort sett. Det finns fler företag som tillverkar. Det är mikrochip och processorer men inte av den här kaliven som Intel hanterar.

Så visst är det så och den här nyheten som du tittar på nu handlar ju framförallt om, alltså tipset här är ju inte sälj Intel och AMD utan det är ju kanske mer då justera i din aktieportfölj proportionen mellan Intel respektive AMD aktier. Så att sälj lite Intel men köp för guds skull AMD aktier med de pengarna som du får från försäljningen.

Martin

Din analys är att det här ser sämre ut för Intel än AMD. Det kommer sannolikt gå bättre för AMD, allt annat lika, än Intel framgent för att folk är sura på Intel.

Johnny

Jag vet inte om det är den mest intressanta biten av information i hela Meltdown-spektret här, men det är ju bara just den här länken som vi pratar om nu, vad den fokuserar på. Det är bara den vinkel som Bloomberg i det här fallet tog initialt. Det finns andra saker som är mer intressanta för mig som datanöd.

Till exempel det faktum att människor verkligen... Alltså vi kämpar nu med att komma runt de här grundläggande sakerna som grundämnet Kiesel och dess fysiska egenskaper, ljushastigheten som är begränsad. Så vi kan bara inte skicka signaler snabbare nu. i processorerna. Så vi börjar stöta på väldigt fundamentala begränsningar i hur vi kan hantera information.

Vilket är fascinerande och fantastiskt. Det kommer förmodligen att trigga ytterligare nya nivåer av teknisk innovation. Det kan vara supersmarta processer och arkitekturer. Förmodligen kommer det att komma sådant. Men om man får vara lite spekulativ då. Om det är så att vi nu måste justera våra förväntningar och förlita oss mindre på smarta arkitektur.

För vi inser nu att vi kanske lurar oss själva om vi gör det smarta. Då kanske vi istället ska hälla in ännu mer forskning i att forska fram nya fysiska lösningar för processorer. Att vi kanske ska göra ett skifte från chiselbaserade processorer till, det finns andra typer av processorer som man pratar om, på företag som tillverkar, som forskar på helt nya tekniker.

Hur kommer processorerna fungera? Det kan funka om 20 år, om 30 år. Det är någon sån här svart magi som de sitter och utvecklar på IBM just nu. Just det, någon kvant. Någon kvantprocessor. En annan grej som är basic som de pratar om är att de ska ha DNA-baserade datorer. Att de ska bygga på någon sån här biologiska principer, efterlikna hur celler fungerar med sån här DCGA-tv-nyheter på DNA.

Ni hör hur kunnig jag är på det här området. Män. Till exempel att efterlikna biologiska principer. Det skulle kunna vara nästa steg. Så att om man ska vara lite optimistisk så kan en sådan här sak leda till att IBM till exempel säger att nej men okej, nu skiftar vi över en miljard från processer, arkitektur och algoritmutveckling här borta till att utveckla en ny exotisk processortyp från scratch här borta. Hmm,

Martin

intressant.