Martin

Bosnien-kroatiska militären Slobodan Pralyak begår självmord i rättssalen via gift efter fängelsedom för krigsbrott vastställt av domstolen i Haag. Vi har ett flertal länkar på bubbla just nu om man kan säga sluttampen av det arbete som krigsbrottstribunalen i Hag ägnar sig åt just nu.

De har hållit på ända sedan, i många år har de hållit på för att ställa inför detta. Personer anklagade för krigsbrott i samband med krigen i Jugoslavien på 90-talet. Det började med en tillfällig tribunal som sen ledde till att man institutionaliserade.

Man hade det dels för Jugoslavien och dels för Rwanda vilket gjorde att man till slut permanentade den här krigsbrottet. Institutionen som nu heter internationella brottmålstolen eller något sånt där i Hague. Men man kan säga huvudnumret har varit de här rättegångarna och just nu har vi om Jugoslavien och nu har vi länkar bland annat då om den här Slobodan Praljak och hans dramatiska gest i slutet av rättsprocessen.

Men vi har också förbannat dagen sedan så hade vi länkar om. Ratko Mladic som dömdes för någon vecka sedan för sin involvering i, om jag inte missminner mig Boris, du förrättade mig, i Srebrenica-massaken. Ja,

Boris

huvudsakligen den.

Martin

Den här tribunalen går mot sitt slut nu. De har ett slutdatum och de håller på att diska upp det sista som jag har förstått det. Det betraktas på många sätt som en sorts triumf i modern rättsskipning. Samtidigt så är det inte helt okontroversiellt. Vi har till exempel en artikel i opinionsavdelningen av en Jake Bauer som säger att Att domarna mot Pralliak, Mladiets och andra innebär, citat, att VÄST återupprepar ödestigra misstag i Jugoslavien-konflikten och går islamisternas ärenden. Vad ska man egentligen tänka om det här, Boris?

Boris

Det finns mycket att tänka här. Det är... man kan börja på en personlig nåt. Samma dag som jag fick min... Dom från Hovrätten sa på kvällen när jag började sansa mig lite så slog vi på tv när jag var hemma och så var det nyheterna. Jag var helt borta från nyhetsflödet och så fick man se Praljak tömma giftbägaren, eller sin lilla giftflaska och min fru tittade och jag tyckte det var så oerhört vackert måste jag säga.

Min fru tittade på mig och tänkte att det är sådär man ska ta emot det ordet vissedom. Min fru tittade förskräckt på mig och sa att få nu inga idéer. Men det fascinerande är att jag började gärna scanna tidningar från Serbien, Kroatien och även Slovenien om hur man tog emot det här självmordet och var tvungen att följa det svenska flödet också.

Det är lite fascinerande. På balkan så finns, alltså alla de här köpta politikerna som sitter i ledningen för det publikerna nu var ju väldigt ensamma att ja det var en krigsförbrytare som dömdes, jämför dom till och med Herman Göring som då tog gift fast i sin cell. Det är därför att ju uppe i svenska media också bland annat Expressen hos Mats Larsson, en väldigt enfaldig kolumn.

Men det fascinerande är ju att i genomgående gav en av de här köpta politikerna uttryck för en grundlig... Alla sa det liksom i sina kommentarer, Serbien, Kroatien och Slovenien, att de ansåg krigsförbrytartribunalen i Haag som orättfärdig. Som både Kroatiens premiärminister och övriga krigsförbrytare.

Serbiens president sa att de tycker att det är korrekt att folk döms av krigsförbrytelser men erkänner inte tribunals legitimitet. För som de säger att en krigsförbrytartribunal, internationell sådan, där inte Tony Blair eller Bush har ställt sin förrätta eller Obama, är ingen riktig krigsförbrytelse.

Och där speglar jag väldigt starka folkliga föreställningar på balkan. Oavsett vilken nation eller befolkningsgrupp du pratar med. Man ser det ganska mycket som ett apspel. Men den bästa kommentaren tycker jag faktiskt var den serbiska politikerna, nationalisten Cecels kommentar.

Han säger nej ju. Gammal politiker var en kort period PMJ-minister, ultranationalist och står också inför detta i hag. Han är särd på att han sa att Slobodan Prajak var min fiende. Men vi kan inte bortse från att det här var en heroisk gärning. Jag tror det är väldigt viktigt i politiskt sammanhang att se det heroiska i själva gesten.

Jag märkte på en del kommentarer att folk har missuppfattat det här. De tror att Prahlad dömdes till 20 år i fängelse. Han dömdes till 20 år i fängelse redan i början på 2000-talet. Det här var alltså hans överklagande. Han förlorade överklagandet men eftersom han avkännat med en två-tredjedel av straffet så skulle han alltså ha frigivits i år, innan julafton till och med.

Det är det som gör att det blir en heroisk akt. Att han liksom säger att jag är en krigsförbrytare, jag erkänner inte den här domstolarnas legitimitet. Och så sveper han giftet. Det må låta konstigt men jag tycker det är väldigt vackert. Får jag fortsätta?

Martin

Ja, mer än gärna.

Boris

Sen ska man också se på Prahiliacs bakgrund också. Jag har längre tyckt att han är en fascinerande person. Han föds i en familj där pappan är högt uppsatt tjänsteman i den jugoslaviska säkerhetstjänsten under Tito. Men han banar sig en helt egen väg faktiskt i sin ungdom.

Först så doktorerar han på... på en avhandling om elektronik och färgteve. Och när det väl är gjort så börjar han studera filosofi och sociologi och tar en examen i detta också. Och när det är klart så känner han att, nej men jag ska också...

Han fick ta en examen, alltså egentligen mottog han doktorsgrad där också på Sagerhävs Dramatiska Institut och så fick han det också. Och därefter inleder han en yrkesbana som gör att han är verksam som parallellt, trippelt alltså. Han är dels beskrivent i olika kroatiska tidningar, han är chef för ett laboratorium.

och så började han också jobba som teaterregissör och producent. Han kan inte ha sovit mycket den mannen. Och sen skiftade han till att jobba på kreativt tv och producera tv-serier som är väldigt populära och regissera faktiskt också en film som finns på tv.

med svenska undertexter från någon som intresserade en väldigt svart film som heter Katarina Korschulls återkomst. Mycket dyster filmen, väldigt bra. Sen kommer kriget och då tänker han att jag måste försvara Fosterlandet. Så att han samlar ihop en massa kulturarbetare, han har blivit ett stort namn, ungefär som Lennart Hyran skulle organisera Hemvärldspataljon.

och organiserade kulturarbetare i Kroatien i en militär enhet. Och obegripligt nog visade han sig vara en sån fantastisk militär begåvning. Att han befodras, hans enhet lyckas hålla ståndigt i två utsatta lägen. Så till slut hamnade han i det kroatiska militärrådet som består av 14 man.

O. och jag tror han blev generalmajor till slut. Och då skickade man honom under det pågående kriget till att bli befälhavare för de kroatiska trupperna i Bosnien i en liten kroatisk utbytta republik som heter Herzeg-Bosna.

Där Mostar blir huvudstaden. Och det som utvecklas där är ju alltså mycket, mycket märkligt. Därför att i Herzeg-Bosna så får man en politisk ledning bestående av kroater och muslimer som säger att det här har liksom...

De har försvunnit väldigt mycket i historieskrivningen. De säger alltså att vi tänker vara en autonom enhet och republik. Och vi tänker också vara en del av ett fritt Bosnien. Som man motsätter sig alltså. Prajak tar ställning som militära överbefälhavare för de kroatiska styrkorna i Helsingbottens.

Jag tar ställning för den politiska ledningen i Helsingbosna och man säger att vi försvarar vår territorium även om vi har krater och vi kommer inte att etniskt rensa ut muslimer eller den lilla serbiska minoriteten som finns där. Vad som händer då är att den kroatiska regeringens sager blir mildt uttryckt något för grymmade vid detta.

Så man dirigerar dit vad som kallas för straffbattaljonen. Det är alltså en bataljon som har upprättats av människor som har frigivits ur kroatiska fängelser i utbyte mot att de gör militärtjänst. Och där tar man också emot frivilliga från utlandet, bland annat Jaki Arklöv, den kända polismördaren.

Den här lilla utbrytarepubliken som får förbannat dåligt press i västvärlden, därför att det sägs att alla är emot den. Och det sägs att den är upprättad av kroatiska och muslimska affärsmän i området som vill karva ut ett eget litet imperium. Och det viktiga här att det är sant.

De som sitter i den politiska ledningen för Helsingbostnad är alltså kroatiska och muslimska företagare som anser att för Guds skull allt rasar ihop. Men vi måste hålla samman och hålla ihop det här som är vår hembygd oavsett religion. Särbändarna givetvis men också den kroatiska armén och den muslimska regeringen i Sarajevo.

Det som händer är att Prealiaks andre man tillsammans med sina åtta närmaste man i generalstaben i Helsingbosna mördas när de enligt uppgift baserar en vägspärr av kroatiska militärer från den här straffbataillonen.

Och sen rasar alltihopa, Praljak avgår som överbefälld havare för Helsingbosna, drar sig tillbaka och de etniska rensningarna vidtar i Helsingbosna och området strickas upp. Textning.nu Det som Prahljak har ställt sin förrätta för i Hague är att han inte på något sätt skulle ha gett order om etniska rensningar eller mord och sådana saker utan inledningen till anklagelseakten är att han misslyckas med att agera mot och förhindra krigsförbrytelser.

Och studerar man hans historier som är förvarade så var han väldigt entydig när det gällde att hålla efter krigsförbrytelser. Och det var därför också den kroatiska regeringen och den muslimska regimen i Sarajevo vände sig mot honom. Så på många sätt tycker jag att det här är ett exempel på hur det kan vara.

Ett försök att skapa ordning och reda i sin egen hembygd och värna territoriet är förgörs och förstörs av omgivande krafter. För att Pragljakston punkt var att nu befinner vi oss på en plats där det bor människor av tre olika religiösa uppfattningar med tre olika seder och mentaliteter.

Och då får vi försöka leva ihop här, oavsett vad jag tycker. Och han sa ju också i ett stort tal innan han avgick som befälhavare att, jag citerar honom här, att Jag är här för att försvara dessa människor och jag kommer att göra det eller dö medan jag försöker. Vi kommer att försvara Serber, Bosniaker och Krater från varje yttre fiende.

Det är för att vi står bakom människorna som bor i det här området. Och när det gäller yttre uppfattningar om oss och deras intressen, vare sig det tyska eller brittiska intressen, så finner jag dem totalt ointressanta, för jag bryr mig bara om dem som bor här. Så att, felsortsmänniskor ställdes inför detta och det var en väldigt vacker gest när han tog livet av sig.

Martin

Aja baja när man ställer sig likgiltig inför Storbritanniens och Tysklands intressen. Då är man ganska röd. Apropå Storbritannien och Tyskland så är det en intressant typ av anklagelse att säga att någon har inte gjort tillräckligt mycket eller misslyckats med att stoppa folkmord. Man kan ju möjligen föreställa sig en eller annan ledare, även utanför den här regionen, Kunde ha gjort något mer som kunde ha lyft ett finger.

Boris

Man tycker det.

Martin

Apropå den förra länken som vi pratade om, Henrik Arnstads senaste drapa i etc. Jag ser en, om du ursäktar så ser jag en koppling. Jag ursäktar definitivt. Och den här historien. Han pratade om hur... Hur antinazismen har varit en överideologi i Europa och i hela världen sen 1945 säger han. Som du påpekade så är det snarare sedan 60-talet.

Men sen andra världskriget så har vi haft den här, och som han själv uttrycker det, så är det som en religiös föreställning. Han säger att nazismen har varit som en satansgestalt som gamla tiders... Hexor och liknande. Man kan ju inte tolka hans text på något annat sätt än att han uttrycker sig uppskattande om det här. Hur som helst, Henrik Arslan har ju helt rätt i att det här har ju varit ett övergripande ideologiskt eller religiöst narrativ i Europa.

Och den här poängen görs apropå Jugoslavienkrigen i den här artikeln som vi har i opinionsavdelningen. Alltså den som skrivs genom Jake Bowyer på Termidor-magasin. Han beskriver det så här som att man hade ett narrativ som man ville driva som var att, nu citerar jag, översätter fritt här, de stackars små bosniska muslimerna var de nya judarna i Europa och deras nazistiska förföljare var kroatiska och serbiska nationalister.

På ett sätt då, tanken är att det var som att man hade den här religiösa, den här mytologiska idén nästan, om ljus och mörker, gott och ont, Gud och Satan, judar och nazister, som man behövde manifestera den, man behövde leva ut den igen. Därför i sin ensatteman då, den här NATO-USA-kampanjen, man gick in i kriget, man bombade Serbien.

Det är små bitar. För att man behövde leva ut de här arketyperna kan man säga, som hade varit Europas religion men kanske behövde friskas upp lite grann. Ett problem med den här artikeln i Termidor-magasin... Jag menar på att det här täcker över en underliggande verklighet, nämligen att den bosniska regimen var inte så oskyldig som den utmålades i västerländska media, utan det fanns också en stark islamistisk, jihadistisk tendens.

Där botten, å ena sidan vill utmåla sig själv som värnlösa offer nästan, men å andra sidan också... förespråkade ett totalt krig och utrotning av kristna slaver i Bosnien. Vad tycker du Boris om den här berättelsen?

Boris

Ja, men den är jag alldeles... Den är på många sätt riktig. Vi ska komma ihåg att man kan titta på svenska media under kriget i Bosnien. Det var väldigt mycket berättelser om Tusla och hur fint det var i Tusla. Det var en del av Sarajevo och Tusla som gällde på något sätt.

Tusla var ett exempel på den staden. Alla faktiskt kunde leva i enighet då, oavsett religion och så vidare. Men få journalister skrev om det faktum att Tusla var ju också den stora inflygningsplatsen för vapentransporter, som var ju komplett svarta i samarbete mellan USA och Iran.

De har ju på andra håll i världen varit svarta. samarbetat om att smuggla vapen och där smugglades väldigt avancerade vapen in och också det var inflygningsplatsen för jihadister från Afghanistan till exempel. Så att under hela den här historien så ligger också USAs, Tysklands och Storbritanniens faktiskt vilja att stycka det gamla Jugoslavien.

Jag kan inte se USAs agerande på något annat sätt än att... Jag ser det inte så mycket som när texten tar upp som att man åter gör om gamla misstag, utan jag ser det mer som en föreövning till vad vi idag ser i USA. I Västasien, Syrien, Irak, Libanon, Yemen, alltså skapa kaos helt enkelt.

Ett ständigt tillstånd av krig och det lyckades man initialt med på balkan. Men sen var de sociala, kulturella strukturerna ändå så pass starka att man lyckades skapa någon form av lugn, ro och ordning efteråt. Men det var mer en föreövning än en återupprepning, tycker jag.

Martin

Tack för den kommentaren. Det var lite grann min tanke också när jag läste den här artikeln att det är inte så svåra fall. som jag brukar tänka på, utan brukar man tänka på det kanske i de här mer konventionella geopolitiska termerna. Jag tyckte det var en intressant ändå, en sorts arnstadiansk läsning av Bosnienkriget.

Boris

Jo, men alltså i människors medvetande så... Det funkar jättebra det här med att märkligen har människor en behov av svart och vit och gott och ont och den stora boven. Det blir väldigt lätt för övrigheten att propagera den här typen av enkla idéer om vad som händer. De faller tyvärr allt för lätt i god jord.

Martin

Vi får se vad Slobodan Pragljax efter blivit. Man försöker väl utmåla honom entydigt som en satans gestalt. Han är ju dömd för krigsbrott, gud vad vars. Men sen har man det här besvärande smålket i bägaren, i form av giftbägaren. Som ändå kommer att göra att folk kommer att ta en extra titt på honom och fundera på saken.

Boris

Ja, precis. Varför tar du livet av dig två månader innan du ska bli fri? Det är ju helt befängt. Och sen hade ju Guardian en... Alltså, ibland så... Jag ska bara tjata lite till. Ibland så blir det ju även journalisters skygglappar välstora, alltså. Det är... Guardian har ju en skribent som har varit extremt......Vuljami......som har varit extremt promuslimsk i alla år.

Han bara skriver redan under kriget och vader ner det mycket. Och han skrev en text i Guardian dagen efter Praljaks självmord. Där han beskriver hur... Ska beskriva hur ond Praljak är, var och under kriget. Men eftersom han skriver rätt upp och ner om sitt möte med Praljak så blir resultatet demonumentalt annorlunda.

Därför han beskriver hur han besöker Praljak och han är trygg den om hur... Hemst är i fånglägeren i Helsingbosna. Och ber du att få besöka det som är mest ökänt för tillfället. Och Prallek bara tittar på honom och rafsar ner på ett papper. Ja det är klart du kan få göra det, varsågod, hej då.

Och så åker William till det här lägret med en fotograf. Och han blir inte insläppt. Men han får komma in på lägerkommandantens kontor och vifta med den här lappen om att i det jag befäller har han faktiskt sagt att jag får inspektera det här lägret. Och fängelsekommendanten ringer upp Pralljak och börjar med på kontoret och hör då att Pralljak säger förklarat, men det är klart som fan han ska få åka in och titta, det vill ingen, vi har inget att dölja.

Och han beskriver också hur kommendanten blir alldeles blek och liksom tappar hakan och ja okej då och släpper in honom. Det är ju ett läger där folkverken lider och det är inte något man kan göra. Det är inte ett konstruktionsläger men det är ett fruktansvärt fångläger. Och Wuljami funderar inte i den här texten uttaget på varför Pralliak ger honom ett självklart tillstånd att besöka det här lägret.

Och man vill helt enkelt ha bovar och hänga på balkan från västmakterna och västmedias sida. Och Praljak lämpar sig väldigt väl för detta eftersom han var så vägrade göra bot och bättre. Nu ska jag inte tjata mer om honom.

Martin

Ja men det var väldigt, väldigt, väldigt intressant. Jag lärde mig mycket nytt om Praljak. Jag tycker jag var helt enkelt.