Martin

Kinas uthållighet längre än USAs dito vid eventuellt handelskrig. Förändrad global maktbalans samt demokratins problem att hantera politiska motreaktioner från inhemska procenter. Två anledningar enligt professor vid City University of Hong Kong. Det här analysen presenteras av Bloomberg och det är då en analys gjord av Bloomberg.

professor vid City University of Hong Kong som heter James Wang. Den här typen av analyser har kommit på tapeten mer och mer sedan Donald Trumps väldigt negativa uttalanden om handelsrelationerna till Kina. Där han har kallat Kina för en valutamanipulatör och sagt i alla fall i valrörelserna att han vill införa handelstullar på kinesiska varor på upp till 45%.

urusell politik om han skulle genomföra det. Vi får väl se. Men då börjar ju såklart analytiker i Kina med omnejd att analysera vad skulle konsekvensen bli. Det som artikeln handlar om, eller analysen handlar om är då att efter andra världskriget och framförallt då efter Sovjetunions kollaps så har Kina, Ryssland och Indien och andra länder dykt upp som politiska gravitationspunkter som utmanar USAs hegemoni.

När detta inträffar så brukar politikers respons vara att det är en del av världen som är utmaningar för USA. Handelskrig som då har en tendens att gå över i andra typer av krig. Och det är därför som Bastiats gamla devis om att When goods don't cross borders, soldiers will. blir applicerbart även i denna nyhet.

Men man gör också en lite annorlunda twist på analysen i just den här artikeln. Man menar för det första att Kina skulle förlora exporter såsom kläder, skor, möbler och textilier. Typiska Walmart-varor. Ganska billiga varor som produceras i bulk och i skor.

Ja, de är inte så himla viktiga eller lätta att ersätta. Man tror inte att det påverkar elektronik så mycket eftersom komponenterna som tillverkas i elektronik i Kina och sammansättning av komponenter. Det är egentligen inte där det stora prispåslaget finns, utan det finns istället hos de västerländska varumärkena.

Här pratar man till exempel om Apples iPhone, som är relativt sett en väldigt dyr mobiltelefon. som inte hårdvarumässigt skiljer sig speciellt mycket från konkurrenterna. Man tror inte att Kina skulle påverka så himla mycket av detta. USA å andra sidan skulle förlora ganska stora, tunga industrikomponenter som flygplan, bilar, men även matvaror.

Det är en väldigt stor... agrikulturell produktion i USA, där mycket av den produktionen går på export. Sen gör man en annorlunda analys också vad gäller de här två olika systemen. Man menar helt enkelt att under ett handelskrig så är demokrati sämre än diktatur. För att en diktatur så som Kina har planekonomiska verktyg som ger landet mer flexibilitet.

gu.se När jag läser den här analysen, det enda jag hör i huvudet är ordförande Perssons berömda citat när han var i Kina och kallade det berömda landet för sin politiska stabilitet. Kommer du ihåg det Martin?

Johnny

Ja, men det är nästan ännu värre i det här fallet eftersom det man påpekar är inte politisk stabilitet utan det är ju direkt planekonomi. Att staten dels äger mycket företag. Tack vare de företagen så kan man allokera om resurser, man kan proppa upp dem under längre tid och helt enkelt fuska och styra ekonomin så att den klarar sig.

Men samtidigt är det inte så ovanligt att höra den här typen av resonemang. Jag tycker snarare att det verkar vara en trend, jag brukar prata om det här ibland i våra reguljära sändningar av det bubblat. Västvärlden ser mer och mer till. Kina för ett föredöme. Man inspireras mer och mer av den modellen. Det är inte ovanligt att man ser artiklar som beskriver hur framgångsrik den kinesiska statskapitalismen är på sådana saker.

Det är väl också så rent... Jag är inte kompetent att bedöma den saken, men jag tycker i alla fall att det ser ut som att det finns en konvergering mellan systemen där kinesiska... Rörelsen från planekonomi till marknadsekonomi konjungerar med den västliga rörelsen från marknadsekonomi till planekonomi konjungerar mot samma typ av system och det här verkar vara lite ett exempel på det på den här planekonomi-avunden som finns men det måste ju ändå vara ett kortsiktigt resonemang.

Martin

Det låter extremt kortsiktigt. Det är klart att så länge resurserna finns där så kan en diktator göra lite vad som helst. Men jag menar, det har ju ingenting med... välstånd att göra eller någonting sånt. Och det handlar definitivt inte om något långsiktigt tänk. Det har ju färdshistorien visat om och om och om igen att det enda som funkar i längden är frimarknadsprinciper.

Johnny

Det kan väl antagligen vara så att handelskrig utspelar sig. inom en så pass kort tidshorisont att den här typen av medel eventuellt kan vara effektiva. Men det är intressant att tänka på vad som hände mellan 2014 och 2016 i Saudiarabien, där man hade ett resonemang att man skulle ha ett oljekrig, man skulle ha ett priskrig på olja.

med USA för att sluta de amerikanska producenterna. Då hade man dels premissen att Saudi-Arabien hade lägre produktionskostnader, dels premissen att Saudi-Arabien hade väldigt stora reserver, alltså staten hade stora reserver som skulle användas för att hålla saker och ting igång, medan man drev ner priserna för att krossa de amerikanska producenterna.

Det var en risk som man tog, en kalkylerad risk, och man trodde att man skulle vinna. Även i resten av världen var folk tämligen pessimistiska och amerikanernas vägnar. Det var ingen riktigt, som jag minns, som förutspådde det som faktiskt hände. Nämligen att amerikanerna, tack vare sin fria och dynamiska ekonomi relativt sett, kunde innovera sig.

ut ur den här situationen och till slut knäcka Saudi-Arabien. Och deras reserver tog slut och deras planer i ekonomi och förmåga att styra ekonomin var värd väldigt lite och de förlorade den här konfrontationen mot USA. Jag vet inte hur starka parallellerna är, men det jag kommer att tänka på i alla fall när jag läser den här artikeln.

Martin

Ja, det går säkert att göra paralleller där. Jag satt mest och funderade på det du sa där om den här konvergeringen i ekonomisk politik. Jag tror att det finns anledning att ha lite förhoppning i alla fall i EU. Ju fler länder från Östeuropa som kommer in i det här sjuka systemet vi kallar EU, där de länderna i alla fall har en naturlig motstånd mot allt vad som har med socialism att göra. I alla fall så länge det finns fräscht i mann och minne.

Johnny

Det verkar oftare och oftare vara så att hoppet står till Östeuropa för att bevara någon typ av traditionella europeiska attityder. Men de tongivande länderna i EU verkar vara väldigt Kino-orienterade och inne på att demolera Kina. Mitt favoritexempel är naturligtvis Storbritannien och brandvägsavunden.

som pågår där. När man säger, tänk vad fantastiskt det verkar vara i Kina där de har sån kontroll över internet. De kan stänga av internet, bestämma vad som ska visas eller inte. Vi vill också ha en great firewall. Vi vill också ha ett sånt här internetfilter. Och sen bestämde de sig för byggare och självklart så var, jag kanske säger fel företagsnamn men självklart så var det Huawei.

Genast där och sa att, åh vad roligt att ni vill bygga en jättebrandlägg precis som vi har i Kina. Vi bjuder på filterdatorerna. Vi smäller upp dem här gratis. Vi är jättebra på att bygga great firewall och vi fixar det åt er. Vad skulle möjligen kunna vara bra? kunna gå fel. Men jag tror att det här är en av de stora trenderna i vår tid, att politiska ledare i väst beundrar Kina, vill emulera Kina. De tror att alla de här strategierna är framgångsrika. Och vi får se om de får vatten på sin kvarn i ett eventuellt handelskrig under de kommande åren.

Martin

Man tar sig för pannorna som moderna politiker. Att de har mage och uttalar sig på det där sättet. De blir elamående.