Martin

En intressant sak med NATO-inträdet är hur man har krattat manegen för det inhemskt i politiken och kulturen i Sverige. Det har överlag funnits nästan en konsensus i Sverige om att alliansfriheten har tjänat landet väl och att man inte ska gå med i något. Det har givetvis alltid funnits en pro-NATO-falang i svensk politik men den har varit marginaliserad.

Det har funnits ett ganska stort samförstånd i Sverige. Det är ingenting vi ska...

De kommer undan med de här sakerna. Det är ingen som syner bluffen. Och det verkar inte finnas något motstånd överhuvudtaget i form av, vare sig inom politiken eller några krafter utanför, den här lilla klickan av professionella politiker som i praktiken fattar alla beslut. Att de kan göra snabba 180-svängar även i stora frågor, det är vi välbekanta med.

Men man kan fundera över resten av befolkningen desto mer. Jag såg en artikel jag tror det var förra veckan jag vet inte hur gammal den var men den handlar om opinionsmätningar i samband med NATO-frågan. Det stod där det var någon av de här statsvetarna från Göteborg eller vad det brukar vara som håller på med de här analyserna. De sa att opinionsvändningen i NATO-frågan är den största och snabbaste någonsin i svensk politisk historia.

För att man gick på några veckor i princip från... Från att 35% av svenskarna var för NATO-inträde till att 64% var för NATO-inträde. Och det tillskrivs givetvis den ryska invasionen av Ukraina. Det var det som fick svenska folket att byta fot. Jag kan undra lite grann hur många som egentligen är så naiva att de tror på den typen av förklaringar.

Det är väl de allra flesta antar jag. Men det är folk som faktiskt försöker tänka. Så min... Jag har blivit förvånad en gång till. Inte första gången. Men än en gång har jag blivit förvånad. Men min tanke är snarare att. Vi har fått ännu ett bevis här. För att etablissemanget i Sverige. Kan slå i folket precis vad som helst. Att skifta opinionen från en tredjedel. Till två tredjedelar. I en ödesfråga. En historisk ödesfråga.