Martin

Den största politiska nyheten i världen under 2023, enligt min mening, det var inte Donald Trump och USA och allt det där. Utan det var det som hände i Argentina när den skogsvillde, faktiskt smått galne, förmodligen genuint galne libertarianen, anarchokapitalisten Javier Millay kom från ingenstans.

...och blev landets president. Det som har hänt i Argentina är enormt intressant i mina ögon. Det är väldigt unikt. Det är något som vi aldrig har sett förut. Vi har såklart sett många exempel på hur libertarianska idéer har letat sig in i moderna politiska skeenden. Men vi har aldrig tidigare sett en politisk ledare ta makten i ett land.

Och på ideologisk grund... driva igenom en renodlad libertariansk reformagenda på alla fronter i politiken. Vi har aldrig ens varit i närheten av något sånt. Det som händer i Argentina nu, det är något helt annat än till exempel liberaliseringsvågorna på 80-talet och 90-talet som man pratar om ibland. Man pratar om det här nyliberala experimentet med skattesänkningar och avregleringar och privatiseringar.

Så vänstern vill i alla fall få oss att tro att det var en stor nyliberal revolution. Men det var en väldigt väldigt marginell sak. Som libertarian så kunde man för all del liksom nicka och hålla med om en hel del saker som gjordes. Det är bra att de sänker skatten lite grann fast de sänkte inte så mycket och de avreglerade lite grann men ganska selektivt.

Men framförallt så gjordes alla de där sakerna av människor som absolut inte var libertarianer eller ens nyliberaler. Och det mesta de gjorde var totalt uppåt väggarna. Precis som alla andra politiker. Margaret Thatcher, Ronald Reagan som man brukar nämna. Eller Ann Wible. ...som är så ideologiskt medveten att han kan dra korrekta libertarianska slutsatser på område efter område efter område.

Och hittills har allting Melea gjort varit klockrent. Och han har lanserat många fler reformer på många fler områden än jag någonsin hade förväntat mig. Jag hade inte ens kunnat fantisera, ärligt talat, att vi skulle få en så radikal och omfattande agenda. För det är inte bara dollariseringen. Det är inte bara reformering av statsapparaten, skattesänkningar, privatiseringar, allt det där var ganska förväntat.