Button-svg Transkribering

Indier bygger rekordstort tempel i USA och tar allt mer plats i landets eliter

Martin

Det största hinduiska templet utanför Indien, Akshardhamn Mahamandir, öppnar i Robbinsville i New Jersey i USA efter 15 års arbete. Är 61 meter hög och täcker 510 000 kvadratmeter. Man har invigt ett gigantiskt tempel i New Jersey. Det är sällsamt när man ser det.

Det är inte så ofta vi ser nya enorma monumentala... religiösa byggnader som har upprättats och som byggs i sådana här solida beständiga material. Det är helt byggt i sten med oräkneliga detaljerade ornamenteringar och så vidare. En gång i tiden så hade vi ju en religiös kultur i Europa som byggde fantastiska tempel utan tvekan de ståtligaste som någonsin har byggts.

Men de gick över till att bygga små grå betonglådor istället och nu har de väl nästan helt slutat bygga. Men hinduerna håller fanan högt. Särskilt den här specifika hinduiska sekten som har byggt det här templet. De har byggt tusentals tempel, mandirer som de kallar det för. Särskilt under de senaste 30 åren har de haft en särskild kampanj.

De kallar det för att de ska bygga jättemånga tempel. De heter BAPS. Man måste använda förkortningen B-A-P-S. Därför att hela namnet utläses. Bhojasan, Vasis, Sri Akshar, Purushottam, Swami Narayan, Santa. Det kanske man inte vill säga varje gång. Men det är en grupp som helighåller en viss... Swami Narayan.

En helig man som levde på slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. En av många sådana här grupper i Indien. De här är väldigt bra på att bygga tempel. I den här artikeln står det att det är det största hindusiska templet utanför Indien. Men jag har hört, jag har läst i en annan artikel, att det här är världens näst största hindusiska tempel. Även inräknat alla tempel i Indien.

Jag vet inte om det är sant, men det är en ganska svindlande tanke i alla fall. För alla, Boris, alla som lyssnar på den här videon. ljudbranschonen av Radio Bubblas. Vi får försöka beskriva lite grann hur det här templet ser ut. Du har sett lite bilder av det va? Vad tycker du om estetiken och hur den tornar fram visuellt här på byggnaden?

Boris

Jag tycker att det är jättefult. Om man tittar på helheten så har jag väldigt svårt för de här lagerbyggnaderna som ligger framför som en slags lagerbyggnad palisad.

Martin

Du tänker på de här fyrkantiga kontorsbyggnaderna som ligger runt omkring tempelkomplexet.

Boris

De hör ju till själva templet. Hinduska tempel är ju som en liten stad. Jämför man med urhinduska tempel som Ankor Vattos är det inte kul att titta på det här. Färgsättningen är också lite trist.

Martin

Det är väldigt fult ovanifrån det här flygfotot eller drönarfotot som man ser på. på er artikel. Det ser ju väldigt trist ut. Men det intressanta bilden är de som är tagna inifrån templet tycker jag. Och kanske nära in på omkring. Är det inte sådär generellt att om man har ett vackert tempel att man alltid måste ha administrationsbyggnader och infrastruktur och man måste laga mat till alla som är där och så vidare. Så man kan inte ha bara templen och stå ute i skogen.

Boris

Men det kan byggas mycket vackert. Det är ju ett måste. Därför att hindutempel är som en liten stad och även en stor betydelse tempel. Men det är liksom ingen enhetlighet här utan det är just, det är så oheligt. Där ska liksom pilgrimerna bo, där ska vi laga löksoppa till allihopa, linsoppa till allihopa. Det är liksom så här nödbyggnader, det är ingen känsla av den totala heligheten utan det är mer som att rafsat. Nej, det är liksom inte den här riktiga jäkla känslan.

Martin

Jag förstår vad du menar, jag håller med. Det känns ju också väldigt liksom, hela omgivningen är så otroligt amerikanska, den här enorma parkeringsplatsen som omgör alltihopa. Och sen har de så här, de har en intressant skulptur och de har den här stora vattendammen, poolen, vad ska det kallas för, en stor vattenbassäng. Där det sägs att de har vatten från 300 olika sjöar och vattendrag från hela världen.

som har samlat i den här pölen. Vilket jag tycker är en väldigt intressant idé. Och det är ofta de fyller på från källorna. Eller de är bara samma som cirkulerar hela tiden. Men själva templet tycker jag är så, det är maffigt att det är så stort tycker jag. Och det är intressant att det är så väldigt... Det är enormt utledd, inget av det här strama, avskalade, modernistiska som man ofta ser i kristna kyrkor.

Även moskéer brukar vara ganska spartanska, definitivt jämfört med det här, även om den islamiska kulturen såklart har mosaiker och sånt där. Men det här är någonting helt i hästväg. Tidigt så tycker jag att det är någonting som är så konstigt med den här ornamenteringen. Den är så repetitiv och likformig. Det finns ett intressant mönster och sen upprepas det mönstret igen och Det var lustigt för det var någon som skred där, jag kollade på någon youtube-video som såg en kommentar.

Och en av de första kommentarerna var exakt det som var min första tanke. Det ser ut som något som är 3D-printat. Det ser ut som en plastmodell som någon har kört genom en 3D-printer. Och det tror jag är just det. Det ser ut som att den är gjord i lager nerifrån och upp. Där varje lager är exakt likformigt.

Och sen är nästa lager... Då det bara är, man har minskat diametern lite grann. Så du har liksom kantlinjer längs fasaden. Alla kantlinjerna går runt hela husen. Så det finns variation i andra dimensioner. Men det finns också den extrema likformigheten. Om, om, om igen. Så det är en extrem repetitivitet. Och det har lite grann en hypnotisk effekt. Det känns lite trippigt på något sätt att titta på.

Vilket jag antar kanske är syftet att det ska ha en sån mental effekt. Men det känns också lite... Primitivt och lite billigt och lite okreativt. Lite sådär som man fördomsfullt kanske tänker på indisk kultur.

Boris

Samtidigt kan man se på en del av de här gamla indu-templarna att det är inte så jäkla mycket. De är ju ganska strama alltså. Men det är något jäkligt muskulöst och massivt och kraftfullt över dem. De här riktigt gamla helgedomarna. Det är någon slags modernisering. Det blir för mycket indisk restaurang över det hela.

Med lite mindre guld och tingeltanger. Ju mer tiden går. Och nu bygger man ju världens största hinduska tempel i Bangalore. Det ska stå klart 2026. Och i mitten ska det vara en 70-våningsbyggnad. Så verkar det inte bli så kul.

Martin

Ja, sjuttonmånadsbyggnaden. Jag kommer o sig ut och tänka på den stora moskén i Mecca, den allra heligaste av det heliga i islam. Där har man gjort några intressanta saker, man har börjat bygga skyskrapor och kommersiella finanskvarter, lyxhotell, klocktorn och så vidare.

Hela moskén är omgivna av jättehöga hus. superfula, brackiga arabiska fasader. Du har liksom noll finstämd historisk känsla på den viktigaste, liksom Mohammeds gamla muske och kabastenen och allt det där. Det är riktigt den känslan, den saliga blandningen som man får ibland i orienten.

Boris

Som gjorda för att någon ska köra in ett flygplan i dem.

Martin

Det är nästan som en utmaning. Ja, jag rekommenderar alla att titta på det här templet. Det är bara för att det är forskningen att titta på och se att den här grejen finns och att den finns i USA av alla ställen. Men det jag tycker är mest intressanta med den här berättelsen, det är just att det är i USA som det näst största hinduska templet byggs. Därför att Indier tar mer och mer plats i USA.

Det här är inget isolerat förmen. så inser någon som helst att man ser mer och mer indier. Först och främst på ledande positioner. Indier har mer och mer inflytande. I min värld, jag är teknikkille så jag håller bra koll på teknikvärlden, Silicon Valley i USA och sådär. I Silicon Valley-eliten är det bara kryllare av indier, även på de absolut högsta positionerna.

Där har vi Google till exempel. När grundarna Page och Brin lämnade över rådet så gjorde de det till en indier, Sundar Pichai, som är född i Indien. Microsoft, som tidigare leddes först av Bill Gates och sen av Steve Ballmer. Microsofts tredje och nuvarande vd sedan lång tid tillbaka, Satya Amadella. Han är också indier, född i Hyderabad.

Twitter innan Elon tog över leddes av en indier som heter Parag Agrawal. Adobe, ett väldigt välkänt teknikföretag leds av Shantanu Narayan. IBM, IBM har också en indisk vd som heter Arvind Krishna. Och listan fortsätter, det finns en handfull till. Och givetvis på alla andra nivåer.

Det är mer och mer indier.

Men det intressanta är att det finns en annan kandidat också i republikanernas primärvaldskampanj som också är indier, nämligen Nikki Haley. Hon kallar sig för Nikki Haley men hon föddes Nima Rata Randhawa och hennes föräldrar är siker från Punjab. Och det finns en del andra exempel också, särskilt på den republikanska sidan som Bobby Jindal till exempel som var gubernör i Louisiana.

Han satt i representanthuset också tror jag. indiska guvernören från amerikansk delstat. Han har också rötterna i Punjab. I Storbritannien finns många exempel givetvis. Framförallt såklart Rishi Sonak, själva premiärministern. Lite speciell familje bakgrund. Hans föräldrar är inte födda i Indien och han är inte född i Indien men de har rötterna i Punjab. En större del av den amerikanska eliten är indier och det kommer inte gå obemärkt.

Vi i Silicon Valley som är lite grann värld som jag har koll på så händer redan ganska märkliga saker. Till exempel en av de mest fascinerande sakerna är att det indiska kastsystemet är plötsligt en het potatis. Dels bland anställda på Google och Microsoft och så vidare men också politiskt. Det är för att alla de här toppcheferna är givetvis braminer.

Sundar Pichai, Satya Mandela, Arvind Krishna på JBM, alla de här är braminer. Alla utom Parag Agrawal tror jag på Twitter. Det var lite av en sensation när han blev vd på Twitter. Då sa han så här, wow, kan en indier som inte är bramin få en topposition i Silicon Valley? Nu bryter vi braminernas privilegium.

Och öppna vägen för alla andra indier och så vidare. Vilket var ett bizarrt typ av debatt, men det var på riktigt. Och det kryllades såklart av höga mellanchefer på de här företagen som är braminer och indierna som inte är braminer. De säger att braminerna behandlar dem väldigt stivmoderligt. Det pågår en massiv kastdiskriminering. Alltså i praktiken en sorts rasistisk diskriminering där vissa inte kan stiga i graderna därför att de tillhör fel kast.

Och braminerna håller givetvis varandra om ryggen alltid. Och det har till och med gått så långt att det har varit förslag om lagstiftning i Kalifornien för att specifikt förbjuda kastdiskriminering. Men det stoppades. Jag tror att gubernören i Kalifornien la in veto mot den här lagen. Braminerna har honom såklart i sitt lömska grepp. Järnhårt låter honom inte släppa igenom den här lagstiftningen.

Så de här vanliga folk i USA som i Sverige... har ju ingen aning om vad det indiska kastsystemet är för någonting. Det låter ju bara som någonting som kommer från en avlägsen historisk verklighet. Hur kan det finnas idag? Hur kan det finnas i USA? Men det är väldigt, väldigt verkligt för indier. Indier vet vilken kast de tillhör. Deras interaktioner med andra indier regleras av kastväsendet.

Och som sagt då, alla de här elite-indierna, alla, alla, alla är braminer. Och braminerna utgör ungefär 4 procent av alla indier. Så det är den gamla prästerliga kasten, den högsta kasten som är av de gamla prästerna och skriftlärden. Så det är en väldigt liten klick. Och det här är ett exempel på någonting som vi kommer behöva förstå bättre i väst.

Att indier, indier är inte en grupp. Och det är inte det att vissa kommer från Kerala och andra kommer från Uttar Pradesh. Det är inte det som är skillnaden med indier utan det är det här med att de har ett kastväsende. De har blodslinjer. som har hållit separata i tusentals år. Därför att braminer gifter sig inte med daliter eller ens några andra kaster. Absolut inte. Gifter sig inte med folk från de lägre kasterna.

Man kan mycket väl se på saken, jag tycker det är ett rimligare sätt att se på saken, att Indien har ett antal olika människoraser, eller underarter. Så att det är inte Indier som tar över USA, utan det är den braminska människoarten. Jag tycker det är jättespännande. Vad kommer det här innebära när braminerna steg för steg tar över USA och säkert alla andra länder i Europa också? Storbritannien först och främst.

Boris

Vi kommer inte att hinna, de tar över oss innan kineserna har hunnit. Nej men det är, tittar man på USA så är det ju, det är inte bara... Man tänker ju ofta på det här med IT och ekonomi som det där Indierna står sig fram. Så fort något toppnärm försvinner som inte är indiers ersätt som är Indier i veckan så blev ju Teslas nya CFO givetvis Indier. Men vet du vilken bransch i USA som dom dominerar?

Martin

Jag gissar att dom är väldigt starka inom medicin. Läkare, läkemedelsindustrin, där är ju så att de är väldigt stora.

Boris

Nej, om du går med på att vi säger att Cikel är indier så dominerar de tracking, alltså lastbilschaufförer. Jaha. Vet du hur många av USAs lastbilschaufförer som är Cikel? Nej,

Martin

nej.

Boris

20 procent.

Martin

Wow,

Boris

det är helt galet. Ja, och jag tänkte att det kanske fanns någon i er klassik som körde lastbil. Men en femtedel alltså, något helt annat än den här bilden av stora biffiga redneck-truckers. Vet du hur många det är i Kanada då?

Martin

Förmodligen fler, det finns ju supermycket C-klar i Kanada.

Boris

60% av kanadensiska lastbilar framför sig har C-klar. Det är helt sjukt. Ja, det är helt sjukt. Om du får ta över det där, det blir jättelistigare. De tar liksom IT, medicin, ekonomi och så lastbilarna. Listiga människor.

Martin

Men varför och hur? Kan du ge lite mer information om hur det här går till?

Boris

Det har bara blivit så att det börjar med att de blev stora i Kanada och sen har de sökt sig ner i Kalifornien. Och där har de bara på 20-25 år intagit den här dominerande positionen och sprids över hela USA. De artiklar jag läste reder inte ut varför men det måste ju ha att göra någonting med det här med eh...

kanske inte så mycket kastväsen som liksom familjeklan och så vidare att ah men här växer vi helt enkelt. Och sedan har de visat sig vara duktiga på att starta åkerier själva och så vidare och och man räknar med att det kommer bli ännu större i USA eftersom det kommer att försvinna hundratusen trucker som faller för ålderstreck och blir gamla och Man räknar med att man kommer att vara siker.

Martin

Det är så konstigt därför att vara trucker, det känns som ett sånt väldigt klassiskt, helille, uramerikanskt jobb. Ja visst. Ja, och Ceeker tänker jag på, jag associerar inte dem framförallt med transportbranschen, men däremot så tänker jag absolut på Ceeker som småföretagare. De är ju liksom handelsmän och liksom hantverkare, de har företagsamma, driftiga, självständiga personer.

Boris

Ja, de bygger sin egen infrastruktur kring det här med truckingar. Det har tre stycken succéartade truckstopp, snabbmatskedjor liksom sprider sig nu över längs med USAs motorvägar, längs med de stora ledande. Det här är mycket lastbilstrafik. Alla serverar indisk mat, väldigt framgångsrika.

Martin

Här har vi en av konsekvenserna av det indiska övertagandet, att vi kommer ha SIC ägda... som indiska restauranger som sprider sig längs motorvägs nätverket. Ja. Och det kan ju ha, vi har ju pratat ofta i Radio Bubbla om att lastbilsnäringen är en maktfaktor, i förfallt i Nordamerika.

Men ja, jag tänker mycket på det här med med braminerna. Jag tror bara att vi kommer bli lite bortifrån sprungna. Och inte riktigt förstå vad som händer förrän vi har... religiösa hinduer på alla möjliga höga positioner.

Boris

Just det här med bortsprung och hastigheter är det viktiga. Just det här med kassystem, en ledande kast som är effektiv, tar beslut, inte ordnar grupparbetsmöten där alla ska få tycka till och alla ska känna sig sedda och hörda. Alltså sådana sociala skikt är oerhört svårslagna på och med.

Man ska alltså betänka hur... Den indiska tillväxten i USA är snabb, även rent populationsmässigt. 1910 fanns det 2000 indier i USA och idag är de 4,5 miljoner. Det är egentligen sen 70-talet, 1980 var de en halv miljon, 1990 var de 800 000.

Sen dess har det var tionde år dubblat antalet indier som har flyttat dit. Det har varit stora tillväxter i Kalifornien, Texas och New York. Tittar man bara på politiken, för tio år sedan fanns det en indier i kongressen.

Idag finns det fem. Och det som skiljer dem från andra nationella minoriteter är att man dyker upp en somalisk figur i en amerikansk kongress där de valdar från ett distrikt där alla är svarta och somalier. Men de här nya kongressmännen har liksom blivit valda i helt andra, i vita eller svarta distrikt.

Så att de inte är beroende av sitt... Det är inte eget folk utan det är en fråga om att kunna vinna opinionen i sina distrikt. De hade en handfull på framträdande poster i delstatsnivå. Idag har de 50 stycken tunga politiska poster utanför kongressen.

Och som du nämnde presidentkandidater. Vi ska inte glömma Talsy Gabbard på Hawaii. Det är liksom bara på tio år då de har börjat synas i politiken och ta plats. Otroligt snabba små liv.

Martin

De blir fler väldigt snabbt. Men sen är det också det här med att de är väldigt intelligenta. De är fokuserade på utbildning och bildning. De är intresserade av företagande och innovation och teknik och allt det där. De är ofta också politiskt medvetna. De här braminerna, inte indier men braminer, de är ungefär som judar. Indierna är ju ett u-land med massa människor skräp med låg IQ, de kommer ingen vart, de är fast i ett förciviliserat stadium som protocivilisation.

Men braminerna är en uroldrig, arisk, överklass som har, jag vet inte om det finns något studie på braminernas IQ, men de är minst på europeisk nivå. Delar av braminklassen ligger förmodligen över europeisk nivå. för att de har haft den här genetiska separationen så länge. Och det där är inte leka med det. Vi vet ju vilken roll judarna har fått. Trots att de är så jättefå så har de kunnat bli enormt dominerande.

Mycket tack vare sin intelligens men också tack vare sin sammanhållning. Att de hjälper varandra hela tiden, håller varandra om ryggen. Vilket såklart braminerna gör också. Ungefär lika mycket som judarna. Sen på plussidan, mer intressanta faktorer. Tack till elever och personal vid Bostadsbyggnaden. så kan man ju konstatera att de är hyfsat konservativa jämfört med vita amerikaner. De är oftast familjeorienterade, traditionalistiska, religiösa, även om de inte är kristna så är de religiösa på sitt sätt.

Och, som jag tycker är intressant, de är mycket mer rasistiska, mycket mer elitistiska än amerikaner i gemen. De ser ner på och föraktar den dåliga sortens indier, som de indier som vita amerikaner har svårt för. De föraktas ännu mycket mer. av överklassindierna. De hatar muslimer också. Man kan ändå tänka sig sämre grupper som nästlar sig in i eliten och förmerar med inflytande.

Boris

Alltså, ja, men haken där är ju lite grann det här du är inne på. Braminer tenderar att se ner på alla som inte är braminer. På ett sätt är de i färgblinda också. De ser ner på dig och mig med. Ja visst, självklart. Ja, och... Det är ett litet problem. Som tur är bor man inte i USA och jag tvivlar på att braminerna är jättesugna på att ta över Sverige. Vi klarar oss kanske ett tag.

Martin

Vi får se, vi får se. Jag är inte så säker. Det finns väldigt många. De är väldigt många. Även braminerna är 60 miljoner personer. Vi får se hur länge vi är fredade här uppe i norr.

Boris

Men en knepig grej är att de tenderar i USA att 70% rösta på Demokraterna. Vilket är lite märkligt precis med tanke på de kulturella faktorerna. Så de kanske kan gå in och ställa i parti.

Martin

Har du sett någon nedbrytning på per kast hur de röstar?

Boris

Nej.

Martin

Du ser Indien och röstar säkert på Demokraterna. Jag skulle tro att det ser åtminstone lite annorlunda ut om du bara skulle titta på elit-Indien. Ja,

Boris

för att jag kan tänka mig att just det här med braminsmartheten gör ju att det är ganska rationellt, antar jag, om du är verksam i Kalifornien och speciellt i it-sektorn, att vara demokrat.

Martin

Där finns inte mycket alternativ. Det är antingen så vi är demokrater eller så håller vi tyst om dina politiska uppfattningar. Förlora chansen till politiskt inflytande. Det säger heller inte så mycket om vad folk har för värderingar i det.

Boris

Det här är inte om värderingar, utan vad jag är far efter är att en rimlig och möjlig utveckling att braminerna gör sig breda i. i det demokratiska partiet.

Martin

Ja, de borde rimligen ha bättre förutsättningar där än i det republikanska partiet av massor med olika skäl. Det känns lite konstigt, lite anomaliskt att det är just i det republikanska partiet som man ser så många utav dem. Jag tror att det kan ha komplexa, inter-etniska förklaringar. Indier, de är lite grann, i en amerikansk kontext, ser de lite grann varken vita eller svarta. De är bruna, men inte på rätt sätt.

Undertextning.nu Och i Demokratska partiet så är det mycket hårdare konkurrens med de riktiga bruna grupperna. De kanske inte vill ha den konkurrensen av folk som har samma hudnyans som de själva men har IQ som ligger liksom två eller tre standarder vikelser över.

Boris

Också något som man kan använda om man är smart för att leda de som är inte bruna men svarta.