Martin

Kinas uthållighet längre än USAs dito vid eventuellt handelskrig. Förändrad global maktbalans samt demokratins problem att hantera politiska motreaktioner från inhemska procenter. Två anledningar enligt professor vid City University of Hong Kong. Det här analysen presenteras av Bloomberg och det är då en analys gjord av Bloomberg.

professor vid City University of Hong Kong som heter James Wang. Den här typen av analyser har kommit på tapeten mer och mer sedan Donald Trumps väldigt negativa uttalanden om handelsrelationerna till Kina. Där han har kallat Kina för en valutamanipulatör och sagt i alla fall i valrörelserna att han vill införa handelstullar på kinesiska varor på upp till 45%.

urusell politik om han skulle genomföra det. Vi får väl se. Men då börjar ju såklart analytiker i Kina med omnejd att analysera vad skulle konsekvensen bli. Det som artikeln handlar om, eller analysen handlar om är då att efter andra världskriget och framförallt då efter Sovjetunions kollaps så har Kina, Ryssland och Indien och andra länder dykt upp som politiska gravitationspunkter som utmanar USAs hegemoni.

När detta inträffar så brukar politikers respons vara att det är en del av världen som är utmaningar för USA. Handelskrig som då har en tendens att gå över i andra typer av krig. Och det är därför som Bastiats gamla devis om att When goods don't cross borders, soldiers will. blir applicerbart även i denna nyhet.

Men man gör också en lite annorlunda twist på analysen i just den här artikeln. Man menar för det första att Kina skulle förlora exporter såsom kläder, skor, möbler och textilier. Typiska Walmart-varor. Ganska billiga varor som produceras i bulk och i skor.

Ja, de är inte så himla viktiga eller lätta att ersätta. Man tror inte att det påverkar elektronik så mycket eftersom komponenterna som tillverkas i elektronik i Kina och sammansättning av komponenter. Det är egentligen inte där det stora prispåslaget finns, utan det finns istället hos de västerländska varumärkena.