Martin

Irwin Decker, österrikisk ekonomi starkt influerad av tidsandan i Wien kring förra sekelskiftet. Gemensam ambition med samtida strömningar, att bevara och återodla en hotad civilisation. Det här är en spännande artikel som introducerar ett forskningsprojekt, om jag förstår saken rätt, från Irwin Decker som är någon typ av forskare eller student.

som studerar den österrikiska ekonomiska skolan. För när vi säger österrikisk ekonomi då menar vi inte nationen Österrikes ekonomiska angeregenheter, utan då menar vi den skola av ekonomiskt tänkande som har sitt ursprung i personer som Karl Menger, Ludwig von Mises, senare Fridge Hayek och så småningom närmare in i vår tid Marie Rothbard, Hans Hermann Hoppe.

De tänkare som inte minst idag hålls vid liv av Mises-institutet, Ludwig von Mises-institutet. Egentligen så är det här en tankintroduktion som är nästan helt och hållet USA-baserad. Det är vissa speciella ekonomi-institutioner på universiteten i USA, forskningscentret ThinkTanks, som sysslar med det här. Det finns inte så många i Österrike.

som intresserar sig för den österrikiska ekonomiska skolan. Men det som Irwin Decker påpekar är att det är ändå inte bara till namnet som den österrikiska skolan är just österrikisk. Därför att han menar på att den här skolan växte fram, och det var ju då under slutet av 1800-talet, början av 1900-talet, så tog den väldigt mycket intryck av den miljö och de värderingar och de tendenser som fanns i Österrike och framförallt i Wien under den här tiden.

Vi vet ju att det kulturella klimatet i Wien innan första världskriget var någonting alldeles unikt och i särklass. Det var en otrolig mängd framstående personer, framstående familjer, forskare. Det var en riktig sån här kulturell boom och en enorm kulturell smältdegel.

som gjorde att enormt mycket intressanta saker hände där. Listan kan ju vara väldigt lång över samtida framstående personer. Några av de som nämns i den här artikeln är Gustav Mahler, Ludwig Wittgenstein, Sigmund Freud, Gustav Klimt, Adolf Loos och det finns många, många fler. Det här var världens absoluta centrum för framstående kultur och idéutveckling.

Irving Decker spårar ett antal paralleller mellan de andra tendenserna och den österrikeiska ekonomiska skolan. Inte minst ett intresse för en civilisation och en civilisationsprocess som man redan vid den här tiden kunde se hade stagnerat och var på väg att avstanna eller reverseras.

Boris

En viktig person i sammanhanget som man ofta glömmer bort faktiskt, det fattar man så jäkla udda, men var viktig på sin tid, det är Otto Bauer. Alltså ledaren för den austro-marxistiska riktningen som också var verksam i Wien vid den här tiden. Han fick mycket stryk av andra marxister eftersom han hävdade en helt egen nationalitetsprincip.

Han drev ju tesen i ett antal verk att... Det var inte så mycket frågan om nationen, det var inte så mycket frågan om att hitta ett speciellt territorium. Frågan om nation var mer en fråga om kulturella affinitet, alltså rättigheten för människor att upprätta samfund och samband på grundval av kulturella likheter och mentalitet.

Han hävdade till exempel rätt, han drev hårt linjer att Österrike, att långt innan Hitler ville ansluta Österrike till Tyskland så drev faktiskt Otto Bauer linjen att Österrike borde få ansluta sig till Tyskland på grund av den här kulturella likheten. Det finns med, och hans syster var dessutom berömd genom att hon var patient i Sigmund Fragut. En liten grej, en viktig skrift av henne. Men automarxismen är inte sant för den som har sådana böjelser.

Martin

Ja, till och med marxismen pikade i Wien runt segelskiftet. Definitivt så har ju jag länge uppfattat just Wien under den här perioden som civilisationens höjdpunkt så här långt. Åtminstone i någorlunda modern tid. Det som hände i samband med efterrenässansen. Det kommer ett visst mått av ekonomisk frihet, väldigt många intressanta utvecklingar inom kulturvetenskap. Aldrig sammanstrålade väl de här tendenserna så starkt som i Wien. Men allting raserades, allting förstördes i och med första världskriget.

Boris

Ja, och jag tror vi kommer att se faktiskt det historiska, det har ju bara kommit egentligen, alltså historiska omvärderingar av det Habsburgska riket också, alltså dubbelmonarkin där, därför att man spred ju civilisation och kultur. Långt ut i periferin med det jorda. De spännande städer man kan hitta idag i Östeuropa har ju också sin storhetstid under den här perioden. Därför att de var garrisonstäder och residensstäder i det hafsburgska imperiet.

Martin

Det har sagts att om man inte själv levde i Europa innan första världskriget och var tillräckligt gammal för att kunna se och reflektera så kan man inte förstå den tidsanda som råder då. Man kan inte förstå hur stor skillnad det är och hur mycket vi har förlorat. Därför att det första världskriget var som en reset-knapp.

De har börjat om från noll och man tog bort väldigt mycket av det gamla. Man hade krigsekonomi och gjorde om nationsgränser. När första världskriget var slut så hade man en helt ny värld. Men det som fanns innan var nånting otroligt fascinerande och dynamiskt och en rikedom som försvann.

Och då finns det naturligtvis människor som är väldigt gamla. Du, Boris, som är med och upplevde den här tiden och säkerligen också var i Wien och utforskade och hängde med Freud och Mises och Mahler och de andra. Men vi andra, vi som inte var med på den tiden, vi gör klokt i att studera. De idéer som kommer från den här tiden och har nödmjukhet inför att på den här tiden var många saker möjliga som inte är möjliga längre.

En av de exempel är den österrikiska ekonomiska skolan som har en oerhört potent samling idéer om hur ekonomi fungerar. Som fortsätter att hållas vid liv och utvecklas och blomstrar.

Boris

Ja, och det här knyter ju till ett gammalt tema som vi haft uppe förut. Den historia som kunde, alltså den tid som kunde varit möjlig om inte vissa saker hade hänt. Och hur man skriver om historien och förändrar den. Det du och jag nu säger om det Habsburgska imperiet, det är ju inte den gängse bilden utan att det var ju ett ruttet proto-nazistiskt kejsardömme ungefär och inte en drivbänk för civilisation och kultur.

Martin

Ja, men det är nog i själva verket de två riktigt stora katastrofer som har inträffat under 1900-talet. Alltså den ena att den Habsburgska högkulturen raserades och att hela den... Den kulturella basen, alla de möjligheterna försvann. Och det andra naturligtvis att de askernaziska judarna drevs ut från Europa i samband med nästa världskrig som kan ses som en förlängning av det första världskriget.

I och med det så tappade Europa de två stora batterier av kulturell vetenskaplig utveckling som fanns tidigare. Vi pratar väldigt mycket om holokost och judarna. Inte tillräckligt mycket om de kulturella negativa konsekvenserna kan jag tänka ibland. Mer om en sorts mänsklig aspekt med hur många som dog och sånt där. Vi ska inte heller glömma kulturen i Wien och andra städer i centraleuropa som var enormt viktigt som gick förlorat.