Button-svg Transkribering

Daniel Suhonens nya vänsterfalang inom S hyllas och fruktas av den gamla högerfalangen

Martin

Claes Eklund Socialdemokraterna har haft partikongress. Den avslutades idag tror jag på åkt ett tag. Huvudnumret var givetvis att man valde en ny partiledare. Men partikongresser är också en inblick i vad som händer i ett parti i stort i övrigt.

Vi har pratat lite inför den här kongressen från olika vinklar. Vi pratade om partiledarfrågor och sånt där. Vi har också pratat om phalangstriderna. Vänster mot höger, inte hanter partier och sådana saker. Jag har ju kronikerat lite grann Daniel Suvens framfart, pratat om honom återkommande till bubbla. Som en person som jag föreslår att man håller ögonen på. Och här har vi en artikel som är lite grann från andra sidan inom partiet.

Claes Eklund som jag antar får sägas vara en sorts förrättning i S-sammanhang. Eller möjligen om man vill vara väldigt snäll kan man säga att han är en grå evidens eller något sånt där. Han är även en sorts... en sorts legendarisk företrädare för högerförlangen inom partiet, om han nu fortfarande är relevant. Han säger att han är imponerad av det som Suren håller på med genom reformisterna, den här fraktionen i partiet.

Han är förskräckt över idéerna givetvis. Han säger såhär, reformisterna förespråkar ny värnskatt och högre kapitalinkomstskatt och avskaffade 312-regler och höjd ISK-skatt och ny förmögenhetsskatt. Och armstskatt, och gåvelskatt, och en exit-skatt, och en ny progressiv fastighetsskatt, och utfasning av ränteavdraget, och avskaffande av rutadrag. Allt på en och samma gång.

Man hör verkligen hur Claes Egeland har satt kaffe till halsen där när han har läst reformisternas förslag. För att vara mer elikt, vi är far out när det gäller... Det finns absolut ingenting hos Daniel Suren av den här förnuftiga, pragmatiska, gradvisa approachen som... som S-ledare ändå har haft traditionellt, utan det är mycket det här allt, allt på en och samma gång.

Men Claes Eklund säger samtidigt att de har gana åsikter, men de har också en intellektuell verkshöjd som är ganska ovanlig i det här sammanhanget. Det är inte bara massa ideologiskt pladder, utan de har siffror, de har analys, de skriver riktiga rapporter, de ger ut böcker, de har gett ut den här Luntan klass i Sverige. Han är lite paff över hur sakliga och välorganiserade de är rent omkring.

rent intellektuellt. Och det är någonting som jag har påverkat också tidigare, att Daniel Suhonen, han är väldigt bright och en sak som jag tror att folk kanske inte vet och pratar inte så mycket om det, det är att Daniel Suhonen har disputerat i sociologi och när jag förstått saken så sysslar han mycket med kvantitativa metoder. Så det är inte sån här flummig, flummig, pladder sociologi, utan ganska redig. Jag har inte läst hans avhandling eller någonting, det har jag hört i alla fall.

Och Claes Eklund han säger såhär, det här är Det har inte funnits ett sådant här intellektuellt kaliber över tid sen kanslihushögersdagar på 80-talet. Och det är lite komiskt då, därför att Klas Eklund... Kanslihushöger var någonting som fanns på 80-talet, kanske 90-talet, på Kjell-Olof Fälts tid. Han var finansminister. Det var Klas Eklund själv då givetvis som var ledande företrädare för den här oerhörda intellektuella kalibern.

Så det var Klas Eklund, Erik Åsbrink, andra sådana här högerspöken inom S. De var mycket mer marknadsliberala än resten av partiet. De var ideologiska antisocialister. De var mer nyliberala än socialister. Till deras kredit kan man säga att de till stor del låg bakom den här stora omsvängningen i svensk politik som pågick på den här liberaliseringsvågen som kom.

Backlashen efter att de gick ganska långt åt vänster under Palme. Efter Palmera så blev det en del liberaliseringar i Sverige. Det var det. Jag tror man kan säga att det var högutsträckande kanslihushögerns förtjänst. Samtidigt som, jag vet inte, det är... Claes Eklund han talar lite grann om egen saker. Klart han vill blåsa upp bilden av kanslihushögerns inflytande och sånt där. Men i alla fall, han säger det, jag ska bara sammanfatta.

Han säger att Söderförlangen var också väl organiserade. De har sin tankesmedjakatalys finansierad av LO. De har reformisterna som är numera den absolut största S-föreningen, den största underavdelningen av S-partiet. Och de har ju haft... smak av makten under under Juholt-eran som vi pratat om tidigare. Håkan Juholt var ju kontroversiell inom Socialdemokraterna givetvis och han var partiledare i mindre än ett år.

En intressant sak är att alla, precis alla utanför det socialdemokratiska partiet är ju rörande överens om att tiden med Håkan Juvel som partiledare var den absolut bästa tiden som man väldigt gärna vill återvända till. Och det finns nu en ganska stor förlang även genom S, glädjande nog, som gör samma uppfattning. Men Claes Eklund han säger såhär att man måste ta den här förlangen på allvar för att dels kan det bli en utmaning, man måste snäppa upp den intellektuella nivån från partiledningens sida.

Partiledning är samma sak som högerförlangen inom Estor. Eftersom det alltid är högerförlangen som leder partiet. Men man måste också ta dem på allvar och inte avvisa dem, för då riskerar man en ökanvandring. Sådana saker som händer i samband med 68-rörelser, att viktiga vänsterkrafter gick ut ur S-partiet och inte kunde kanaliseras för det övergripande projektets bästa.

Tack till elever och personal vid Partiledningens sida. Så det är bättre i stället att hålla dem inom partiet och samla upp deras energi och använda det som en impuls för att bli mer intellektuellt stringent och såna saker. Det är så jag uppfattar hans idéer i alla fall. Ja, Boris, håller det någonting nytt faktiskt på att hända inom SR? På sätt och vis kan man väl säga att vänsterflanken inom SR aldrig har haft makten, alltså ju vad så nära de kom åtminstone på den och efterkrigstiden.

Så förmodligen tar de inte makten i framtiden heller. Det var länge sedan någon gjorde ett så seriöst försök som Sunen gör just nu och som han har gjort i ett antal år. Håller du med om att S-partiledningen borde ta det här på allvar?

Boris

Alltså, det här är... Eklund har ju rätt i att det är en jävligt ny situation, även om han, som du säger, gör konstaterande mycket för att kunna blåsa upp sig själv och sina gamla kompisar. Och nu är ju faktiskt inte Eklund korkad så att han kanske har ett behov av att påminna oss om att Det har funnits smartfolk där också. Det är dubbelmening, det är för att Juholt var ju faktiskt inte resultatet, hans tillfälle som ledare var ju inte resultatet av att det fanns en vänsterfalang.

Han var ju liksom en historisk tillfällighet som vänsterfalangen hakade på. Han hade ju liksom inget tryck bakom sig utan han hörde ihop med den vänsterfalangen vi ser nu på olika sätt. Men det var ju en kompromissarnas kandidat som landade där och inte blev långvarig. Det vi ser, jag gissar, du kan ju se hur han är mycket bättre än jag, men jag gissar att han drog vissa erfarenheter av det där.

Det måste till ett mycket mer långsiktigt arbete. Jag är lite osäker på vart det här kommer att leda. Ibland tänker jag så här att... Socialledningen låter de här växa till sig. Det har varit en gammal socialledningsstrategi att se alltid till att du har en verbal och hör vänsterphalang som hörs.

Det är väldigt viktigt för att folk inte ska dra till Vänsterpartiet eller Miljöpartiet. Det måste alltid finnas grejder, eller förr hade man arenagruppen. Och nu är det Katalys och Suhonen. och reformisterna, att de måste alltid finnas där. Där har liksom alla sociepartier i hela världen använt sig av. Men, under stundum har det i de här partierna också hänt att sittande ledning, som alltid strävar efter att se till att ha alla hästar i stallet, vi ska ha en höga phalang, vänster phalang, mitten phalang, blöda phalang, alla kännelser representerade.

Ibland förlorar de mot vänster- falangen och underskattar den. Jag håller faktiskt inte för omöjligt att det ligger i radarn i Eklunds text här att vi har en så valhänt, delvis har vi en valhänt socialledning, det är bara att se på de figurer vi alltid häcklar. Men, och det innebär att de här kan med tiden skaffa sig väldigt starka positioner och till och med påverka ett partiledande.

Men det finns en annan snabbare väg till makten för dem som jag tror vi mycket väl kan komma att se. Det är för att etatistiska makthungriga delar av socialledningen som är kompetenta, de kan man oerhört nytta av Storbritanniens pojkars och flickors utbildningsarbete. Magdalena Andersson har samlat vad som sägs vara en väldigt kompetent stad.

Det jag sa i linje talet är att nu ska vi stärka staten. Alla de här, hittills över 11 rapporter tror jag, ger utrymme för plus den stora klassanalysrapporten. Det är ju ganska precisa argument för varför man ska satsa på det ena eller andra och varför man ska införa olika skatter. Så att jag kan tänka mig att den kompetenta delen av...

Den etatistiska socialedningen Magdalena Andersson med närmaste vänner kommer att nyttja vänsterfalangen och suharen så därmed får det ökat inflytande. Och att det här kan hända snabbare än vi tror. Och då ska vi komma ihåg att det är farligt för oss andra. Det må låta konstigt men jag har nog hellre en förvirrad ygeman i en maktposition än vänsterfalangen.

Därför att, jag har läst några av de här rapporterna av delar av den här 700 sidiga klassanalysen. Gud, må förlåt om att jag hoppade till erbornstyckerna. Han är ungefär lika vaken mentalt som Joe Biden, det menar jag. Och det farliga där är att de är verkligen raskulturblinda. De interagerar på olika sätt.

Allt löst folk. i till exempel förorterna i termen arbetarklass och det är där man ska satsa. Och det är länge sedan jag såg en sån nästan hysterisk statskram om det här, utan statliga satsningar kommer att lösa allting. Som Eklund säger, det är siffror, det är intellektuella argument för det hela. Och det här är kanske precis vad Magdalena Andersson behöver för att kunna blåsa på för fullt och bygga ut staten ännu mer. Det är lite oroväckande.

Martin

Intressant. Jag är lite förtjust i den här utvecklingen och hejar på den här på ett väldigt obetydligt hörn. Det beror på att jag uppfattar det som att om motförmodan, suvenernförlangen, skulle ta över, min fantasi är att suverenern själv skulle bli partiledare. Då är jag säker på att socialdemokratin kommer att bli absolut totalt irrelevant, kommer att bli totalt chanslös i svensk politik.

Då kommer pastokifieringen att fullbordas och de kommer att... nästan till försvinnande för val. Då kommer liksom slåss mot vänsterpartiet nere vid 4% spärren eller någonting. Så jag hoppas på det mest som ett sorts historiskt straff för S. Det skulle vara underbart om de gjorde det självmålet. Ja det vore ju perfekt. Samtidigt om det blir som du säger att de istället använder sig av, Magdalena Andersson slår in på den här liksom stärka staten-agendan och sen så använder hon sig istället av avsuvanden som en del av sin järntrust för att utveckla ultralt artistiska förslag. Det är ju en mer skrämmande tanke faktiskt.

Boris

Den ligger nära till hans faktiskt. Jag skulle gilla din variant med att de väljer Sjövonen på nästa kongress men det är för mycket att hoppas på.

Martin

Det skulle vara otroligt kul, han står där och gormar liksom. Ser ut som Lenin, låter som Lenin. Det skulle bli några fantastiska säsonger av svensk politik. S är ett avslutande kapitel.