Transkribering
SVT ändrar Lord Tennysons dikt Nyårsklockan
Martin
SVT ändrar Lord Tennysons dikt Nyårsklockan genom att ersätta Ring honom in den bidande messias med Ring in den tid då ljuset oss befria Diktuppläsningen tidigare angripen för att ha lästs upp av män och sedan dess uppläst av Lena Endre och Sofia Helin Ja, det senaste lilla kulturgrälet i Sverige Eller, det var det senaste för fyra dagar sedan i alla fall var den årliga uppläsningen av Nyårsklockan.
En tradition som Sverige har haft sedan någon gång på slutet av 1800-talet. Kort efter att den här dikten översattes till svenska för första gången av Edvard Fredin. Och det hade alltid varit massa kontrovers kring den här dikten. Och den har, det sägs att den har skrivits om flera gånger. Men på senaste då så har det varit för allt sådana här PK-kritik om att ja, det är bara Loa Falkman och Mikael Persbrandt och andra gubbjävlar som läser den här dikten.
Ja, vi måste ha kvinnlig uppläsare. Så då har man då i stället haft Lena Endre och nu Sofia Helin. Men nu har man då också skrivit om den för att i den sista... Den sista strofen i dikten är Ring mörkrets skuggor bort ur alla land Ring honom in, den bidade messias Och det har man nu beändrat de senaste åren.
Ring in den tiden då ljuset oss befria. Ja, givetvis måste alla traditioner attackeras. Vid minsta lilla tillfälle. En tröttsam trend. Eller, eller, eller, eller också. Kan man möjligen säga att det är, jag duckar nu, men kan man möjligen också tycka att det är kanske lite löjligt på ett sätt att ställa till en scen över att en artist tar sig en frihet med en text. som vederbörande läser.
Det är inte precis första gången som någon tar sig en sån frihet. Det har till och med hänt flera gånger tidigare med just nyårsklockan. Det diskuterades en del om att Jan Malmsjö ändrade på några rader. Vad säger du Boris? Hur pass upprörd ska man vara? Jo,
Boris
alltså man ska vara upprörd så lättigheter idag. Nej men det beror på varför man ändrar kan man tänka mig. Det har funnits skäl till att man vill ändra förut, men i det här fallet så är det ju helt uppenbart att det ingår i trenden att man ska avkristna de traditionella högtiderna i Sverige.
Alltså man ska ta bort de här sakerna. Jag ska inte nämna Jesus, Gud, Kristus eller någon. Ta bort det kristna budskapet. Våra helger är till för alla. Det är ju själva grejen. Alltså tar man bort. Namnet Jesus slänger in ljuset istället. Nästa gång så blir det liksom, varför inte kraften, may the force be with you eller någonting sådant. Det kommer. Så att, en del i avkristning är ju att ta bort den kristna traditionen.
Därmed blir det en del islamiseringen. Vi ska jämföra med det här med det vi pratade om nyss, Ica och Coop. Där utbildar man personalen, både på ICA, man gjorde det på Coop och Citygras en gång i tiden, att de ska ha kunskap om de här utländska högtiderna. Vad är det man firar, vad är det man äter och så vidare.
Alltså, det här har ju pågått så länge så folk snart fattar liksom inte att vi kan snart, barnen lär sig snart mer. om varför muslimer högtidlighåller olika saker än varför vi en gång i tiden började fira jul. Och rimligen så ska de också lära sig vad man i Sverige firade innan man firade den kristna julen. Men vi är inga som helst jävla stjäl att ta bort det. ordet messias ur nyårsklockor. Det är liksom en retrett inför islamiseringen.
Martin
Det är liksom som jag som äter mer fläsk än vad jag egentligen vill äta. Det är ett offer. För att göra motstånd. Ja. Jag satte mig faktiskt och läste, först läste jag originalet som heter Ring Out Wild Bells av Tennyson. Och så läste jag den svenska översättningen. Jag måste säga att jag gillar svensk översättning.
Den har kritiserats för att den inte bibehåller originalets meter och att den tar sig mycket friheter. med formuleringar, men jag tycker att den är väldigt väldigt suggestiv och mer intressant än originalet faktiskt. Ta bara öppningsraderna Ring out wild bells to the wild sky The flying cloud, the frosty light.
Inte så superintressant tycker jag. Det känns lite platt, man måste upprepa ordet wild, vilket känns lite oinspirerat. Och sen den svenska versionen Ring klocka ring i bistra nyårsnatten. mot rymdens norrskens sky och markens snö. Det är så mycket mer dynamiskt och intressant och suggestivt känner jag. Jag tycker den är riktigt bra den svenska översättningen.
Och originalet är tråkigt och en väldigt ännu mer repetitivt. Det här ring, det ska ju vara liksom ring ut och så vidare. Men ring ut och ring in. Men det är inte så elegant gjort i originalet känner jag. Och sen den här sista raden då. Ring in the Christ. Ring honom in, den bidade museus. Det är ju inte en kristendikt. Det är den enda uppenbara kristna referensen som finns i övrigt i den här dikten.
Det är en annan rad som är Ring ut de tusen krigens år. Ring in den tusen åra fredens rike. Men lite över det så är det ju, jag kan förstå att sekulära svenskar tycker att det blir väldigt, de förstår inte referensen, den tusen åra fredens rike. Och sen blir det väldigt apart för dem när dikten slutar med ordet muséus. Så på ett sätt har jag svårt att förebrå dem att de blir lite paffade och kanske vill hoppa över ordet.
Boris
Bra att du tog upp det här med att den svenska versionen är faktiskt muskulös. Vilket jag tror i sig stör förutom allt annat som stör det nog att det finns en jäkla manlig kraft i den.
Martin
Ja. Precis, originalet känns liksom som ett väldigt hemmat uttryck.