Martin

Sydsvenskans ledarskribent Mats Skogskär omplaceras till icke-skrivande tjänst efter att ha twittrat att vänsterns närmast sexuella upphetsning över USA-upploppen gör det enklare att förstå dess drävan att via invandring skapa liknande underklassförhållanden i Sverige. Skogskär meddelar att han med hänvisning till Bonnier News kärnvärde yttrandefrihet kommer vägra omplacering.

Det är en stor skandal ibland med svenska ledarskribenter som pågår just nu. När alltså Mats Skogkjär på Sydsvenskan har fått, har inte fått sparken, men han har blivit då omplacerad. Han får inte skriva ledare längre på grund av fackliga regler och sånt där. Så kan de inte säga upp honom. Och orsaken är då att han skrev en tweet.

Han skrev en tweet, han är en aktiv twittrare. Han har varit länge på Twitter och han är en aktiv twittrare. Jag säger själv i någon sammanhang här att han har postat, jag tror han skrev 46 000 inlägg på Twitter. Och vi kan återkomma till det, det kanske inte så, ja. Eller eventuellt återkomma till Twitter då. Men det här var det han skrev i alla fall. Nej, här hör vi.

Och det här måste jag bara säga för befarten att det är en ganska pigg tagning för att vara en svensk ledarskribent. Det är ju verkligen inte ofta man hör någon sån här typ, jag vet inte vilka ledarskribenter som är liksom mest radikala, de mest extrema reaktionärerna i svensk medströmspress, det är kanske sån här Ivar Arpi och sånt där, men jag tror aldrig han skulle skriva en sån här sak.

Och det blev ju ramaskri givetvis då, avståndstaganden från höger till vänster, Jonas Kange. som är chefredaktören och han skrev att det här är långt över gränsen. Går långt över gränsen. Det här är någonting som styr. Svenskar aldrig kan ställa sig bakom. Vi tar avstånd från tweeten. Och sen så kom Heidi Aveland som är politisk chefredaktör på Sydsvenskan.

Det innebär att hon är chef för ledarskribenterna inklusive Mats Goksjär. Och hon bestämde då att han skulle stängas av för att hon inte längre kunde ha förtroende för honom efter att han skrivit den här fruktansvärda tweeten. Ja, det är upprinnelsen då och det finns många intressanta saker. Mats Goksjär har även uttalat sig i några intervjuer och kan också vara en av de flesta medlemmar i det här. skrivit på en blogg.

Som jag förstår saken så har han startat en blogg där han har skrivit ett enda inlägg. Som är hans ställningstagande om den här frågan. Finns det ingen jämt på bloggen? Jag vet inte om det. Det kommer finnas heller. Men en sak då som jag tycker är intressant om jag bara ska ta någon grej att börja dra i. Han åberopar yttrandefriheten. Han säger att han måste få skriva på Twitter på grund av yttrandefrihet. Och jag har ju sett det här på Twitter.

argumentera ofta i råd i bubbla för att yttrandefriheten är någonting som inte finns. Alltså utifrån ett strikt libertarianskt perspektiv så finns det inget som heter yttrandefrihet. Men i den mån som man vill prata om yttrandefrihet, ändå som ett praktiskt begrepp, så måste man rimligen tolka den bredare. Det vill säga, inskränkningar av yttrandefriheten är inte bara när staten förbjuder folk att säga vissa saker, utan det är också till exempel när företag säger när det är en krigs.

När Facebook eller Twitter systematiskt stoppar någon från att uttrycka en viss typ av åsikt då är det också i praktiken en inskränkning av yttrandefriheten. En ledarskribent. En person som som som fem som femton år tillbaka jobbar som politisk kommissarie på en skattefinansierad tidning i i i Sosse Sverige.

Alltså jag vet inte om om om jag drev en en ledaredaktion, vilket jag aldrig skulle göra, men men om jag var politisk chefredaktör på en tidning. Så då skulle jag verkligen vilja hålla pi på mina politiska kommissarier. Och jag skulle inte acceptera då att vi har politiska kommissarier som skriver saker som är långt, långt, långt bortom tidningens värdegrund.

Och uppenbarligen så är den här tweeten ljusår från vad som är anständigt och rimligt i sydsvenskans värld. Jag tycker det är ett väldigt konstigt försvar. Det är hans yttrandefrihet.

Boris

Jag tycker inte att det duggs in om honom. Jag tycker att han avslöjar sig som en... Ganska inskränkt men framförallt omoralisk person. Och lite feg, nästan i linje med den serbiska mitfältaren tyvärr. Precis som du säger, menar han att han har hållit på med... Han tycker en sak egentligen, men sen måste jag dra ihop det i hyran och semester ungefär.

Så jag sitter här och skriver ledare. Jag menar jag skulle aldrig tillåta det på en ledaredaktion att de flög iväg där ute på Twitter eller Facebook och framförde något som låg 112 mil bort från tidningens politiska linje. Det är väl fan självklart. Det vi ser här är hur Bonnier och även Chipstedt, de drar åt tyglarna nu.

Det är en markering, man nitar honom. Därför att, och jag tycker det är rätt bra, ärligt talat. Därför att Skogskär är ett exempel på det allt mer svårt att uthärda. Den här timbrohögernas kallar de här, de här finkonservativa. Om man går på Timbro seminarium, där är alla så väldigt pråpra och trevliga och så vidare. Men sen när skarorna glesas ut på efterminglet och man har fått lite mer rödvin, då säger folk vad de tycker egentligen.

Och då tycker de som en skogskärm. Men sen lämnar man då minglet och så går man och skriver något ledartyckel och då låter det helt annorlunda. Då ska man vara rumsiren och hålla sig på värdegrunden. Jag tycker det är jävligt motbjudande helt enkelt. Inte bara småfekt, ett helfekt beteende. Och de som kallar sig konservativa eller höger i någon mening, de är medskyldiga till eländet vi ser nu på gatorna.

Därför att de har varit så mesiga, att de inte orkar säga vad de tycker. Och alla kommer ju att, alla de här människorna fattar ju nu liksom att Oj, oj, nu får, nu gäller det att, kanske man ska vara tyst på minglet efter seminarierna också. Så att vi kommer nog se väldigt stillsamma... Ledarsidor i de stora tidningarna, de här morgontidningarna, de här frågorna framöver. Man vill inte bli en ny skogsjärf för de har också hyror och semester att betala.

Martin

Ännu mer stillsamma, det är det som är svårt att tänka sig.

Boris

Ja, men de kan ju bara skriva om, ja, vädret.

Martin

Det finns flera intressanta indikationer på det extrema hyckleriet. Apropå det här med arbetsgivaren. Skogsfärs säger i sitt blogginlägg, någonting i stil men det är precis slutet av inlägget. Han säger såhär, ska jag även privat vara en följsamtalets person för tidningens politiska linje? Det är i mina ögon inte rimligt kvar såg jag.

Om jag på Twitter... Jag har skrivit på Twitter så mycket. Ni har på Twitter om jag bara ska vara en slavsändare till Sydsvenskans ledarsida. Ja det blir ju, i hans egna ord här, det blir rätt enformigt och själstödande. Ja men det säger ju han. Enformigt och själstödande. Det är hans egen uppfattning om ledarsidan som han har jobbat på i 15 år. Och det är ju sant. Det är ju sant. Jag själv skulle aldrig någonsin utsätta mig för att jag är en slavsändare.

för någonting så tråkigt och meningslöst och självstödande om att läsa en text från Sydsvenskans ledarsida. De har själva jobbat där i 15 år. Det är otroligt att han skriver det här. Han tänker inte alls när han skriver de här sakerna.

Boris

Nej men det, han är korkad helt enkelt. Det kan inte ursäktas med affekt. Och sen hans fega där att ja det här var inte så lyckat och den var lite platt och dålig och jag borde kanske tagit bort den.

Martin

Han har ju backat och rätt med ursäkt och tagit av sig från sin egen tweed. Det är det mest patetiska. Alltså vilken nolla, vilken patetisk yngre jögaren är. Han har ju redan fått sparken. Han vet att han aldrig mer kommer få vara ledarskribent. Varför i hela världen går han efter det ut och pudlar och tar avstånd från sin egen tweet? En möjlighet är ju att pudeln är uppriktig.

Att han genuint ångrar att han skrev den här högt illustrerade saken. Men han har också ett väldigt svamligt resonemang om varför. Han säger att det är självklart att han inte menar det han skrev bokstavligt. För hur skulle någon kunna resonera så? Han menar så att hans egen tweet är så absurd att den omöjligen kan vara uppriktig och därför måste han förstå att han självklart inte menar det bokstavligt.

Och jag blir inte krok på om han menar att, jag är inte en del skillnad på de sakerna, men är det tweeten som sådan som är så uppenbart absurd och orimlig att man kan tro på den? Eller är det liksom den åsikten som han tillskriver vänstern, att det är så omöjligt att tänka sig? Men när jag läste den här tweeten, jag såg den inte alls som absurd eller ironisk eller att det var en sån här intressant paradox eller någonting han uttryckte. Nej, nej. Det han skriver är en ganska normal sak som vi har pratat om dussintals gånger i Radio Bubbla. Alltså i allt vis är det inte en korrekt analys.

Boris

Vi kanske ska bara skriva massa vänster-tweetar på fritiden när vi inte bubblar. Kyss de svarta fötterna.

Martin

Jag vill inte få sparken från vad du bubblar. Jag gillar det här jobbet. Så jag ska nog vara försiktig på Twitter.

Boris

Men det här fungerar som en varningssignal till alla. Nu kommer Ivar Arpids exempel att stilla sig ännu mer. Han kommer säkert att skriva om genus också. Men det som gör det än mer osmakligt är att se alla... Det finns små potentiella ledarskribenter som känner att nu dras snaran åt, nu gäller det att kämpa och visa att man verkligen står på värdegrunden.

Skogsjön nämner Isabel Hadley-Kamp som är en av de stora skogsjöns kvinnorna. extremt motbjudande i sitt inställsamma slickande uppåt i Bonniers koncern. Kolla, kolla, en trogen soldat på den här nazisten bara. Det är för att hon verkar ha något sommarrikariat nu på ledaredaktionen och hon vill bli fast där. Och det kommer att komma fler sådana här. För nu gäller det att visa sin trohet mot Bonniers.

Och vi ser det här på kultursidorna också. Både Chipstedt och Bonners har dragit ner på sina freelancervoden något sanslöst. Och nu ser man kulturbråken komma därför att man slåss om platserna helt enkelt. Vem är mest politiskt korrekt? Det kommer vi se både på ledare och kultursidor hur de slåss om platserna. De lite mindre köttbenen som finns nu. Alltså det är en sådan uppvisning i total självförnedring alltså. På alla håll och kanter.

Martin

Isabella Hadley-Kamps, hon är intressant för att hon är ju... Alltså hennes kommentar om Mats Skogsjär var verkligen häpnadsväckande. En av de saker hon skrev var tydligen att... Hon påpekade att Mats Skogsjär har inte skrivit någonting om videon. som visar hur George Floyd blev i älsslagen. Han har inte skrivit om det, han har ju tänkt på det, jag vet inte hur det betyder.

Och det här är samma sak som som poliskvinnan som vi pratade om i föreställningen, poliskvinnan som gick ner på knä. Vad stod det på hennes skylt som hon höll i? Jo, det stod White silence is violence. Vita människor som inte aktivt deltar i det anti-vita drevet, de är våldsverkare. Och återigen då, undertexten här är givetvis att om de använder våld då får man använda våld för att stoppa dem, för det är bara självförsvar.

Det var de som började med sitt tystnadsvåld. Och det här är någonting som Isabel Hadley-Kamps vevar med på DN, på DNs ledarsida, mot den annan så kallad borgerlig ledarskribent. Det är en häpnadsväckande nivå av vänsterextremism. Och Isabel Hardy Camps, hon är ju ett så intressant exempel för att hon är ju liksom officiellt inte vänster, hon är ju officiellt någon sort liberal person.

Hon skrev en bok för ett tag sedan nu som hade under rubriken tankar om en ny liberalism. Hon ska föreställa en liberal tänkare liksom. Men hon är en person som under många år har rört sig från en sorts officiellt liberal position väldigt långt åt vänster. Jag tycker att hon är ett exempel på det här generella fenomenet att...

Det är ofta konvertiterna som blir de mest fanatiska medlemmarna i församlingen. Och det är därför det är logiskt att hon kommer med de här mest vänsterextrema, hatiska, aggressiva, farliga idéerna. Samtidigt som det är också värt att notera att Isabel Harley-Camps kommer aldrig bli accepterad som en av, som en gänget, en av kamraterna.

Hon kommer aldrig få fast anställning på DNs ledarsida. Hon kommer alltid vara betraktad som en... än högeravvikare eller en gammal nyliberal eller vad du tänker om henne. Men hon kommer alltid fortsätta anstränga sig, gå längre och längre åt vänster för att försöka blicka dem.

Boris

Ja, men vi ska komma ihåg att hon har jobbat hårt för sin nya profil alltså.

Martin

I 20 årstid eller något sånt där?

Boris

Ja, och de senaste åren har hon dykt upp och skrivit kolumner i Etsättra till exempel. Det är ju ett jätteplus. Hon har tidigare varit publicerad i Arena också, så hon har verkligen fattat att ska hon komma tillbaka i och med att hon gjorde sig av med henne på Expressen och jobbar sig in som ledarskribent igen, då är det verkligen gå ner på knä.

för Media Vänstern, det är nödvändigt. Hon har gjort ett hårt jobb där. Så det är inte omöjligt att, det är ju en platsleder nu, hon vill ju ner till Sydsvenskan antar jag. Det är ju en jobbansökande här.

Martin

Först måste hon bara kyssa ett par stulna Adidas-dojor.

Boris

Det är inga problem i hennes fall.

Martin

Då kanske det lossnar.

Boris

Hon är nog i full färd, nu må hon leta upp någon svart person varje gång hon kan kyssa.

Martin

Jagar de lexikaterna. redaktionerna. Jag får fråga dig Boris, har de nått som helst existensberättigande nutid? Alltså att man har en särskild stab av politiska tyckare som har en särskild del av tidningen som är till för att formulera tidningens officiella åsikter separat från resten av verksamheten. Är inte det här ett otroligt märkligt system som är väldigt svårt att motivera över huvud taget?

Boris

Om vi bara tittar på det genom svenskan, man har gått ifrån detta klassiska... Nyhetsbevakning ska vara nyhetsbevakning och ledarsidorna ska vara den politiska linjen. Nyhetsmaterialet är ju idag i svenskan och idén genompolitiserat. Idén så är det ju mer enhetligt alltså. Där Ola Dahlskys superliberala linje går igenom hela tidningen.

Om vi bara tittar på USA-rapporteringen. I svenskan har man inte lyckats. Svenskans, om vi tar USA-rapporteringen, är precis lika vänsterextrem och trump-hatande som det är i Jens. Medans ledarsidan halkar lite efter, men de är på väg ifatt nu. Så det är ju liksom reptilorgan för överheten där helt enkelt.

Men det de har upptäckt nu är att man inte behöver ledare och kultursidor. För Bonnier sa Chipset att skära sig ordentligt i. antal platser, framförallt på kultur- och ledarsidorna och i frilansareboden. Därför att de ser att det går ju att hålla folk i schack med hjälp av en väldigt, väldigt vinklad nyhetsbevakning. Man ska inte krångla till det och det är ingen som läser kultur- och ledarsidorna speciellt mycket heller. Onödig utgift.

Martin

Jag har alltid känt intuitivt, ända sedan jag var liten och började läsa tidningar, att det är någonting sjukt liksom. Du har liksom en del av tidningen som handlar om att berätta för mig vad som har hänt. Och så en annan del som berättar för mig vad jag ska tycka om saker och ting. Och de här två sakerna, de är väldigt väldigt olika varandra. Och det finns ingen som helst logik, så vet jag att de här två sakerna finns på sidan bredvid varandra. Men, hur skulle man... Hur skulle motsvarande funktion rekonstrueras på en rimlig tidning om man inte har en ledarelektion? Är det någonting man bara stryker helt och hållet eller är det någonting som återuppstår i en annan form i en bättre värld, i ett bättre medielandskap?

Boris

Det återuppstår ju i en annan form helt enkelt. En god tidning har ju ren, rak nyhetsrapportering. Detta är vad som händer. Och kallar en spade för en spade. Och sen kan man ha profilerade uttolkare av skeendet. Där man vet att det här är en personlig ståndpunkt helt enkelt.

Att någon som är på plats eller någon som sitter vid sitt skrivbord och tänker. Det är en helt annan sak. Man kan jobba med kolumnister till exempel. Det är ett alldeles utmärkt format. Men inte av den typen av kolumnister som vi ser i medsvärldens media idag. Det är ju tämligen värdelöst. Men kunna kolumnister på olika områden. Men att ha en speciell sida som uttolkar den korrekta hållningen och överideologi när man är liberal, konservativ eller vänster. Det är ju helt kocko.

Martin

Den enda tidning vars ledare jag läser, och jag menar verkligen det, jag läser 0% av ledartiklarna i alla andra tidningar, men jag läser för att ledarna är nyheter idag. De har givetvis ingen ledaredaktion, ledarsidan och sånt där. Men då och då så skriver Jean Frick en drapa om något ämne. Och sen så lägger de den allra längst upp på sidan, lägger till den längst upp i sidhuvudet och så kallar de den för ledare.

Och det är liksom när Jean kliver ut ur sin murvulroll och skriver lite mer personligt. Det kan vara lite mer slängekrönika, kolumn, mer personlig kommentar till någon aktuell händelse. Och de tycker jag faktiskt brukar vara väldigt bra. Jag tycker det är det bästa materialet faktiskt, det är nyheter idag. Ibland har de en fantastisk reportage, men Schanks ledare är faktiskt väldigt bra. De är ju s��där väldigt opretentiösa, det är Schank-frikt liksom. Så att det är lite annan nivå av pretension jämfört med sydsvenskarna.

Boris

Precis, men han går ju från verkligheten och tar spaden och uttolkar spaden i de där texterna. Om man tittar på ledarsidor så är det en väldigt bra rapport. Är det precis den miljön som Skogsjär beskriver? Vad kan vara mer själsstödande än att uttolka den korrekta svenska liberala hållningen till vad som händer i Sverige eller världen? Det blir ju totalt odött och olevande och korkat.

Martin

Ja, vi får se. Vi får se hur det går för ledarsidorna. Om det finns några ledarsidor kvar. Eller om det kanske uppstår några konkurrerande verksamheter med bättre modeller, vem vet?

Boris

Det kommer det göra. Och ledarsidorna kommer finnas i medietransmedia också, men kanske bara med... Det räcker väl en Wolodarski skriver allas ledarsidor så att vi är på väg däråt egentligen. Men jag är väldigt nyfiken på vad de ska sätta skogskärr på. Ska han räkna Gm eller någonting sådant? Eller polera tangentbord eller?

Martin

Mm, kanske jobba som baktmästare eller något sånt där. Han får ju inte skriva i alla fall. Han är livsfarlig. Ja kanske kan han twittra hela dagarna.

Boris

Haha, twittrar i tväderapporter.

Martin

Det är också en sak som jag kan tänka på, att han har ju väldigt mycket tid att twittra. Ledarskribenter har mycket tid att twittra och det kanske är poängen att de också ska vara fria opinionsbildade och sånt där. Men det är ju inte så väldigt högt tempo. Hur många ledarskribenter har man på en tidning, typ på Svenskan eller något sånt där? De har ju en handfull. Ja, ja. Men de publicerar bara en ledare om dagen och sen kanske en ledarstick med småtexter runt omkring. Så det är väldigt många kockar för en väldigt liten soppa.

Boris

Ja, svenskarna har väl sju helt ishaställda ledarskribenter?

Martin

Så de ska skriva en ledare i veckan? Ja,

Boris

och sen har de ju fristående kolonister också med fast plats, du vet det.

Martin

Fan gör de på dagarna människorna. Och sen så plockas de upp och används i andra syften.

Ofta blir de kanske inte politiker, ibland blir de politiker, men ofta blir de kanske tjänstemän som jobbar och politikerna jobbar som kanske kommunikationsstrategier någonstans. Det är ofta dit de tar väg. Och även de duktiga, även de bra, som vi har sett till exempel Per Gudmundsson som var Sveriges bästa ledarskribent, som ofta använde svenskans ledarsida till att skriva väldigt viktiga reportage.

Han var till exempel väldigt flitig och skrev anti-islamistiska reportage, ofta egna avslöjande och sånt där som egentligen borde legat på nyhetsplats, men han använde ledarsidan för att... Han har välförtjänt dragit sig tillbaka från det där. Han har kämpat länge. Jag tror att han numera jobbar på Kristdemokraterna, presschef på Kristdemokraterna.

Som är säkert ett ganska lugnt och skönt jobb. Inte lika mycket i skottlinjen och sånt där. Det är vanligt. Jag såg också Lars-Anders Johansson som är väldigt duktig. Han är inte ledarskribent, men han var chef på Kristdemokraterna. på Timbros publikation. Så det är precis samma svär han. Han är en sån som de säkert rycker och sliter i för en ledarskribent. Han jag och gick till en sån här intresseorganisation när han jobbar med de sånt där liksom byråkrati jobb i den branschen.

Han skriver fortfarande fortfarande duktig, aktiv och sånt där. Men det försöker säga är bara att det är liksom det en enda svär som placerar runt. folk på olika positioner och en av positionerna där de sätter folk, till exempel unga lovande människor, som de ska öva sig på att skriva och vara engagerade i samhällsdebatten och bygga upp sin profil och så vidare. Då sätter man en sån där påläggskalv på en ledarsida.

Ja. Det är ganska sunkig värld. De kan väl ha sina påläggskalvar och de här grejerna men men påläggskalvar är ju inte så mycket. Hela idén om ledarsidor och politiska chefdirektör är bara så absurd. Starta en blogg som alla andra vettiga människor. Låt dem skriva på Timbro-bloggens medier. Det är en mycket bättre modell. Eller man ska blanda ihop den här verksamheten med nyhetsrapportering.

Boris

Och då skulle politiseringen av nyheterna bli så mycket tydligare också. Den har ju verkligen utvecklats extremt snabbt, alltså i medie- och statsmedia i Sverige de senaste veckorna. Det är ju ett totalt kampanj, det är inga försök att redovisa objektiva fakta och vad som egentligen händer, utan allting har en vinkling. Helt otroligt. Det är väl hundradegångar helt otroligt, men utvecklingen går väldigt, väldigt fort nu.