Martin

Lars Anders Johansson Det finns ännu tusen släktgårdar i Sverige. Har motstått trycket att bli kuggar i socialdemokratiska maskinen? Självägande bönder föraktas av vänstern för sin autonomi. Motviljan yttrade sig under kommunismen i kollektiviseringar och deportationer. I Sverige iflyttlas politik och föraktfull tonläge mot landsbygdens folk." Det är en krönika som Lars Anders Johansson har skrivit på Smedian apropå det utlöste som jag förstår av ett Twittergräl mellan två politiker.

Jag känner inte till någon av de här politikerna som tidigare men jag tror att det handlar om... en riksdagsledamot och en presssekreterare. Det gick tydligen till så här att Andreas Karlsson, som är kristdemokrat och sitter i riksdagen, han... Det har ju varit en stort pådrag i svenska medströmsmedier på senaste, det har du säkert också sett, Boris, om att politiker är skrivna på fel orter.

De jobbar och bor i Stockholm, men de skriver sig på en ort någonstans i landet för att kunna få resersättning, attraktament eller vad det heter, för att de då pendlar. fast de egentligen inte gör det för att de i praktiken bor i Stockholm. Och det är en sorts bidragsfusk. Och det är mycket håla baloo om det där och det är någon moderat som har fått avgå. Och jag följer inte, jag tycker det är så ointressant. Det är liksom den... Det är så otroligt hyckleri att man ska sitta och tjata om den här......den här bidragsfusket.

Som är liksom inte ens en promille av den riktiga korruptionen som pågår i svenska staten i politikerklassen. Ja förlåt, det var ju helt off topic. Det har inte med det här att göra. Men apropå den här... Den här diskursen... finns kring bostadsfusk så är det då en kristdemokrat som har sagt på Twitter, han har sagt jag vet inte vad han sa på Twitter men han sa i alla fall att jag är skriven på min släktgård i Småland som förklaring.

Varpå Jonas Wikström som är pressekreterare för Vänsterpartiet skriver på Twitter vad fan är en släktgård? Och följer sedan upp med ett slags signalord för den lantadel som grät när vi fick demokrati. Och nu kan vi alla ta ett djupt andetag.

Boris

Vem var det som skrev det sista?

Martin

Jonas Wikström också, vänsterpartiets pressekreterare. I twitterdiskussionen fortsatte han tydligen och då sammanfattade han sin syn på saken. Han frågade detoriskt varför han är i släktgård, men sen vet han ju att det är ett signalord för den antidemokratiska landtagen. Ja, kommentera! Om det vore såväl. Det är så magstarkt, som Lars Anders Johansson påpekar, att just en representant för Vänsterpartiet säger en sån här sak eftersom självägande bönder har alltid varit bland de första, om inte de allra första måltavlorna vid kommunistiska maktövertaganden.

Vi har så många berättelser om hur det gick till i sovjetblocket och även på andra ställen med kulaker i sovjet och holodomor i Ukraina. miljontal döda till följd av attackerna mot bönder. Och det finns en sorts ganska tydlig logik i det här. Dels har man ekonomiska skäl, man vill ta över jordbruksverksamheten för att den är lönsam, den är strategiskt viktig och så vidare.

Men man vill också slå sönder de sociala strukturer som finns i bondesamhället, som är... I den här revolutionära situationen så identifierar man förmodligen korrekt att det gamla bondesamhället är... är den primära folkliga motvikten som finns mot den revolutionära nyordningen.

Så vill man skapa en nyordning så måste man slå sönder det gamla. Och då handlar det om att expropriera klockorna och så vidare. Och det i sin tur beror på också väldigt enkla materiella saker som att den som äger sin egen jord kan producera sin egen mat är en frimann. Den som äger sin egen jord är inte beroende av staten. Och den som inte är beroende av staten är en hot mot staten.

Och det här är så som kommunisterna har agerat men även socialdemokraterna i Sverige, som Lars-Anders Johansson påpekar i sin krönika, att de svenska socialdemokraterna, de har valt en fredligare väg, en mer demokratisk väg som man säger. De vill inte ha exploopereringar rakt av och så vidare. Men deras frakt för den jordbrukande befolkningen är knappast mindre än den sovjetiska.

Därför att i den socialdemokratiska modellen så handlar det om att man ska... Ta bort alla små, ineffektiva, gammaldags jordbruk och ersätta dem av stora, industriella jordbruk som är effektiva och demokratiska. Nu är ju allting i ett annat ljus. Som Lars-Anders Johansson säger, det finns bara runt tusen sådana här gårdar kvar. säger någonting som jag vet att det är många som tänker.

Vi ska se om vi kan hitta den passagen i artikeln. Han skriver att det finns nog en och annan som önskade att deras far- och morföräldrar hade kunnat behålla den här gården som varit släktens fasta punkt i hundratals år. Och jag vet inte hur många gånger jag har hört folk säga det här. Att Gud vad jag önskar att den här släktgården hade funnits kvar i släkten.

Att vi inte bara hade sålt den till första bästa på hemnet. Det hade varit fantastiskt att ha den kvar med all historia och mina barn. och deras barn i framtiden. Och de personer som jag känner till som har sett till att bevara sina släktgårdar har väldigt mycket glädje av det. Och det är väl lite så som jag tänker på idag att slå vakt om sin släktgård eller skapa en ny släktgård vilket man faktiskt också kan göra. Det är på ett sätt den kvintessentiella revolutionära handlingen i vår tid.

Boris

Det där var väldigt vackert sagt. Men så är det också. Just när det gäller den svenska bondefördrivningshistorien- -...så vill jag påminna... Nu har jag inte läst Lars Anders texten- -...men den svenska borgerligheten är väldigt duktig på att glömma och gömma- -...eller som inte är medvetna om det- -...Centerpartiets gigantiska sektor i de första åren på 1960-talet.

Då de allierade sig med Socialdemokraterna. Det var då man knäckte... Innan bestod medparten av det svenska jordbruket av gårdar på kring 20 hektar. Socialdemokraternas bondehat visade sig att man sa– –att vi inte ska ha så där små gårdar. Det är inte bra. Av just det skäl, som du säger, var de jävligt medvetna om– –att det finns väldigt många människor som kan livna det.

–och sin familj på 20 hektar. Då har vi väldigt många motståndare. Man lyckades komma överens med... Man nutade helt enkelt centern– –att stödja det här förslaget. Sen kunde man börja skapa en struktur och en nationalisering av landsbygden– –så att man fick större och bättre enheter. Det var den ryska kollektiviseringen, fast med mjukare antal på.

Det andra partiet har ju svek i sina egna och det behöver man aldrig glömma. Det ska de fan få betala för. Men just det här med släktgårdar, det förvånar mig faktiskt att inte fler... Det är svårt att ta tillbaka en gammal släktsgård. Men som du säger, det är jätteviktigt. Så finns det inget som hindrar i dag, faktiskt ingenting överdrivet- –att skapa en ny släktsgård.

För de kostar ingenting ute i landet. Man kanske inte kan få den precis i sin egen bygg, men man får ett hus i samklang med naturen som man kan liksom börja bygga och rusta och tänka sig att det här ska stå här i för kommande generationer. Och det kommer skapa goda människor som Sverige behöver. Det är mycket som står över fallet nu och väldigt mycket som inte är över fallet än, men som är väldigt, väldigt billigt att ta sig till.

Martin

Jag kan inte säga nog med positiva och uppmuntrande saker. kring den här idén att skaffa en släktgård. Och jag har sett flera intressanta exempel de senaste åren. Det finns en person till exempel som är en bekant som finns i nätverken som nyligen har köpt en gård för sin familj. Han har fru och några barn och han har en framgångsrik karriär bakom sig som entreprenör.

Och börjar nu lite grann på ny kula och har skaffat då en gård där de sysslar med jordbruk och de testar olika typer av skogsbron. ganska innovativa och spännande metoder för att producera vissa typer av grödor och nu börjar de äggproduktion. Det är otroligt inspirerande att följa deras väg. På ett sätt tillbaks till en gammal värld som många tror att vi har ohjälpligt lämnat bakom oss.

Men det finns flera sådana som har levande bevis att man mycket väl kan göra det igen. Särskilt naturligtvis om man har en gammal värld. Det är många av oss som har en ganska bra ekonomisk situation så att man inte behöver från dag ett försörja sig på jordbruksproduktionen. Men faktum är att det är många av oss som har en ganska bra ekonomisk situation och det är de som har den typen av resurser som är viktigast. Det är de som kan göra mest skillnad oavsett.

Om man är så fattig att man inte möter det. Då måste man först jobba på det problemet och se till att man får en någlunda okej ekonomisk situation. För annars är man bara fast i att hantera sina egna problem dag för dag. Men om man har en lite bättre situation, vilket är ganska vanligt i några nätverk, då är det en så otroligt bra investering att skaffa en gård. Gärna tänka på det som en släckgård så att man har det här multigenerationsperspektivet.

Att det inte är någonting som man bara, för man kan köpa en Ferrari och ha lite roligt själv. Om man istället bygger någonting som också är till för ens barnbarn och deras barn så tror jag att man får ett väldigt intressant perspektivskifte i hur man bygger saker. Och återigen då, den här jordbruksverksamheten, det är en väldigt viktig komponent i det hela. Men nu för tiden så är det många som kan göra det på ett annat sätt än...

För det är en sån sak, nu brukar jag få lite kritik ibland när jag pratar romantiskt om att skaffa en gård någonstans och skaffa lite djur och börja odla lite gränser. gröder och sånt där. Och då händer det ibland riktiga bönder som vi har i nätverket som säger att ja men du fattar inte hur svårt det är liksom, det är så låga marginaler och jättehård konkurrens och liksom driva en riktig ekonomisk jordbruksverksamhet.

Det är ingen lek liksom, det är ingenting som en amatör gör på en höft. Du kanske kan lära dig det men du måste jobba stenhårt i massor med att lära dig allting. Men saken är den att vi behöver inte alla ha det på det sättet, att vi lever enbart utifrån jordbruket. Och en poäng som jag skulle vilja göra i det här sammanhanget är att historiskt sett så har det inte heller varit så att människor nödvändigtvis levt enbart av sitt eget jordbruk.

Utan ofta har man haft andra verksamheter också. Kanske liksom hantverksverksamhet, någon typ av handel man har bedrivit. Jordbruket har varit en komponent i det. Som för självförsörjning, förbyteshandel, kanske sälja lite grödor som rodlar. Men man har också haft andra saker som man håller på med. Det är den mixen av näringsverksamheter som något som man har haft. uppstår kring en gård.

Det är snarare det man ska sikta på. Man behöver inte tänka i termer av att man måste bli bonde och försörja sig som bonde. För det kan jag förstå att det känns ganska tufft. Men det handlar framförallt om att äga en bit av jorden där man har någon typ av produktion för att skapa det här potentiella oberoendet.

Boris

Ja, och det är alltså tanken. Det som du uttrycker är det man ska se. Tanken är inte alls så. Det är omöjligt romantiskt och bara en symbolhandling. Även på små ytor går det att skaffa sig väldigt viktiga basvaror- –och även en del skojiga saker till kosthållet.

Det har sig inte vid jättestora odlingsytor. Höns kan man hålla sig med. Till och med lamm är jätteunderskattat. Det finns en intressant historisk aspekt. Det är inte så att klassmässigt sett i de gamla bruksomhällena så var bruksorterna vattentätta skot mellan här är bruksarbetarna och här är bruksarbetarna. Väldigt många bruksarbetare som deras stora grej var den egna lilla teppan.

Det var jätteviktigt för dem. Inte så mycket för att de aldrig har köpt i affärerna på orten. Men det var bara att de hade sitt eget. Det gav dem en känsla av verklig frihet. Det ser man ofta på bruksarbetarna, att det är små gårdar runt omkring. Men en parentes som är lite jobbig är att vi måste skynda oss för att etc.

och Johan Ehrenberg har hållit på med det här ett tag och de har startat en torpare rörelse med ungefär samma argument som du och jag har nu. Och har börjat starta förmedling och försäljning av små fastigheter ute på bygden. Så vi måste börja konkurrera helt enkelt.

Martin

Mm, vad intressant. Spännande, det är första gången jag har hört talas om det.

Boris

Ja, och de har ju skaffat sig en jävligt duktig... Stefan Sundström han är faktiskt väldigt duktig på att odla och lägga in och sådana saker. Han gör ju det på riktigt. Han är en hippiebonde men en väldigt kompetent bonde. Nu har han kommit med sin tredje bok och åker runt och missionerar detta. De rullar så det måste vi också göra.

Martin

Det låter ju väldigt bra. Man kan se det som konkurrens. Men jag är ganska säker på att om de faktiskt börjar hålla på med sådana saker så kommer det att komma väldigt positiva effekter på deras mentalitet och attityder. Så jag tror att de kommer inte alls att få lika mycket problem för oss om de faktiskt tar det steget.

Boris

Det är väldigt bra vad ni gör där. som kommer att sitta med sina varander med hagel och vrakar över knäet och säga att det här är min mark, håll er borta.

Martin

Det är bra utveckling. Exakt. Ja, hur som helst. Det är väldigt roligt att Lars Anders Johansson uppmärksammar den här frågan. Han skriver inte det rakt ut på det sättet, men nog tycker jag att det finns mellan raderna här om att han också förstår hur viktigt det kan vara att återskapa de här fasta punkterna för släkter som har funnits där i skolan.

hundratals år och mycket väl kan komma igen. Och det är en sorts, det finns en sorts, inte en paradox, det finns en sorts ironi i den här utvecklingen. Jag har ju pratat tidigare i Radio Bubbla vid något tillfälle om att när jag lärde mig lite mer om hur min farmor växte upp så blev jag så fascinerad för att det var, min far gjorde en video, en spelintervju, lång flera timmars intervju med sin mor, min farmor och frågade henne hur det var när hon var liten och sådär.

Hon växte upp då, eller när hon var väldigt liten så skaffade hennes föräldrar en gård utanför Arbåga. Där de började odla lite saker och de hade lite kor och lite grisar. Det var ganska småskalet, mest för eget husbehov men också att de sålde lite grann och sådär. Och så sa, min far han ställde någon fråga till henne och sa någonting i stil med att Men var det inte väldigt fattigt?

Var det inte liksom svårt för att det var fattigt och sådär? Och då sa hon någonting i stil med att Ja, pengar hade vi ju inte. Vi hade nästan inga pengar. Och så frågade han sig, vad åt ni? Var det inte hemskt här? Och han sa, nej men mat var inget problem. Vi hade ju liksom, så räknade vi upp allting när de odlade. Allt kött de kunde äta, och de hade havre, och de hade fruktträden och så vidare. Så vi åt ju jättebra. Och sen, hennes livshistoria fortsätter sen med att hon blev äldre och då började hon jobba som husa på andra gårdar.

Tills hon till slut kunde gifta sig med min farfar. och då flyttade de in till stan i Arboga eller om det var Kungshör. Och då bodde de tillsammans i en liten etta, där uppvärmningen var genom att de eldade i en sån här liten ugn inne i lägenheten. Så lägenheten var fylld av sot hela tiden, åtminstone den kalla delen av året. Och det var ju liksom en sänkning av hennes levnadsstandard, åtminstone från mitt perspektiv, som var enorm.

Jämfört med att växa upp på en gård, eller att sedan jobba på en skola. på en gård och sen in i stan i den här lilla, sotiga enrummaren. Och sen till slut så byggde de sitt eget hus och sen så började de odla, åtminstone potatis, men satt igång lite egna odlingar. Men från min föräldragenerationsperspektiv så tog de sig ur ett tillstånd av misär och gick in i moderniteten och fick bra jobb och de fick pengar.

Men från mitt perspektiv, bara en generation senare, så tog de ett steg bakåt. De tog ett steg in i någonting. Någonting väldigt dåligt och skadligt. Och det som är min dröm nu, när jag börjar nå vissa framgångar i mitt liv och tänker på hur ska jag kanalisera det faktum att det gått bra på vissa sätt för mig, om det fortsätter gå bra för mig, vad vill jag åstadkomma, vad vill jag investera i, vad vill jag bygga för mina barn och så vidare.

Jag vill ju gå tillbaka till att leva som min farmors föräldrar levde. Det är min stora dröm. Det som min släkt har jublat över och firat som en stor triumf. Och det var så underbart att de kunde ta sig ur det. Jag vill tillbaka till den nivå som de var på. Det är en fantastisk, ironisk situation. Samtidigt som jag inte tror att den är ologisk. Det är värt att tänka på att det är bara ett par generationer som skiljer.

Det är inte så långt tillbaka i tiden vi måste gå. Är du kvar, Boris? Är du inte kvar, Boris? Jag hör inte dig, Boris. Jag vet inte om du hör mig. Jag tycker att det ser ut som att telefonsamtalet fortfarande är igång. Ja, telefonsamtalet tickar på. Om du hör mig, Boris, så är det i alla fall så att jag... Då hör inte dig längre. Vad kan ha hänt nu? Om samtalet bryts, där bröts det. Okej. Ja, ska vi se. Kanske Boris ringer upp igen. Annars får vi bryta sändningen här. Men jag kan stanna lite grann på linjen.

Nu ska jag reloada här och se. 79 personer har vi som lyssnar. 101 personer hade vi som mest. Det är ett väldigt bra test. För då har vi i alla fall kommit över 100. Alltså det var den gamla gränsen som var satt i konfigurationsfilen. Så då vet vi i alla fall att vi kan vara över 100. Det är väldigt mycket en personlig passionsfråga för mig, det här med släktgårdarna. Det är verkligen en sån dröm att kanske kunna ha en sån gård i framtiden.

Kanske här i Ungern, där vi bor nu. Vi tittar ibland på fastigheter som man kan köpa här. Prisläget är naturligtvis helt annorlunda än i Sverige. Jag vet inte hur man ska uttrycka det i termer av procent eller något sånt där. Man får väl minst trea dagar i månaden. fyra gånger mer för pengarna, kanske ännu mer, fem gånger mer för pengarna om man köper en gård. Sen så måste man fakturera in också naturligtvis att... Ja, nu ska vi se, nu ringer Boris igen. Detta är ett samtal som är intagen inom kriminalvården.

Boris

Tjena morse igen Boris. Tjena morse,

Martin

hörde du mig nu? Ja visst, det bröts där.

Boris

Jag hörde dig jättebra alltså. Jag hörde dig jättebra och till slut så... Men du verkade inte höra mig så jag ringde om.

Martin

Jaha, i alla fall. Jag pratade på där om min farmor och så vidare. Nu pratar jag lite grann om fastighetspriserna i Ungern. Om man ska köpa en gård i Ungern, vad det kostar och sådär. Den bröts. Det är väldigt billigt, åtminstone fyra gånger mer än för pengarna. I termer av hur mycket gård får man för pengarna. Det är otroligt intressant, och det är klimatet och jordmånen i Ungern som är helt fantastiskt väl lämpat för jordbruk.

Har man en släktgård i Sverige så fattigar man verkligen att man stannar där. Men om man som jag inte har någon släktgård kvar eller ett sånt sammanhang som man kan söka sig tillbaka till utan att det handlar om att man måste skapa något nytt. Så tror jag att det är en del av det. Det är en väldigt intressant idé för fler än oss att titta på andra länder. Ungern är ett land som vi har valt delvis på grund av alla fantastiska jordbruksfastigheter som finns här.

Boris

Jag kan varmt rekommendera också det forna Jugoslavians inland där jordbruksfastigheterna är väldigt billiga fortfarande. Det finns nästan ödes från gamla stenbyar med jord kring som är väldigt billiga. Mycket billiga.

Martin

Tusen släktgårdar i Sverige. Mitt förslag är att vi upprättar tusen nya svenska släktgårdar runt om i resten av världen. Vi ska skapa en stark släktgårdsbaserad diaspora som också kan stärka de svenska släktgårdarna på avstånd.

Boris

Det är en väldigt tilltanande tanke med diasporan. Vi är släktgårdsbaserade. Det är väldigt vackert. Vi tycker vi beslutar att så ska ske.

Martin

Utmaningen. Tack till elever