Martin

Expo lanserar utbildningen Högerextremism på nätet. Strategi, terminologi och juridik. För utredare, åklagare och domare. Syfte vända utvecklingen gällande hets mot folkgrupp i sociala medier. Finansieras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällets frågor. Vi pratade i två inslag tidigare kan man säga, om delvis relaterade saker.

Vi pratade förrför i inslaget om skjutgärnsjournalisten Andreas Henrikssons häpnadsväckande knäck. När han har avslöjat att människor som sympatiserar med Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och sånt där ibland träffas och äter middag och pratar med varandra om politik. Och det här ska då rapporteras och leda till uthängningar med liksom illamaskerade beskrivningar av exakt vilka personer som ingår och så vidare.

Ganska, ganska äcklig form av häxjakt på mainstream-människor. Som vi pratade om i förra inslaget om Gavin McInnes som nu har blivit kickad från Instagram, Twitter, Facebook, Youtube, CRTV och andra plattformar. För att ha varit ganska marginellt mer radikal än Middletalskapet på Södermalm. Expo är väldigt bekymrade över att det inte går tillräckligt snabbt att rensa ut och tysta alla oppositionella röster.

Det finns fortfarande människor som har mage att kritisera till exempel svensk invandringspolitik. Och de måste snabbt som bara möjligt bli lagförda. Och Expo tycker ju inte att rättsväsendet gör ett tillräckligt effektivt jobb. Så att för att komma till rätta då med det här problemet med att det fortfarande finns människor som yttrar högre uppfattningar på nätet så har man tagit fram en särskild utbildning där Expo ska utbilda domare, åklagare och utredare i hur man upptäcker och lagför fall av hets mot folkgrupp på sociala medier.

Givetvis så är det inte Expo Skevra som finansierar det här utan det är ju Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Den ständiga gubbilådan som dyker upp. Och det gör att den är kostnadsfri då, tack och lov, av alla våra åklagare och domare som ska gå utbildningen under kommande året.

[Speaker 3]

Här satt jag och trodde att PK-manalen var en lustig metafor. Kiffick ja.

Martin

Nej, P.E. kommunalen är en verklighet. Den är visserligen lite decentraliserad. Den skrivs på lite olika tillfällen av olika parter. Du vet ju förresten att det finns någonting som är den svenska statens officiella värdegrund. Är det framtaget? Ja, det finns nedskrivet. Jag upptäckte det när jag läste någon typ av statlig utredning. Då refererades det på ett väldigt formellt sätt till statens värdegrund.

Det var en riktig grej som jag upptäckte. Någonting definierar. De lägger ut på remiss liksom på olika myndigheter som skriver ner det här är statliga värdegrunder. Det hade ingenting med ni utan jag vet inte vad jag ska säga om det här. Det är man får kvällningar det är så vidrigt men vi har de här organisationerna. Jag känner att vi har inte riktigt terminologi för att prata om vad expo är för någonting. Vad är det för typ av organisation.

Jag gillar ju den här när jag tycker att Gongo. Government organized non-government organization. Och det är lite det, för det här var det är staten som betalar genom Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällets frågor. Det är staten som ska ha utbildningarna, åklagare och domare. Men man har ett mellanleden expo som påstår sig vara en del av civilsamhället, liksom en privatfinansierad stiftelse eller någonting som verkar vara idealistiskt mot rasism.

Men som är en sorts förgrenning av staten. Som staten använder för att göra saker som de kanske olika skäl inte klarar själv. Det ser bättre ut om det är en påstånds-ikestatisk organisation som gör det och så vidare. Men alltihop är en del av samma komplex. Och jag vet inte om det är bättre eller sämre att de är en del av staten respektive inte en del av staten.

Jag vet inte vad som är värst. Att det är någon utanför staten som använder den på sina politiska syften eller att staten maskerar en gren av sig själv och kallar den för Expo och sedan maskerar staten en annan gren av sig själv och kallar den för AFA. Jag vet inte vilken som är värst, men äckligt i alla fall.

[Speaker 3]

Man pratar ibland om paramilitära organisationer. Vad är då Expo? Är det en parabyrokratisk, parapolicjär?

Martin

Parajournalistisk, ja.

[Speaker 3]

Det är någon form av angiveriverksamhet med en asiat. Och det är liksom som de här politiska officerarna man hade i Sovjetunionen som skulle kolla att alla soldaterna i Röda Armeen hade rätt värdegrund. Kommissarierna, kommissariatet eller vad det heter.

Martin

Ja, och de här hänger ihop med alla andra. Det finns ett nätverk av angiveriorganisationer. Johan Nordqvist som är en av de drivande personerna här, han är också ordförande för juridikfronten som dyker upp ständigt i den här sammanhanget. Och sen har vi också lite mindre rumsren men väldigt flitig person. näthattsgranskaren och djurplågaren Thomas Öberg, han dyker också upp gång på gång. Men nu tar de det med en nivå till och ner till ytan kan man säga, där de då startar den här fantastiska utbildningen för åklagare och domare.

[Speaker 3]

Ja,

Martin

skratta eller gråta. Det är värt att tänka på om man bor i Sverige och är svensk skattebetalare och så vidare, om det känns bra att en vänsterextremistisk organisation som Expo förordnar skattefinansierade utbildningar för ledande personer i rättsväsendet.

[Speaker 3]

En av socialdemokratins stora innovationer när du inte har en kommunistisk stat som driver all verksamhet, då kan du liksom lägga ut lite av den statliga verksamheten på så här låtsas entreprenad. Jag undrar om det här är en... Det är nästan lite unikt för socialdemokraterna. För det finns ju en kommuniststat som hade aldrig kunnat göra så här. Där hade ju allt varit officiellt statligt som det ska vara.

Martin

Ja, jag vet inte. Min bild är att de gjorde mycket sånt här i Östeuropa. Att man hade fejkade civilsamhällesorganisationer och sånt där. Ja, just det.

[Speaker 3]

Föreningar och sånt där, ja.

Martin

Jag tror att det är väldigt vanligt. Och samma sak liksom... Jag vet inte vem som... Kanske att... Kanske att fascisterna i Italien, nazisterna i Tyskland var mer öppna för att de såg det som någonting helt enormt fint att vara en del av staten. Det är lite grann förenklat, men inte minst i Italien var de väldigt positiva till staten och tydligen var de väldigt etatistiska i Tyskland också. På ett sätt som de faktiskt inte var i Sovjet i exakt samma utsträckning.

De var förstås väldigt etatistiska i praktiken, men de hade också det ideologiska utanpåverket som sa att... Staten skulle så småningom vittra bort och det kommunistiska slutmålet är ett statlöst samhälle. De har ju det som en del av sin ideologi åtminstone, vilket gör att de måste hänvisa till det ibland i högtidstal och så vidare. Och det är bra för dem om de har någonting som ser ut som att det är liksom...

Staten har blivit ersatt av de fria arbetarkommunerna. Medan det kanske inte var lika mycket som i Italien. Och tyst, det är bara en spekulation här. Men annars är det nog business as usual på många sätt.

[Speaker 3]

Ja. Jag fastnar här för begreppsfrågan parapolitisk, paraburekratisk. Gånggås är tills vidare ett väldigt bra begrepp.