Transkribering
Museichefen Tarek Tawfik vill se Rosettastenen flyttad till nya Grand Egyptian Museum utanför Kairo
Martin
Museichefen Tarek Tawfik vill se Rosetta-stenen flyttad till nya Grand Egyptian Museum i Giza utanför Kairo när det öppnar 2020. Räknar med att kunna fortsätta visa upp den på British Museum med hjälp av VR-teknik. Rosetta-stenen är en historisk artefakt som är väldigt intressant.
Det är en sten som man hittade i Giza. Jag vet inte exakt när, jag tror det var 1700-talet, ganska sent, som man hittade den här i Egypten. Och hur ska man förklara vad Rosettastenen är för någonting? Rosettastenen skapades, tror jag, ungefär 200 f.Kr. Det står förmodligen i den här artikeln. Det är ursprungligen ett sorts politiskt dekret, tror jag man kan säga. De utfärddes av härskarna i Egypten på den här tiden, som alltså var en... Den Ptolemaiska dynastin.
[Speaker 3]
Martin
så det var... Jag ska hålla tungan rätt i mun här, men efter att Alexander den Store gick ur tiden så tog ett antal av hans generaler över styret av de olika provinserna. Och så skapades liksom det som kom sedan, det här helenistiska imperiet. Och en av de här generalerna blev kung av Egypten.
och grundade då den Ptolemaiska dynastin. Namnet kommer från en stad i Makedonien som vederbörande kom ifrån. Men det var en grekisk, en grekisk ett nyskapad grekisk kunga, ett av en av Alexanders generaler som styrde i Egypten. Och de hade. De hade liksom ett ständigt pågående projekt för att integrera sig.
med Egypten för att kunna kontrollera Egypten. Så en av deras viktigaste strategier var att de hade en allians med det egyptiska prästerskapet. Och då snackar vi alltså det gamla, liksom faraoniska, gamla egyptiska religionen. Och på den här tiden så hade man då två olika språk som användes i officiella sammanhang och tre olika skriftspråk.
Och det är här som Rosetta Stenen då blir väldigt intressant. Det administrativa språket som kungen och deras administration använde var naturligtvis grekiska. De skrev vanliga grekiska tecken och så vidare. Men för att vinna det egyptiska prästerskapets gunst så var man också tvungen att publicera officiella dokument på egyptiska.
Då skrev man det dels med ekta gamla hieroglyfer och med en sorts skön text. Det är lite osäkerhets på språktermer men som en mer liksom, inte ens en piktografisk version som hieroglyferna fast mer med bokstäver, en alfabetsversion.
[Speaker 3]
Martin
Nej, det ser ut, det är väldigt likt liksom, man säger liksom grekiska eller romerska eller moderna alfabeten. Det är den som sedan har blivit det koptiska alfabetet som jag tror finns kvar än idag. Det är en direkt nedstigande led till koptisk skrift idag. Hur som helst, man hade de här tre olika skriftspråken, vilket gjorde att när Ptolemaos den femte eller vad han hette, skulle utfärda ett dekret, då var han tvungen att göra det på alla tre skriftspråken.
Grekiska för administrationen och den andra, den demotiska skriften och hieroglyferna för prästernas skull. När man hittade Rosetta stenen så innebar det att det här var första gången någonsin som man hade en och samma text på alla tre skriftspråken. Vilket gjorde att man kunde använda det som en skiffernyckel för att uttolka hieroglyferna.
För att man nu hade, inte exakt, men i stort sett ett till ett korrespondens mellan en grekisk text som man då naturligtvis kunde läsa ut och vidare och hieroglyferna som fram till dess hade varit väldigt mystiska. Mm. Så att det här fragmentet av en sån här egyptisk stele blev en nyckel för att förstå de gamla egyptiska språken. Och den ledde till det. Så man hittade flera liknande senare. Man hittade den här parallella texten, men det här var den första man hittade.
[Speaker 3]
Ja, den var inbyggd i, var det en kyrka eller någonting? Man hade byggt in stenen inom...
Martin
Man flyttade till annan del av Egypten och använt den som byggmaterial.
[Speaker 3]
Martin
Exakt. Och det är också förhistorien till vad som hände med det sen. För att under Napoleonkrigen så... så invaderade Napoleon Egypten och de hade på med såna här saker. Under den här tiden så fanns det också en Egyptologisk yra. Det var väldigt inne, väldigt trendigt och fascinerande för folk med Egypten, hieroglyfer, pyramider, faraoner och sånt där.
Men när Napoleons Egyptenäventyr misslyckades och britterna besegrade Napoleon i Egypten så tog britterna över massa egyptiska skatter. Bland annat då det svetta stenarna och sen dess så finns den på British Museum. Eller den kom till London och sen kortare efter har den funnits på British Museum.
Och den är sedan länge det mest populära föremålet på British Museum. Det är det som flest vill titta på när de är där. Definitivt ska jag säga, utan anserhetsförsvar är för mig höjdpunkten. Det jag allra mest ville se på British Museum och jag stod en lång lång stund. Nu fixar jag den. Ja, absolut.
[Speaker 3]
Martin
Nej, jag hade inte ens gått in i det rummet om det var VR-glasögon. Det hade varit totalt ointressant för mig. Men däremot så stod jag och Sofia i januari i år, antar jag, och tittade en lång, lång stund på de söta stenarna och drömde mig iväg om hieroglyfer och egyptiska kungar och så vidare.
Väldigt fascinerande föremål. Men nu har det uppstått en diskussion. Säger man Egypten på det nystartade museet att man vill ha tillbaks Rosetta Stenen. Den hör hemma i Egypten och vi vill ha den på vårt nya museum. Ni på Byters museum kan ju ta en VR-version istället. Och jag tycker det här är en intressant diskussion från flera olika perspektiv. Men en sak man kan konstatera, det är det som du är inne på, att den här VR-versionen är ju skräp. Ja. Ingen vill kolla på VR-versionen.
[Speaker 3]
Man kan ersätta hela museet med ett fotoalbum bara, kolla här. Ja,
Martin
och om VR-teknik är så bra, då kan väl Grand Egyptian Museum i Giza köra VR-version, om det är lika bra. Men det finns ju också andra frågor. Ett perspektiv man kan ha på det här är att... Den här stenen tillhör rättmätigen Egypten för att det är en del av den egyptiska statsförvaltningen, visserligen för drygt 2000 år sedan.
Men den tillhör egyptiska staten som skapade den. För jag antar att den nuvarande egyptiska staten räknar sig som en arvtagare, ett regim till den ptolemaiska dynastin. Och ännu längre till faraonerna. Och om inte annat så kan man säga att den tillhör det egyptiska kulturarvet. Visst, kanske greker eller makedonier, gud förbjuder, skulle kunna göra anspråk på.
Men Egypterna har någon typ av kulturellt anspråk på den resetta stenen. Det är ett perspektiv man kan ha. Kanske man kan anlägga någon sorts äganderättsperspektiv eller nåt sånt där liksom.
[Speaker 3]
Britterna har ju ett annat perspektiv som de inte vågar säga nu men som de har anfört under väldigt lång tid och det är Ni är inte mogna att ha hand om det här. Ni är inte ett riktigt land. Ni beter er som barn. Ert samhälle är såhär Ni var civilisationens höjdpunkt för några tusen år sedan. Idag är ni degenererat skräp. Det är klart ni inte får ha det här.
Det här är en skatt för hela mänskligheten. Ni är inte... Ni har inte det som krävs för att få ha hand om, få det här ansvaret. Vi britter tänker ta hand om det här, därför att det här är i västvärlden när vi civiliserade. Det har även funnits tidigare begäran om att få låna den här stenen. Vi kan väl få ha den för någon utställning, och britterna har ju ganska klokt sagt att om den här någonsin hamnar i djupten så kommer den aldrig lämna djupten.
Ni kommer aldrig att lämna tillbaka den där. Så jag hoppas att de står på sig även den här gången. Även i den här postkoloniala eran där. För annars vet man aldrig vad som händer med den. Vad händer nästa gång det kommer, så här, inte vet jag... Araberna får för sig att vi kör den här ISIS-grejen igen. Den känns kul. Ja, då kommer det vara någon tjomme som är och spränger det på museet.
Martin
Ja, alltså Rosettastenen, det är väldigt enkelt va, Rosettastenen... Den tillverkades ju innan Mohammed. Ja, och allting som skapades innan Mohammed är liksom infernaliskt och förkastligt och ska förstöras. Det är ju officiell policy från en ganska stor grupp islamister. Vi har sett hur de spränger skulpturer, tempel, uråldriga buddhistiska helgedomar i Afganistan.
Exempel är oräkneliga. Även om det pågår ett visst mått av islamisering i Storbritannien så tror nog jag i alla fall att risken är större för den typen av IS-sprängningar och statyer i Kairo än bara ner i London under det överskådliga framtiden. Det här är en diskussion som man har haft i flera hundra år där inte minst Grekland, Greker är upprörda över att britterna tagit så mycket grekiska historiska skatter och förvarade dem i London.
De kan inte nöja sig med VR-version heller, de vill inte åka till British Museum utan de vill skicka till Aten. Det mest kända exempel är marmorskulpturerna från Parthenon som man tog från Akropolis i Aten och bevarade i British Museum. Därför finns det ett rum som är en rekonstruktion av Parthenon, alltså Atenatemplet på Akropolis längst upp på berget i Aten.
Där man har ställt upp satyrerna i samma spatiala ordning som i ursprungstemplet i ett rum som är lika stort. Och de delar av fläskorna som finns bevarade har man satt upp organiserat på det sättet så man kan uppleva det här templet.
Och då säger grekerna, där ska hem, vi ska ha det här i Grekland. Men det är intressant då att betänka vad som har hänt med det faktiska Parthenon. Varför finns inte... Orsaken till att mycket av templet inte finns kvar längre. Ett exempel, jag kan ha nämnt det tidigare och det borde vara bra för att tycka det är så uppseendeväckande. Ett exempel var när man i en krigssituation fick den helt fantastiska idén att använda den övre våningen i Parthenon-templet. som förvaring av krut.
[Speaker 3]
För det är aldrig någon som kommer skjuta på parter i nån templ, va fan.
Martin
Oklart hur de tänkte eller om de ens tänkte alls, men de tyckte det var en fantastisk idé att ställa in en massa tunnor med krut i det här ovärderliga templet. För de hade krig med turkan eller någonting. Det kanske bara är det klassiska orsaken att man har ett akropolis, alltså stad på berget, är ju att det är en bra försvarsposition. Kanske var det därför man hade den här krutförvaringen.
Men det hände ju då precis det som vi har nu. Det som man enkelt kan tänka sig kan hända. Allt kruts flög i luften och templet blev permanent skadat. Och man plockar väl fortfarande upp skärvor från marken runt omkring. Så att britterna har ju ganska mycket uppbackning om de vill göra ett case. För att greker, gypter och så vidare är inte som du säger, de är inte mogna att ta hand om naturskatten.
Och om vi ska bevara dem som artefakter för hela mänskligheten så är det nog lite bättre. Att några brittiska ädlingar får gå och putsa på dem på British Museum. Ja. Och sen kan väl Gisa och Ten få köra VR-versioner?
[Speaker 3]
Ja, det verkar rimligt. Jag är ju inte... Jag är ju i övrigt inte liksom emot att kulturella artefakter flyttas dit de kanske hör hemma. Jag menar, är det silverbibel den heter som Sverige plockade från Tjeckien under 30-åriga kriget? Hade tjeckerna liksom väldigt gärna velat ta tillbaka den, då hade de kanske kunnat göra ett case för det. Därför att Tjeckien är inte Grekland och inte Egypten.
Ja, ska du ha den typen av artefakter, då ska du ha ett samhälle som är pålitligt och civiliserat. Det tycker jag kan vara en ganska grundläggande inställning. Få vara lite chauvinistiska helt enkelt. Tänka på de efterlevande.
Martin
Ja, jag är benägen att tänka på samma sätt. Det skulle vara förfärligt om de skickade det såhär, stenen, de gisa, och sen blev det något nytt islamistiskt uppror eller någonting. Och sen så... Sen har vi bara VR-versionen kvar. Och vem fan kan väl titta på den? Ja, precis. Kanske någon dummy egyptolog. Men inte jag i alla fall.