Transkribering
Knesset röstar igenom lag som definierar Israel som det judiska folkets nationalstat
Martin
Knesset röstar igenom lag som definierar Israel som det judiska folkets nationalstat. Anklagas för att vara rasistisk och kunna ligga till grund för diskriminering mot arabiska medborgare. Ja, nu har det alltså blivit officiellt att Israel är en så kallad etnostat, som man säger ibland. Israel är det judiska folkets nationalstat, enligt ett nytt förslag till Knesset.
man kan säga motsvarigheten till grundlag eller konstitution i Israel. Man kan ju undra hur det här kan vara kontroversiellt. Jag är ganska förvånad, jag är inte så kundig i offentbanen, men jag är ganska förvånad att det inte redan står i Israels författning att det är det judiska folks nationalstat eftersom det är det sätt på vilket världen har betraktat Israel. Den startade hela poängen visar jag.
Hebriska är nu det nationella språket. Arabiska har en särskild status men inte lika upphöjd. Och man har någon formulering om att det ligger i det nationella intresset att etablera nya judiska samhällen, vilket är antagligen syftad på bosättningar. PLO svarar naturligtvis att det här är en farlig och rasistisk lag som officiellt legaliserar apartheid och juridiskt definierar Israel som ett apartheid-system.
Och det är ganska, vi behöver inte östa för mycket tid på det, men det är ganska häpnadsväckande att de här asen som leder en palestinsk terrororganisation ska sätta sig på höga hästar och fördöma Israel. Ehh, för det är ett apartheid-system. Ehh, förlåt, ska jag inte slå in för mycket öppna dörrar här? Jo,
Boris
Martin
Han hade en formulering i den här lagen, som var ganska kontroversiell, att Israels president, som är en ceremoniell post, ungefär som i Tyskland eller sånt där, eller svenska kungen kanske, den ceremoniella presidenten gjorde ett politiskt utspel, ganska ovanligt och kontroversiellt potentiellt, för att förstoppa den här raden i...
i lagen och den formulerade handlade om att om att man ska uttryckligen tillåta eller uppmuntra lokalsamhällen som består av människor som har en trosgemenskap och en gemensam nationalitet att upprätthålla den reanodlade, exklusiva karaktären på sitt samhälle.
Jag antar att det också har att göra med bosättningar och etnisk separatism och så vidare. Men där gick det för långt. Där hoppade Ruben Rivlin, presidenten, in. och sa att det kommer skada det judiska folket världen över och det kommer användas som ett vapen mot oss av våra fiender, om vi skriver så. Så då, om jag förstått det rätt då, så har man tagit bort den formuleringen och det gjorde då, enligt uppgift, att lagen kunde klubbas igenom.
Men nu är det i alla fall svart på vitt i Israels lagstiftning. Det finns en intressant fråga som man kommer att tänka på här. Det finns en intressant spänning mellan synen på Israel och synen på europeiska länder. Juderna och Israel kommer undan med en lång rad saker som ses som helt oacceptabla för det europeiska folk att ägna sig åt.
Och ironiskt nog så används ju förstås judernas historia hela tiden som ett vapen mot europeer. Juderna måste tillåtas göra ditadass därför att europeerna utsatt dem för övergrepp. Och omvänt så måste europeerna avstå från vissa saker som alla andra folk tillåts göra som botgöring för vad en liten klick av deras förfäder påstås ha gjort.
Och europeer är farliga och måste hållas på mattan för innerst inne så vill de inget hellre än att organisera nästa planetära folkmord. Juderna däremot, de är väldigt goda. Eftersom vissa av deras förfäder är utsattes för övergrepp och därför har de frikort att göra saker som andra inte får göra. Därför är det intressant att se hur israelisk nationalism och israelisk etnocentrism tar sig uttryck i Israel, hur den beskrivs i medierna och så vidare.
Den icke-psykotiska inställningen är naturligtvis att alla folk har rätt att göra det som det judiska folket gör, det som det japanska folket gör, det som det ungerska, polska, estniska och så vidare, vad de här folken gör. Det vill säga att sätta sig själva i det. i första rummet säga att vi kanske kan göra bra saker för andra, men först och främst så måste vi se till att vi klarar oss själva och kan frodas på våra premisser.
Man måste inte göra så, det är inte nödvändigtvis moraliskt påbjudet. Den som inte vill delta i någon sorts nationalistisk yra ska naturligtvis inte tvingas till det. Och om det finns ett folk som hatar sig själva så mycket att de vill ge bort sitt land, då kommer de förstås oundvikligen att göra det. Ja, men det svenska folket då som uppenbarligen hatar sig själv så mycket. Det är fullt fel på att göra det, ja.
Ja, men en överväldigande majoritet av svenskarna röstar ju på partier som vill ge bort landet till främlingar. Ersätta svenskarna med araber, afghaner, afrikaner och så vidare. Och det är ju höjden av godhet i Sverige och den enda politiskt korrekta inställningen. Men i Israel och Japan så gäller det helt andra regler.
Boris
Det är nog den grundläggande frågan här att diskutera är faktiskt vad är zionism? Och det är lite fascinerande att just den ideologiska debatten försvinner jättemycket när man pratar om Israel, Palestina, Europa, världen, Arabvärlden och så vidare. Och den grundläggande tanken hos zionismen tycker jag är Jättesympatisk.
Alltså, det... Väldigt balkanbonigt uttryck så ser den ut ungefär så här att Okej fellow judar, ingen på den här kontinenten gillar oss. Ingen i hela världen gillar oss. Vi måste skaffa oss ett nytt land. Och vi måste sluta vara liksom, och det här är jätteintressant. Det zenismens grundare säger är att vi måste sluta vara ghettojudar och liksom ägna oss åt rantgärd, verksamhet och annat.
Vi måste bli ett folk av jordbrukare. Zionismen är ju alltså Thomas Jefferson i omskuren form, om uttrycket tillåts. Vi får skaffa oss en jävla landplätt någonstans i världen som vi försvarar med liv och lämne för att alla vill åt oss. Det är ett jätterationellt förhållningssätt.
Och så kommer man fram till att det vi kan få ett fotfäste här i världen det är just den här delen i Västra Asien, som nu kallas Israel. Vi hugger den. Och jag gillar förhållningssättet jättemycket, och det är extremt traditionellt. Jag menar, vi kommer inte undan från att på olika sätt så finns det en historiskt betingad antisemitism i världen. i stora delar av Europa och i Ryssland.
Då kan man inte hålla på och klamra sig fast vid tanken på att tycka om oss, tycka om oss. Utan då får man bli pirat och säga att vi kapar eget land och så gör man det. All heder att de lyckades. Att de sedan säger att nu slår vi vakt om den här jordbrötten vi har regerat som dessutom också har förbannat misskött av alla som alla andra som fanns där.
Det här är vårt nu. Hej då. Det är... Ja, utan att vara jude, trots min stora näsa, så är jag supersianist. Just mycket på grund av den ideologiska grundvalen för sianismen, som jag tycker alla andra nationer ska lära av också.
Martin
Ja, ja. Jag har själv ett kluvigt förhållande till, inte till zionism, jag har inget förhållande alls till zionism, men jag kunde inte bry mig mindre, men till nationalismen. För att jag själv har ju aldrig riktigt känt de här nationalistiska känslorna. Jag har aldrig liksom gått igång på svensk patriotism eller någon annan sorts liknande känslor heller.
Jag kommer ju naturligtvis från en familjebakgrund och så vidare där patriotism var en självklarhet och man var oerhört stolt över Sverige. Sverige var världens bästa land och visserligen av konstiga orsaker tyckte man det. Men det var ju alltid liksom, Sverige var ju väldigt fint och viktigt och rätt och det kanske delvis därför att jag blev lite kallsinnig till det. För att det var så normalt och konventionellt när jag växte upp.
Men vi var inne litegrann och vi pratade uppenbarligen på Steve Bannon litegrann om det. om europeisk nationalism och sånt där. Och det är någonting som jag har insett, känner jag, över åren att även om jag personligen, jag kanske är lite skadad på något sätt, som inte liksom känner den här passionen för Sverige och svenska nationer och svenska folket, även om jag kanske börja göra det lite mer på äldre dörr, om jag får säga så.
Men, bara för att jag inte har den fakulteten i mig lika starkt, så betyder inte det att att den inte är värdefull. Jag har börjat känna mer och mer att det finns bara en meningsfull motkraft som kan vara ett värn mot till exempel globalism och imperialism och överstatlighet och olika typer av övergrepp som värdestater ägnar sig åt.
Och det är nationalism och nationella rörelser. Om man tittar på en europeisk situation så tycker jag att det är helt uppenbart att det enda motstånd som bjuds kommer från nationella partier. Då känner jag så här att då är det väl någonting som man ändå... Jag kan känna så lite grann i till exempel kristendomen.
Jag är inte kristen själv men... För den sakens skull så tänker jag inte hålla på att motarbeta eller ens kontrasignalera kristendom. Det är nog bättre än alternativet. Att folk ändå är kristna och kanske kristendom kan växa till sig. Och om man har det perspektivet på nationalism så måste ju Israel vara ett av de allra bästa exemplen.
Till skillnad från Japan så ligger Israel så nära Europa. Både geografiskt och kulturellt naturligtvis. Eftersom judarna i... Jag vet inte hur länge men i tusen år åtminstone har varit ett europeiskt kulturfolk och har beblandat sig så mycket med europeer och bidragit så mycket till europeisk kultur och så vidare. Och nu genomför de det här aggressiva nationalistiska nybyggarprojektet, det zionistiska projektet.
Så ett bättre föredöme kan man knappast tänka sig för europeiska nationalister som behöver... Nu har vi kommit till den punkten att... Européer behöver ta tillbaks sina ursprungsländer. Det är inte så att man försvarar sina fungerande etnocentristiska nationalstater, utan man måste ta tillbaka saker som man redan har förlorat.
Boris
Det där är jätteviktigt. Men jag delar en kluvenhet inför nationalismen. Det är för att... Från den balkansk och till och med från min sentida svenska erfarenhet så tror jag inte att nationalismen är ett fungerande skyddsvön alltså mot anloppet från ideologier och folk från tredje världen och religioner därifrån utan du måste ner på regionerna helt enkelt för att kunna få ett starkt försvarsverk.
Snarare liksom en slags ras. Vi får nästan återupprätta ras. Nationerna är ett begrepp som skapas av överheterna och den absoluta staten för att utvidga sina territorier. Ras är ett mycket mer folkligt begrepp som vi faktiskt måste tillbaka till utan att kalla oss rasister. Sydfransmän är en ras och sydfransmännen kan delas in i underraser.
Konsensus är inte betingat av miljö, kultur, historia, natur och så vidare. Och försvarslinjen ligger i regionalismen i Europa. För du kommer aldrig kunna lita på nationerna heller. Du kan inte lita på de överstatliga enheterna som EU. Och du kan inte lita på övrighetens nationsbegrepp. Alltså vi kommer aldrig kunna lita på dem. Även om Jimmy Åkesson blir statsminister. Kan du tänka dig att Jimmy Åkesson på riktigt gör något för att värna Sverige? Nej.
Martin
Intressant det där om, tycker jag att... Alltså, nationsbegreppet hänger ju tätt samman naturligtvis med nationalstaterna och diverse överhetsprojekt och så vidare. Men intressant, Anki, tycker jag... Jag har inte tänkt på det förut, att ras skulle vara ett mer folkligt och grundläggande användbart begrepp. Men du säger den sydfranska rasen.
Boris
Ja, alltså... Det är ganska finkornigt. Ja, alltså, Sydfrankrike består i... Du kan se det som en överordnad ras av sydfransmän och sen kan man dela upp sydfransmännen i... underraset på något sätt, om man vill så. Och det ligger inget kvar. Rasbegreppet är ju ursprungligen ganska odramatiskt. Som jag sa, det är format av... Det är det som uttrycker sig i en befolkningsmentalitet beroende på omgivning och historia.
Märkligare än så är det inte. Och det är intressant att vi har ju det här i Sverige också fram till fram tills överheten får för sig att vi måste skapa en svensk nation. Du hade ju jättestarka regionala mentaliteter. Dalkalarna var på sitt sätt, jästerikarna på sitt sätt, sörmlänningarna på sitt sätt.
Och definitivt smålänningar, värmlänningar och skåningarna på sitt sätt. Allt det där liksom skrapar lite på ytan när du reser runt så hittar du de där sakerna igen. Det är dit vi måste tillbaka.
Martin
Ja, mycket intressant. Jag känner mig ibland när vi berör de här frågorna att...
Boris
Martin
Jag önskar nästan det, om jag är rasistisk än jag är. Jag känner mig lite defekt som jag inte är, mer rasmedveten och rasjovinistisk. Jag skulle vilja lära mig lite mer om rasbiologi. Jag vet inte ens vilka raser det finns. Det finns det här snacket om den vita rasen, den europeiska rasen och sånt där. Visst finns det i någon bemärkelse en sorts gemensam europeisk ras.
Man kan tänka sig att det är en sorts indoeuropeisk ras, den ariska rasen. Men kruxet är ju då att inte bara tillhör jag samma ras som en grek. Vilket jag tycker är en absurd och stötande tanke, rent intuitivt. Men dessutom tillhör jag samma ras som till exempel en person från norra Indien, en person från Punjab eller något sånt där. Vi tillhör också samma arisk ras.
Vilket jag tycker är mindre stötande än att pådyvla sig en rasgemenskap med en spanjor eller en grek. Men det är ändå ett väldigt brett begrepp och jag ifrågasätter hur pass användbart det är. Å andra sidan, om vi går till den andra extremen. och pratar om den småländska rasen mot dalikar-rasen, då kanske jag känner att man har gått lite för långt åt andra hållet.
Och då vet jag inte vad jag har hemma heller, för jag är en väldigt märklig blandras i sådana fall som inte passar in entydigt i någon av de svenska raserna. Jag har mitt genetiska ursprung i Västmanland, i Östergötland, i Norrbotten, i Skåne och så vidare. Så har jag ens en rastillhörighet i det perspektivet?
Boris
Det är det som gör det så intressant tycker jag. Och det är därför man måste gå åt det hållet. Det är det vi har på problem vi har att lösa i det forna ögoslagena. Att vi måste lösa upp tanken på... De påstår att nationslösheten är på regionala och i det regionala perspektivet så kommer det vara så att de som vandrar in och konstituerar till exempel Dalmatien längs med kusten är ju människor som är genetiskt kodade från Sverige.
en mängd olika håll på balkan men de går upp i en självvald gemenskap till exempel konstituerad av den stad som utgör centralpunkten för den delen av Dalmatien. Och samma sak har det varit i Sverige också. Det är bara det att det där har gått förlorat och det måste återövras.
Jag tror man kan lyta sig tillbaka och läsa vad Tully har talat om raser och se det som ett... Vagt fluktuerande begrepp, inte konstituerat av genetisk kod och sådana saker, utan av din tillhörighet på orten, ditt uppgående i orten, ditt uppgående i rummet.
Ungefär som det judarna har skapat i Israel. Herregud, men de har byggt en stat av franska och ryska judar. Holy shit, bara det där är en prestation. Men du går upp i rummet. Det här är vårt. Vi börjar av. Det är ungefär som när din släkt kommer till Uppsala. Då har man kommit från halva jävla Sverige. Nämen nu är vi i Uppsala-bor.
Martin
Ja, men mina föräldrar blev aldrig i Uppsala-bor. De är ju västmanlänningar.
Boris
Okej. Jag har alltid betraktat dig som västmanlänning faktiskt.
Martin
Ja men så är det ju. De är västmanlänningar och när de är lite uppjagade så där så hör man deras västmanländska dialekt bryta igenom och sånt där. Så att det är alltid, om jag ringer min mamma till exempel och hon är i sommarstugan i Kungshör så är det ju ganska brett kurserarsmål.
Boris
Det är det jag alltid har känt sen jag mötte dig. Du påminner om en ung Carl Weiboom alltså. Så måste du googla.
Martin
Vem är det? Vågar jag googla? Ja då. Ja, alltså jag blir lite förvirrad av ditt resonemang här om... Du har meningar? Om rasen, den icke-genetiska rasen. Jag menar, judarna, de har väl minst tre olika raser. De arskenasiska judarna som bodde i Tyskland och Frankrike och central-Europa. De har de sefardiska judarna som bodde i Spanien och Portugal. Och så har de väl judarna som bodde kvar i Mellanöstern.
Och de här tre grupperna är rätt olika varandra, alla tre. Det är minst tre olika raser. 3 orkar raser men kanske numera ett enda folk. Jag blir lite förvirrad här att du vill dekonstruera rasbegreppet bort från en genetisk kontext.
Boris
Ja, men det vill jag. Det är ett historiskt resumäng. Tittar du på de fluktuerande flödena i Europas historia så är det en fråga om medvetet val av plats. Du väljer.
Det här är jag och du kan välja att assimilera allting som hör till platsen. Eller skapa all teknik som judarna då gör. Din genetiska kod, den kommer att hela tiden ligga där och ticka, puttra och styra dig. Men det ligger ju också i människans förmåga. Att hantera sin genetiska kod så att du anpassar dig till rummet.
De som icke kan hantera sin genetiska kod, om du till exempel är somalisk rövare och inte kan hantera att du befinner dig i Karlstad, då bör du stötas ut. Jag tror att mitt lite mer fluktuerande begrepp av ras kopplat till mentalitet, kopplat till plats och rum är det som kan få Europa att fungera.
Martin
Jag måste säga att det väcker en stor skepsis i mig när jag hör ditt resonemang, Boris. Jag tror att jag får be att återkomma i den här frågan. Jag känner att jag måste läsa på lite grann nu. Det som jag trodde att rasbegreppet betydde, alltså biologiska ras, jag ska nog ta, jag vet inte tillräckligt mycket, jag ska läsa på lite grann. Och sen så, jag skulle gärna återkomma till frågan, varför inte prata lite mer om rasfrågan i... Nej men,
Boris
jag tror att det är en jätteviktig... Jag tror att en av de saker som vi måste definiera är vad menar vi med ras? Och jag har ju brottats med det här jättelänge, med tanke på min egen förlitande tillhörighet. Ehh... Jag tror jag har en funktionell skärningspunkt mellan Stephen Day Gould och analystorikerna som är om inte annat funkare än för mig och det är inte så jävla illa. Ja,
Martin
Boris
Martin
Det är din stora dröm och jag tror att om vi fortsätter prata om rasfrågan så kan du faktiskt uppnå den. Att du får sitta vid domarbänken och domarbordet i Finspång.