Transkribering
För mycket dåliga nyheter orsakar konstant förhöjda stresshormoner enligt universitetsprofessor
Martin
För mycket dåliga nyheter orsakar konstant förhöjda stresshormoner. Människor måste lära sig interagera med verkligheten utan att helt gå upp i den, enligt professor på Darthmouth College. Det slås larm nu från ett amerikanskt Ivy League-universitet om att det kan ha allvarliga hälsokonsekvenser att titta på för mycket nyheter.
Det finns exempel som tas upp här. Det tycker jag är intressant att de tar upp naturkatastrofer, jordbävningar, orkaner, vulkanutbrott, generellt dåligt väder. Och det är det då som gör folk på så dålig tumör och gör dem så traumatiserade. Jag vet inte om det är det som jag tycker är det värsta, jag vet inte om folk i allmänhet lider allra mest av att se nyheter om att det rinner lava på Hawaii och sånt där.
Själv ser jag annat som jag känner drar ner mig ibland när jag läser nyheterna. Men jag tycker det är bra att det här är uppmärksammat och det är bra att det är uppmärksammat också från en sorts medicinskt perspektiv. Det är en forskningsriktning som jag hoppas att man får se mer av. Alltså, forska på... Nej, jag ser ingen sån data här. Men jag tycker att man borde undersöka det här konkret.
genom att ta blodprover på ett stort antal människor och korrelera med deras nyhetskonsumtionsnivå. Alltså se om deras nivåer av adrenalin, dopamin, kortisol, testosteron och så vidare förändras över tid i olika grupper beroende på hur mycket de läser nyheter. För jag misstänker att man skulle kunna se sådana tendenser.
Lite inspirerad av en bok som jag läste nyligen, för den satt på flygplan väldigt länge förra veckan. Så passar jag på att läsa en bok som jag varit nyfiken på ett tag. Som handlar precis om hur människors kollektiva temperament påverkas av hormonnivåer just i grupp på samhällsnivå. Det verkar finnas en hel del att göra det. Jag kommer tänka på det igen när jag såg den här artikeln.
Och så, för sådant är påpekelsen i artikeln. Sporadisk stress är... Givet att man har tid att återhämta sig så är det så att säga uppbygglig, det härdande och stärkande att utsättas för stress och svårigheter. Men konstant stress är det som är den viktigaste. där man inte hinner återhämta sig emellan. Det är väldigt skadligt. Det har motsatt effekt som den uppbyggliga effekten att man blir mer härdig. Det är det som gör att man blir utbränd, man blir utmattad och tappar helt energin när man inte får ladda batterierna. Och det är det som händer ofta. När folk utsätts för väldigt mycket dåliga nyheter. När man bara stänger in sig och lyssnar på radiobubblor dygnet runt.
Boris
Martin
Vad heter boken? Jag såg att han blev intervjuad av Stefan Molinö. Det här tror jag var ganska länge sedan. Men jag tog en intervju där som jag tyckte var jäkligt intressant. Jag är intresserad av de biologiska grunderna för politiskt beteende. Jag tyckte att han verkar väldigt smart och intressant, den här killen.
Han är entreprenör, han är företagare, väldigt framgångsrikt företagare i Australien som använder sin förmögenhet och driver det här forskningsprojektet kring ett fält som han kallar för bio-history, som handlar just om att spåra... Han försöker liksom beskriva... kulturers utvecklingar, civilisationers uppgång och fall och sånt där i termer av temperamentskiftningar som i sin tur har en sorts hormonell bakgrund.
Boris
Martin
Det är faktiskt superintressant, det är lite som en mer samtidigt uppdaterad biologisk spängler eller något sånt där. Han beskriver det här rags to riches to rags fenomenet fast på samhällsnivå och är förankrat i biologisk vetenskap, biohistory av Jim Pennman.
Boris
Som alla förstår har jag inte läst den här biten i fiken på den. Men jag har liksom en viss motvilja mot själva tankefiguren där, alltså just det här med att man ska återhämta sig från stress. För det blir liksom så här modernt svenskt kanelbuller mumsande.
Snarare ska man tänka sig tror jag att de samhällen, de individen som överlever är de som liksom accepterar tanken på att tillvaron är ständig stress och ständig kamp. Jag ska inte citera Adolf Hitler i pavlodet. Men du kommer inte undan detta och de framgångsrika småstater och nationer som har överlevt, om man ser på de långa vågarna som Sparta och Ragusa, Olsson och Nästerbrovnik, är ju de som har utgått från att alla i omvärlden hatar oss.
Och vi måste alltid vara beredda på att försvara oss. Alltså, så att jag tror att i det moderna samhället så är ju problemet att folk tror att det finns någon slags vilopunkter i tillvaron där du får liksom luta dig bakåt och mumsäcka ner bulle. Och det får du aldrig. Ja, alltså... Nu var jag väldigt dist där.
Martin
Ja, om man kanske ska kvalificera det där resonemanget lite grann. För att på ett sätt så har du rätt, på ett annat sätt så har du faktiskt helt fel. För att, när man säger då att sporadisk stress är bra, men konstant stress är dålig. Jag tror att det är hyfsat, man kan säga att det är ett biologiskt faktum. Men, sporadisk stress, det betyder inte liksom att... Att du hade lite stress på 90-talet, sen var 00-talet ganska lugnt.
Eller det var lite stress förra året, men det här året var det bra och nästa år kanske det blir stress igen. Den här återhämtningscykeln, det är någonting som handlar om timmar eller dagar eller något sånt. Teorin här är att du ska ha stress varje dag. Säg varje vecka, varje månad, varje vecka så ska du uppleva ordentligt stress och motgångar och svårigheter.
Men, du kommer brytas ner rent biologiskt och kommer brytas ner och tappa all din kraft. Om du aldrig kopplar av, om du aldrig efter en kväll av hård strid inte kan koppla av runt lägerelden och skratta med dina sprittkamrater och liksom varva ner. Det kommer du att må dåligt av. Den operativa idén här är naturligtvis att om du lever i en skyddad verkstad och aldrig utsätts för stress, aldrig utsätts för utmaningar, så att det går månader eller år mellan varven då dina gränser testas, då kommer du förslappas och degenererar fullständigt.
Boris
Martin
Den är jäkligt spännande, det blir tangent här, men den är jäkligt spännande för att... Det han är inne på, Jim Pennman, och det här är det som gör att han är lite kompatibel med Stefan Molyneux, han är väldigt inriktad på barnuppfostran. Han tror att det som är mest avgörande för att bestämma de här hormonnivåerna hos människor är vilka barnuppfostringstekniker som används, graden av kontroll som utövas, framförallt under de första fem levnadsåren.
Och enkelt uttryckt menar han på att ju mer kontroll som utövas över småbarn, desto mer befrämjas civilisation och civiliserade drifter och värderingar. Där den biologiska mekanismen är att kontroll och disciplinering av barn sänker deras testosteronivåer permanent under livet.
Och sänkta testosteronivåer är starkt korrelerade med att de är inte i det sammanhanget. med civilisation och ordning. Så att han ser en sorts hormonell biologisk koppling från hur man hanterar spädbarn till att civilisationer uppstiger och kollapsar. Jag kanske tycker att han drar vissa slutsatserna för långt, ibland så känns det ganska spekulativt och sådär.
Det är ett väldigt spännande sätt att tänka på saken och det är betydligt mer matnyttigt och testbart. Det är testbart i labbet på ett sätt som inte till exempel Spenglers teorierar. Trots att de är ganska liknande, han har biologiska metaforer och civilisationer och kulturer som är som organismer som föds och lever och dör osv. Det är ganska bra och intervjun med Molle Nö är toppen också.
Boris
Men jag måste fortsätta tangenten här. Jag blev lite nyfiken. För att du får ju olika... Det här är det enda som intresserar mig obehagligt mycket. Hur... Men måste du på något sätt räkna in liksom... Om man tänker sig då att du... Frågan om barnfossan de första fem åren till exempel, den kommer ju ske i extremt olika miljöer.
Alltså om jag nu skulle vara född som mongolpojke, eller som jag nu gjorde växte upp i hävla och knävlesjö. Det är en jävla skillnad alltså. På de materiella och miljömässiga förutsättningarna, det måste ju spela en roll.
Martin
Jaha, men du vet det är ännu värre än så därför att Pennmans exempel hämtar han framförallt från djurriket. Alltså han jobbar inte på spelplanen liksom Nävelsjö kontra Ulan Bator.
Boris
Martin
Han jobbar på nivån liksom såhär babianer vs gibbon-aper. Det han pekar på är att, jag vet inte om det här var så bra att ta av på den här tanenten Boris, men det pen man pekar på är skillnaden mellan, säg gibbonapor och babianer som man använder i öppningen av sin bok. Där då babianer lever i en miljö där det finns relativt mycket mat, de lever liksom på savannen, det finns också väldigt mycket predatorer.
Så deras bästa reproduktionsstrategi är en så kallad ärselekterad strategi där de skaffar så många barn som möjligt men de investerar inte jättemycket resurser i varje enskilt barn utan de skaffar så många som möjligt, hoppas att ganska många överlever så de liksom trycker ut barnen och sen släpper de löst dem ganska tidigt medan gibbonaporna, de lever högt upp i trädtopparna det är ganska ont om mat för de är kräsna med vad de äter så de är liksom, de är mer skygga, introverta, men flitiga de jobbar hela tiden, de samlar mat även om de inte är hungriga så samlar de mat hela tiden gu.se De väntar med att skaffa barn till sent, alltså flera år efter att de kommer i puberteten väntar de med att skaffa barn.
Och så skaffar de få barn, men de investerar väldigt mycket i varje barn. De ägnar jättemycket uppmärksamhet åt varje unge. Och det är det de brukar kalla för en k-selekterad reproduktionsstrategi med en annan sorts biologisk terminologi. Och det intressanta då är att människor och andra däggur, även till exempel babianer, kan skifta mellan de här två polerna. mellan en R-selekterad strategi och en K-selekterad strategi.
Det styrs då av hormonnivåer, till exempel hur mycket testosteron man har, vilket i sin tur triggas av hur mycket mat det finns. Enkelt uttryckt, om det finns mycket mat, så graviterar däggdjur mot en R-selekterad strategi. Det vill säga att de investerar inte så jättemycket i sina barn. Medan om det är ont om mat, det vill säga om man upplever hunger, då triggas den andra reflexen, det vill säga att testosteronnivåerna sjunker Och istället så blir man mer försiktig, man blir flitigare, man tänker mer långsiktigt och man investerar mer i sina barn.
Och en sak som Pennman säger då, det är att mänskliga religioner är någonting som har lett oss väldigt starkt i den riktningen. För att religioner föreskriver fasta, det är att alla religioner ser ut att vara fasta. Vilket då triggar den här k-selekteringsreflexen. Vilket minskar våra testeronivåer, gör oss mer disciplinerade, mer långsiktiga, gör oss mer intresserade av att fokusera mycket på våra barn.
Han menar att det här är den centrala dynamiken, men det är inte nävldsjöblombator, utan det är babianer, gibbon, apor. Teorin är att civilisation och framförallt religiösa strukturer gör att vi rör oss mer i riktning mot vad som är gibbon, apor. snarare än att vara som babianer, vilket egentligen är mer naturligt för människor enligt Penman. Vi är mer som babianer, men genom civilisationsprocessen så kan vi styra våra hormonnivåer mer i en gibbonriktning.
Boris
Ska jag tolka det som att du vill att vi döper om oss i radio-gibbon?
Martin
Det är en ganska intressant idé. Ibland är det Radio Babian, ibland är det Radio Gibbon. Det beror på vilket humör vi är på.
Boris
Precis, vi skiftar. Jag ska omgående kasta mig över boken, därför att jag är lite osäker på hemmetestosteronhalten. Jag tror att hög testosteronhalt är civilisationsrivande också.
Martin
Vem ska läsa vad han skriver? Jag blir jättemyfiken. Lite uppenbart var att det finns en väldigt stark negativ korrelation mellan höga testosteronhalter och socioekonomisk framgång. Alltså i ett civiliserat samhälle.
De som har högst testosteronnivåer är arbetslösa människor, brottslingar, kroppsarbetare och så vidare. Och de lägsta testosteronnivåerna hittar ibland ingenjörer, forskare, folk som har intellektuellt ledande positioner. Eller med en annan liknande kan man säga att de höga testosteronnivåerna Det är bra om du ska bli så här, om du ska bli fotsoldat, stridis vid fronten i ett fig, då är det bra med höga testastronivåer.
Men om du ska bli general, då är det bra med låga testastronivåer, då är det dåligt med höga testastronivåer. Så att det finns ju en roll för höga testastronivåer, för kanske för liksom soldater, atleter, vissa andra sådana här. Men för de roller som är viktigast i ett civiliserat samhälle, de är starkt korrelerade med låga testastronivåer.
Boris
Jag är en enkel bond och krigare så jag köper de höga testosteronhalterna. Jag blir lite fascinerad rent i vetenskap. Det blir väldigt mycket tangent men alla lyssnare får det ursäkta oss. Jag gjorde ju en jätteintervju faktiskt en gång i tiden med faktiskt var som nog fortfarande världens främsta forskare på testosteronhalter, alltså Mats Kahle.
Och han hävdade raka motsatsen mot vad Pennman hävdar att en jämn och hög testosteronhalt befrämjar logiskt tänkande, lugn, klar synthet och administrativ förmåga.
Martin
Ja, jag tror att tekniskt sett så säger Pennman att nyckeln är inte att sänka testosteronivåer utan att öka kortisolnivåer för att kortisol kompenserar för de negativa effekterna av testosteron. Men nu känner jag att vi börjar bli väldigt tålta hand i hand. Det är en intressant bok, men jag tror inte att det är det sista ordet om alla de här frågorna.
Men det är en spännande bok. Det låter det som. Vad var vi någonstans? Just det, vi pratade om nyheter och nyheter orsakar stresshormon. Vi har en expert i den här artikeln, jag tyckte det var ganska roligt. En psykolog, en psykoterapeut som har det fantastiskt passande namnet Susanne Babbel. Susanne Babbel ger oss råd om hur vi hanterar nyhetsfloden. Och det är ganska bra tips då, som man kan ta till sig.
För jag vet... Det är nästan en allvarlig punkt som man kan avrunda hängslaget med. Jag pratar ganska ofta med folk som lyssnar bra till bubbla och följer bubbla som uttrycker bekymmer över att de mår dåligt av att läsa nyheter. Många säger att de har helt slutat läsa nyheter förutom bubbla. Vissa säger att på grund av bubbla så fortsätter de att hålla sig uppdaterade, vilket de inte mår bra av.
Jag har ibland moraliska betänkligheter. över att vi får människor att konsumera nyheter genom Bubbla-projektet. Så därför kan det vara värt att säga att i den här artikeln så finns det en del bra tips som jag tycker att folk ska faktiskt ta på allvar och genomföra. Till exempel, stäng av alla avaxeringar. Stäng av alla notifieringar i mobiltelefonen så att det inte säger pling så fort det kommer en nyhet, inte ens från Bubbla.
Stäng av dem därför att nyheter är inte tillräckligt viktiga. Att avbryta andra aktiviteter. Det är bara så. Om någonting händer som är så extremt viktigt att du måste få veta det nu då kommer du få höra om det på något annat sätt än genom att en nyhetsapp i din mobil plingar till. Om du känner att du måste konsumera nyheter överhuvudtaget, gör det. Gör det en gång om dagen eller några gånger i veckan och låt det inte dröja ut på tiden.
Om du mår dåligt av att läsa nyheter, sluta! Sluta omedelbart om du känner dig stressad, arg, avtrubbad eller irriterad. Om du kommer i vägen för andra saker, om din kommunikation med andra människor blir lidande för att du är på dålig tumör och så vidare. Sluta! Läs inte nyheter, det är inte viktigt. Fokusera på saker som är mycket närliggande i ditt liv. Och om du ska ta del av nyheten då.
Använd gärna ett filter för att effektivisera och få en bättre upplevelse. För det är orimligt för en enskild människa att gå igenom, sortera alla nyheter och bedöma vad som är relevant och så vidare. Så gå till Dagens Nyheter, gå till dn.se för att få världshändelserna sållade av Peter Wolodarski och hans vänner.
Eller gå och testa något annat. Det finns andra alternativ också. Man kan gå till bubb.la. Där får man nyheterna såldade av libertarianer. Det är sammanfattat, det är sån här... torra och lite för långa rubriker. Det är upp till dig vad du väljer för filter, vilken bubbla som du vill gå in i, men det är också ett tips att, för att det vi ska säga är inte ens som du och jag Boris, vi jobbar som nyhetskommentatorer här i Radio Bubbla, men det är inte ens vi sitter och går igenom nyhetsfrågorna själva, utan vi förlitar oss på docentals bubblaredaktörer som så att säga har gjort det jobbet åt oss redan när vi går in i sändningen. Och det hade varit ännu mer deprimerande om vi själva skulle gå igenom alla nyhetskällorna. Så det är viktigt också att ha filter.
Boris
Ja, det är ett jättemåste. Annars skulle vi själva få vada ner det här gigantiska, inte träsket, men dyngpölen. Och vi ska vara evigt tacksamma för inte dussentals, utan nästan hundratalets redaktörer som gör att vi kan gå relativt torskoda genom eländet.