Martin

Daniel Lattier, Autodidaktiska traditionens undergång, illustrerar kulturens förfall. Få skaffar sig klassisk bildning, trots att den aldrig varit mer lättillgänglig. Samhället belönar orderföljare, inte självständiga tänkare. Här har vi en påminnelse om någonting som vi för all del pratar om ibland och som uppmärksammas, men som man inte kan påminna om för många gånger.

Förr i tiden så fanns det en väldigt stark tradition av bildning och också ett personligt ansvar för bildning och utbildning. Att läsa och utveckla sitt intellekt var någonting som man såg som en personlig dygd, någonting som man av personliga skäl investerade väldigt mycket i.

Det var också någonting som ägde rum i hög utsträckning i den privata sfären och inte någonting som... som i helt och hållet dominerades av staten och gjordes på staten och dess byråkraters villkor. Förutom att det fanns lärdomsinstitutioner, universitet och så vidare, som var privata, självständiga institutioner, så fanns det också många människor som på helt egen hand, utan att studera vid universiteten och så vidare, såg till att lära sig alla möjliga saker dom var intresserade av och som också gjorde på staten.

stora intellektuella, vetenskapliga och andra framsteg. Till exempel, det är många som inte känner till att många naturvetenskapliga framsteg som gjordes under 1700- och 1800-talet till exempel gjordes av privatfinansierade forskare som av en eller annan orsak hade en förmögenhet och använde den till att göra väldigt intressanta saker inom till exempel fysik med experiment och sånt där.

Det var entusiaster som höll på själva och var enormt lärda för att de kunde lägga all sitt engagemang och energiresurser på det här projektet, kanske delvis för att de inte var distraherade. av någon typ av skolsystem i en eller annan form. Men nu för tiden så ser man väldigt lite av den här inställningen. Snarare så går trenden i motsatt riktning.

Och som det påpekas i den här artikeln så är det ironiskt och paradoxalt, därför att i och med den tillgång som finns idag till, inte minst via internet Internet och alla universitetskurser från världen över som läggs ut frittillgängliga på internet. Men också naturligtvis att vi idag har mycket större och lättare tillgång till böcker i allmänhet än vad en genomsnittlig person hade för 100 år sedan eller 200 år sedan.

Så man kan tänka sig att i och med alla möjligheterna så skulle autodidaktism vara någonting som var på kraftig uppgång. Men i själva verket är det tvärtom. Det verkar nästan vara så att i takt med att möjligheterna blir större så minskar intresset för det personliga ansvaret för bildningen.

Boris

Jag tror att PKP är en väldigt viktig faktor i detta och det är ju det att du belönas i att få... av skolsystemen, av de flesta skolsystem, väldigt många skolsystem. Mer genom din förmåga att samverka med och vara med andra. Det är din sociala kompetens som du har.

Det är det viktiga och hur du inordnar dig i systemet och hur du anpassar dig till rådande uppfattningar och värderingar. Det finns ingen automatisk belöning för att du är den som kan eller vet mest. Det är inte givet att du stiger i graderna och får bättre betyg för detta. Du kan ju snarare betraktas som en konstig kuf.

Martin

Ja. Internt på utbildningar och utbildningsinstitutioner säger det så att social status, politisk korrekthet och andra intellektuellt... irrelevanta faktorer och hamnat i föregrunden. Men det är också så att i samhället i övrigt så fäster man mer och mer vikt inte vid kunskaper, utan vid status och de statligt certifierade intyg som kan produceras.

Att man har en universitetsexamen eller motsvarande det intressanta när för företag när de söker personal är ofta att de ska ha en viss typ av examen snarare än att de har vissa erfarenheter eller vissa kunskaper, vissa förmågor att utföra uppgifterna. Så det finns på många olika nivåer, incitamentstrukturer som leder människor i den här riktningen.

Att inte bry sig så mycket om kunskap och förståelse, eller för den delen andlig utveckling, utan istället fokusera på de här statushierarkierna, att få rätt sorts diplom och så vidare. Men här är det ju inte så att det är så Känner jag att det finns, i precis samma tendens, så finns det skäl till optimism. Därför att som så ofta så kan man också se frön till dess undergång i dess egen logik.

Mm-hm. Därför att det här systemet fungerar ju inte. Det som du behöver i slutändan för att driva samhället framåt, för att ha framgångsrika företag, bedriva nyskapande forskning och så vidare, det som behövs är ju inte diplom. Det är inte social status. Det som behövs är förmåga, kunskaper, initiativkraft. Och i akademin, där kan jag tänka mig att degenreringen och stagnationen kan gå oerhört långt.

Åh ja. För det finns inga naturliga spärrar som gör till exempel att om du som forskare inte gör något vettigt, om en forskningsinstitution inte producerar något vettigt, så innebär det inte per automatik att deras anslag kommer att lösas in och de går i konkurs eller något sånt där. Det brukar inte hända med den typen av organisationer. Med ett företag så är det annorlunda.

Företag kan inte i långa loppet vara kräsna och anställa fel personer, allokera resurser på ett dåligt sätt, därför att då slutar intäkterna komma, företag som agerar på ett mer rationellt sätt kommer att gå om och konkurrera ut de företag som beter sig rationellt. Så att i den mån som företag fixerar sig på irrelevanta faktorer så blir de sårbara för konkurrens från nya aktörer som förstår de här sakerna bättre.

Vi ser det på många olika plan. Till exempel så ser vi i Silicon Valley, som också tas som exempel här. Det finns en dubbelhet i det exemplet. Men vi kan se att många av de framgångsrika företagsgrunderna i Silicon Valley har inte gått den traditionella vägen. Man kanske ofta har pluggat på något högpresterat universitet. Men de har ofta också hoppat av den utbildningen för att istället arbeta, skapa nya saker.

Och i många fall så har deras skapelser växt i sin historia att de har utmanat de traditionella giganterna. IBM som vid det laget hade tillverkat datorer och innan dess räknedosor sedan 1880-talet fick det hett om öronen när Microsoft och Apple dök upp på 70- och 80-talet.

startade av personer som hade gått på Harvard och Stanford och så vidare, men hade hoppat av. Så att på marknaden så finns det utrymme för autodidakter. Att konkurrera ut någon som har fastnat i mindre effektiva sätt att tänka. Man kan också se det på ett mer personligt plan. Jag har själv noterat, med en blandning av förfäran och förtjusning, att min egen position på arbetsmarknaden, på den tiden som jag fortfarande befann mig på arbetsmarknaden och konkurrerade om positioner med andra och sånt där, så noterar jag att jag hade en väldig fördel jämfört med många av mina jämnåriga, framförallt de som var lite yngre än jag, i det att jag ändå...

Delvis tror jag tillhör lite grann liknande mer än tidigare generation. För att när jag var ung så var det självklart till exempel att man läste böcker. Det var en jätteviktig sak om man skulle läsa mycket olika typer av genrer och litteratur och spenderade tid på biblioteket och sånt där. Det var en vana som jag fick, att jag läste väldigt mycket böcker från låg ålder. Och där upptäckte jag att det där var någonting som var nästan, inte okänt, men ovanligt bland många människor.

Så ibland så blev folk imponerade. av att jag gjorde saker som jag tyckte var ganska triviala. Jag var intresserad av ett ämne och läste några böcker om det. Och de sa, wow, har du läst en hel bok? Vad häftigt. Själv har jag bara kollat lite på Wikipedia och Twitter och surfat lite på internet. Så då var det plötsligt nästan som en professionell superkraft att kunna läsa böcker. Ja. Med tanke på att jag upplevde det här för tio år sedan så tror jag att det är en utveckling som bara kommer fortsätta.

Dels innebär det att vi som är lite äldre, jag ser mig fortfarande som en väldigt ung person, men nu finns det folk på arbetsmarknaden som är ännu yngre än jag. Jämfört med dem så är jag jag tycker inte att jag är särskilt märkvärd när det kommer till läsning och sånt där. Men jag är ändå blir en gigant i jämförelse därför att de är helt dåligt uppvuxna på internet och har inget intresse alls av att till exempel läsa böcker och fördjupa sig i saker och ting.

Och det gäller även på ett personligt plan oavsett hur gammal man är. Även om man är hur ung man än är så kan man dra nytta av det här genom att vara lite mer gammaldags. Att ta till sig det som man är. den här autodidakta ett och sett. Att själv läsa böcker, att fördjupa sig i det man är intresserad av, inte bry sig nödvändigtvis om skolan, diplomering och såna här saker. Det kan komma ganska naturligt.

Om man lär sig saker så är det sedan inte så svårt att ta en examen. Men vem som helst kan dra nytta av det här. Av fördumningen och det regeringar utbildningssystemet. Och bli väldigt konkurrenskraftig. Genom att bara göra de normala, enkla sakerna som var självklarheter förbornade årtionden sedan.

Boris

Ja, man håller fast vid det gamla helt enkelt. Det är inte så mycket svårare än så. Och helt enkelt utgår från en slags objektiva värden och mätpunkter. Det finns ju inte ens någon slags omedelbar behovstillfredsställelse, vad vi än pratar om i det moderna samhället. Och får man inte veta det man...

vill veta per omgående genom en Google-sökning eller någonting annat lika enkelt, då blir folk frustrerade. Ofta är man en vanlig fråga om man är skolleare, måste vi läsa så här mycket? Alltså ungefär som det skulle vara en börda att läsa och skaffa sig mer kunskap. Hålla fast vid det gamla, att läsa böcker, att bygga kunskap.

Bara för att ibland är det väldigt behagligt att skaffa sig kunskap på unta områden. Med modern svenska så innebär det som du säger en konkurrensfördel i framtiden. När man är, åh fan den här killen eller tjejen har läst en bok från perm till perm. Wow, ger dem jobbet.

Martin

Det känns lite krasst på ett sätt och lite trist att behöva prata om läsning och bildning på det sättet. Som att det bara är en konkurrensfördelning. Det är någonting mer än så. Och när vi kommer till den klassiska bildningen så är det i slutändan någonting som man gör för sig själv och för högre syften än sin karriär.

Boris

Nyckelordet är det för sig själv. Man kommer alltid tillbaka till det här. Alltså antikens fråga att vem är jag? Att folk strävar efter reda på detta. Och det är därför man bland annat läser och skaffar sig kunskap för att förstå vem man är.

Martin

Som det påpekas i den här artikeln så är det förmodligen inte så att man får en högre inkomst på kort sikt eller får fler vänner till exempel. Man blir mer populär på universitetet av att man läser till exempel Platon eller Aristoteles eller Dante. Och det kan till och med göra, som du säger så här, att man känner sig ännu mer ensam efter att läsa de här böckerna.

För att man grubblar, man brottas med svåra frågor och de andra sitter bara och tittar på docusåpor och äter chips. Det kan bli en viss känsla av ensamhet och isolation. Men i det långa loppet så tror jag att det finns ändå de här enorma fördelarna. För att man är inte bara sin karriär, det handlar inte bara om sina pengar. Det handlar också om att förstå sig själv, att förstå världen genom självförståelse.

Och många av oss upplevt det här som ett behov. Orsaken att jag studerade filosofi när jag var yngre, det var ju inte att jag hade någon sorts bildningsideal och ville lära mig allt det här, utan det var ju att jag kände ett intensivt behov av att förstå saker och ting, och förstå mig själv och gå till botten med frågor.

Vad är de mest fundamentala frågorna, hur kan man tänka kring dem? Det var så jag hittade till exempel till antik grekisk filosofi. Och kanske är det så att antingen känner man det behovet, eller så känner man det inte. Men i många fall så tror jag att unga människor inte minst grubblar och funderar och söker, men de hittar inte till de riktiga källorna. De hittar inte till botten, där det faktiskt är bra att börja.

Så att de läser ju inte Platon till exempel, utan de söker de här svaren. Alldeles för långt fram i historien och i alldeles för perifera sammanhang.

Boris

Ja, och framförallt så finns det också en fara. Pekomanualen avgränsar vissa perioder och tider. Till och med en ung vetidig människa kan få för sig att det inte är bra att läsa, till exempel Platon.

Har ingen riktig demokrat. Sådär, du vet. Och man ska inte underskatta den grejen. Alltså för att PK-manualen säger, den bygger på tanken att vi har aldrig vetat bättre än vi vet nu. Vi har aldrig haft det bättre än vi har det nu. Och det just det sättet att tänka att allt som har varit innan oss är ganska värdelöst och Folk var skitiga dumma och slog ihjäl varandra så fort de kom åt. Det har byggts en mur som är ganska effektiv mot vår historia helt enkelt. Och mot de fria och självständiga tanktänkare som har funnits förr. Och den måste rivas.

Martin

Jag tycker att det finns någonting att säga för att fullständigt invertera. det perspektivet. Man kan ha den attityden som många uppenbarligen har, att man ska hålla koll på det senaste. Om man är intresserad av politisk teori till exempel, då ska du hålla koll på forskningsfronten. Vad är det senaste dönen från universiteten om policyförslag och nationalekonomi och såna här saker?

Det är gott så, det där kan man intressera sig för. Det finns mycket intressant ekonomisk forskning och så vidare. Men min inställning har mer och mer blivit över åren att tänka precis tvärtom. Att börja med insikten att ingenting är nytt under solen. 99,99% av allting som vi pratar om idag pratar man om för 100 år sedan, och 1000 år sedan, och 2000 år sedan.

Det är precis samma diskussioner. som pågår därför det är det mesta av det här är eviga frågor. Och ja, jag blev jag blev faktiskt erkänna. Jag blev väldigt förvånad, blev chockad. när jag började läsa Platon och insåg att jag kunde inte hitta någonting i till exempel modern politisk diskurs som inte diskuterades rätt utförligt hos Platon. Så jag upptäckte att i den antika grekiska världen har man redan hanterat alla de här frågorna och då tänkte jag så här att då vänder jag på det istället och säger att jag behöver inte läsa nödvändigtvis en massa moderna texter och saker och ting förrän jag först har tittat på de äldsta texterna som diskuterar samma fenomen.

Och såvitt jag kan bedöma så har det inte hänt så mycket, givet att vi har varit till exempel, säg politisk filosofi eller filosofi i allmänhet, det har inte hänt så mycket de senaste 2000 åren. Om man betänker att alla grundläggande frågor, alla grundläggande positioner har redan studerats och stötts och blötts. Och i nästan alla fall så gjordes det mycket bättre under antiken.

Boris

Det sista är viktigt att påpeka för när man läser om antiken. politiska rasoferna så är det naknare, mer oförmedlat. Det är inte tillgjort, de är inte ute efter att vinna rösten. De är väldigt kalla, lugna och objektiva. Så här ser världen ut. Hur ska vi förhålla oss till den? Ju mer tiden går igenom historien desto mer läx det röker i dår och hittas på skäl att folk framför synpunkter. Det behöver man inte lida av vid den tiden.

Martin

Textning.nu Jag har blivit riktigt sugen nu faktiskt på att lägga bort alla trista 1900-talsböcker för att inte tala om 2000-talsböckerna som jag också har några stycken. Tillbaks och kanske läsa lite mer Platon igen.

Boris

Jag tror att tillbaka till källorna.