Martin

Thomas C. Stewart. Trump kan leda revolution liknande Andrew Jackson som slängde ut de gamla eliterna och återupprättade folkligt stöd för presidenten. Och i den här artikeln så nämner han bland annat den här incidenten som du berättar om. Om vad som hände på hans installationsfest och hur enormt indignerade folk blev. Över hur oborstade hans anhängare var.

Det är en av de paralleller som flera personer drar nu mellan Andrew Jackson och Donald Trump. Du kan det så mycket bättre än jag, Boris. Men som jag förstår, Jackson var den första presidenten i USA som inte var en aristokrat, som inte kom från de här landägande överklasserna eller gamla engelska aristokrater.

När han blev president var han en sån här landägare, jag tror han var Bomuls farmare. Men han kom från en ganska enkel omständighet och hade inte samma kulturella bakgrund och det var också någonting som han använde sig av och anspelade sig på i det politiska.

Boris

Det är verkligen en man som började med två tomma händer och han deltog i frihetskriget mot britterna, men mestadels som tonårig. Det är en krigsfånger faktiskt. Bara misär och elände i hans uppväxt. Men den här artikeln är intressant. Den jämställer ju Trump.

Säger att Trump kan be en ny Andrew Jackson. Och det tror jag också. Men det är inte entydigt positivt. För när Andrew Jackson, han kanaliserar ju i sitt politiska liv, alltså det folkliga motståndet mot de politiska eliterna i USA, eller den politiska eliten snarare. Man har haft en räcka presidenter som alla har haft. Antingen varit med och skrivit konstitutionen eller befunnit sig i den gruppens närhet.

Alltså man har skaffat sig en politisk skada redan med den tiden i USA. Och de tjäftar förvisso sinsemellan men håller sams utåt mot vanligt folk. Jefferson sitter också och beter sig som han var socialminister i Sverige idag och utnämner folk som han tycker är bra till olika lukrativa poster och så vidare.

Det här väcker ju en enorm jävla folklig vrede. Och Jackson kanaliserade ner och säger att vi kan inte ha en statsapparat som ser ut på det här sättet. Vi måste ha rotation i ämbetena. Han och hans parti driver hårt rotationsprinciper och säger att den politiska liten hävdar att du kan bara få be ämbetsman i staten eller minister och så vidare.

Han blir högt utbildad och skolad och verserad och så vidare. Och Jackson säger egentligen att då är det en skitstat vi har utan vi behöver en stat som har sådana funktioner att vem som helst ska kunna klara av dem om man har en någorlunda fungerande hjärna och lite livserfarenhet. Och dessutom så ska man då bara få sitta på begränsad tid på det ämbete man har.

Det här väckte ju ett enormt folkligt stöd alltså för folk mot dagligdags, alltså den politiska elitens kontroll av makten och av ekonomin. Så till slut lyckades han bli president och man rensade ju också rejält i statsapparaten och satte in sitt eget folk.

Men det är då problemet uppstår. Det är därför att Jackson uttalade triumferande att nu har vi rensat i utvecklingsdepartement och där har man försnillat 320 000 dollar tjänstemän där det var väldigt mycket pengar på den tiden. Man hittar massor av bestickning som bedräger i grejer i stadsapparaten.

Man rensar ut, man stoppar in Jacksons eget folk och vanligt folk och alla är jättelyckliga. Problemen uppstår ju ganska omgående. Det för att det visar sig att Jacksons folk försnillar ännu mer. Han utnämner en av sina bästa vänner till att ansvara för tullverket i New Yorks hamn. Och den killen drar efter några år med en miljon dollar på fickan.

Alltså mer än man stoppat undan för snillat på State Department under flera år. Och det kom mängder av den här typen av korruptionsskandaler. Så ansatsen var väldigt bra hos Andrew Jackson. Det måste man säga på det här området. Men det kommer bli samma sak med Trump. Det är därför jag menar att artikelförfattarna har rätt.

Trump vinner han så blir han en Andrew Jackson. Men kommer han skapa en annan slags svågre kapitalism? Bara folk byter plats? Och sen finns det mycket knepigt att säga om Andrew Jacksons syn på... Han var ju också tämligen expansionshungrig. Så att långt ifrån någon entydigt positiv person. Det var dagens historieutläggning. Det gick luften ur mig.

Martin

Intressant, jätte jätteintressant. Och jag tror det är viktigt att försöka göra de här historiska parallellerna för att förstå Trump-fenomenet. Nu pratar man lite för ofta om Trump som att det är ett unikum. Ja, han är en anomali. Ja, han bryter reglerna. Han sätter reglerna ur spel. Han gör att de normala sätten att bedöma, till exempel vem som vinner en debatt eller hur opinionsmätningar funkar, sätts ur spel i olika utsträckning. Men jag tror ju att man som alltid kan hitta... Tämligen exakta, åtminstone väldigt belysande historiska paralleller. Så det är därför väldigt spännande att titta på Andrew Jackson.