Martin

Snårdspotting. Växande svensk nationalism och kollektivism naturligt följd av ändrad demografi som får den krympande befolkningsandelen svenskar att söka gemenskap med andra svenskar. Likt hur man utomlands känner band till landsmän man aldrig skulle umgås med hemma. Fnordspotting har haft en diskussion på Twitter med Joakim Andersen, även känd som Oskarey.

Där de har diskuterat nationalism, individualism och kollektivism. Jag tror att utgångspunkten här är en tweet från Ivar Arpi som frågar Vad händer med demokratin om vi röstar med vår etniska grupp eller med vår klan, snarare än som individer?

Och så påpekar Oscar Ey att massinvandring och mångkultur gör individen till en historisk parentes. Det kan tyckas elakt att påpeka, inte desto mindre är det sant, säger Joakim Andersen. Och Fnord Spottings tycker att det här är intressant. Fnord Spotting påpekar att vad som är ens stamm inom situationstecken är kontextberoende. Men i ett homogent samhälle så ser man inte det, eftersom kontexten aldrig ändras.

Jag fortsätter citera nu från Fnordspottings tweet. Då blir det också lätt att vara individualist. Finns säkert en del lärdomar om Rhodesiers och Boers tankevärdar där någonstans. Och Oscar Eye håller med om det här. Och nu har Fnordspotting utvecklat den här tankegången till ett blogginlägg. Intressant, tycker jag. Inte minst tycker jag det är spännande att lyfta den här frågan om individualism kontra kollektivism.

Efternot på ting påpekar, som många gör om det är välbehövligt att det sägs ibland att Sverige är ett individualistiskt land. Och det är intressant i vissa bemärkelser. Men det som ofta kallas för individualism är i själva verket det man också kallar för statsindividualism. Som egentligen är en sorts ultrakollektivism som knappast har någonting att göra med genuin individualism.

För det handlar om att man ska bli beroende av staten istället för att flita sig på familjen och civilsamhället och institutioner som baseras på frivillighet. Oavsett den diskussionen så är det så att varje... En seriös individualism måste ta i beaktande att individer hela tiden formas genom en mängd kollektiva tillhörigheter.

Det finns nästan en klisché, kan man säga, att ingen människa är en ö. Och det anförs som slarvigt kritik mot alla möjliga frihetliga positioner. Men det är ju en viktig och väldigt uppenbar sanning. Att människor, att man föds in i en social kontext... Man är extremt formad av olika typer av gruppdelönheter.

Allra mest fundamentalt genom det språk som man lär sig som för alltid kommer att filtrera och forma alla ens tankar. Du kan aldrig gå utanför det språk som du har. Du kan lära dig ett nytt språk, men det är lite grann ett specialfall. Du kommer alltid vara extremt formad av det. Om du föds i Sverige i vår tid så kommer du ha liksom... Du befinner dig i ett visst spann av värderingar.

Du kommer ha sekulära, postmoderna västerländska värderingar. Kanske bryter du ut och blir libertarian om du är radikal. Men om du istället föds i en liten by i Afghanistan så kommer du vara en trångsynt, enkelspårig muslim. Det finns lik... du kommer garanterat vara formad av den omständigheten. Du kommer prata något afghanistanskt språk och så vidare.

Så att individen i all ära, men vi har alla de här kollektiva omständigheterna som vi helt enkelt... det är helt orealistiskt att ställa sig över dem och säga att individ skapar sig själva helt fritt och så vidare. Och det här är egentligen så självklart, alla förstår det här, att vi libertarianer, vi tycker att individen är ett oerhört viktigt begrepp och en viktig nivå att se sakning på.

Men det kan omöjligen vara den enda och förmodligen så är det inte ens den mest fundamentala, den mest kausala, centrala kategorin. Och det är moraliskt bemärkligt för att organisera samhället, så är det den viktigaste utgångspunkten. Men inte för att förstå. Förstå hur samhället fungerar. Ja förlåt, nu tog jag av lite på en tanent här. Diff Northsbotting skriver om är nationalism, nationalism som stamtillhörighet och vad som får den den den typen av emotioner att tillta.

Han menade då på att när svenskar går mot att bli en minoritet Ännu inte en minoritet i Sverige, men svenskar är ju ofta i praktiken, om du åker buss i en svensk stad så är du en minoritet som svensk på bussen. För att de flesta, i många lägen så kommer de flesta vara ikesvenskar. Samma sak, det vet ju jag liksom att, när man är hemma i Stockholm och på besök någon gång, går man runt på Östermalm eller i Badastan, det är ju bara svenskar.

Så det är bara en massa typiska resliga nordiska blonda människor och så vidare. Men om man går på Drottninggatan... Då är det nästan bara svarta mörkrede människor. Jättefå svenskar. Det är nästan alltid minoritet som svensk på dagtid. Och det här har effekter på hur människor identifierar sina kollektiva tillhörigheter.

Nicholas

Ja, precis. Folk blir mer nationalistiska, så att säga, i utländska sammanhang. Snålandspotting tar upp folk som flyttar utomlands, bland annat. Och parallellen är väl då om utlandet flyttar till Sverige, hur reagerar folk? Det ska ju påpekas att man inte ens måste flytta utomlands, svenskar blir ju bäst. Mer nationalistiska bara av att åka på utlandssemester.

Det varar kanske inte så länge efter att de har kommit hem, men när de väl är i utlandet så är det väldigt mycket flaggviftande och Sverige är bäst och allting som är fint och bra med Sverige och som är annorlunda från platsen man är på.

Martin

Så fort man träffar en annan svensk så är det liksom jättespeciellt och fest. Ja. Och har man jättemycket gemensamt med dem bara för att de är svenska. Ja,

Nicholas

det är något man ska bonda med. Jag tror att det delvis har att göra med tillgång och efterfrågan. Alltså det finns... Färre svenskar att välja på när du inte är i Sverige. Och då får du väl lite krasst sänka dina krav. Medan när du är konstant omgiven av svenskar så kan du... Du kan inte vara bundis med 8 miljoner eller 7 miljoner människor. Det går inte. Så då måste du sålla. Det tror jag är en aspekt av det. Och det kommer...

Det kommer påverkas... Den aspekten kommer även vara relevant när det flyttar fler utlänningar till Sverige. En annan aspekt som också kommer vara relevant är ju kontrasterna som uppstår när du åker utomlands eller när du ute i landet kommer till Sverige. Att helt plötsligt ser du vad som är svenskt. Saker som du har tagit för givet hela livet och inte ens tänkt på lägger du plötsligt märke till.

också traditioner och delar av ditt liv som du slutar ta för givet. Och när du slutar ta dem för givet så kanske du börjar sätta ett värde till dem och tänka att det här kan jag inte bara räkna mig att få gratis, det måste jag anstränga mig för. Vilket då resulterar i beteende som är lite mer nationalistiskt är det väl hårdare i vissa fall, men beteende som är mer kopplad till att vårda den egna nationstillhörigheten.

Sen finns det en annan aspekt av det här. Och det är den som vi tog upp tidigare, att när du flyttar utanför Sverige så flyttar du utanför svensk lagstiftning och svenska sociala normer. Även när du träffar andra utlandssvenskar, därför att det är en viss typ av människor som flyttar från Sverige. Vilket gör att folk kan bli mer frispråkiga och mer, kanske mer nationalistiska. Det kommer ju inte vara fallet i Sverige bara för att det är hög invandring.

Det kommer fortfarande vara starka sociala normer och barock lagstiftning. Så att det är väl en fråga där hur pass upplyft man ska bli beror på hur pass viktiga de här olika faktorerna är. Handlar det mest om normerna så finns det inte mycket hopp för Sverige, för de kommer inte påverkas. Om det däremot handlar om kontraster och vad man ser i sin omgivning så finns det extremt mycket hopp för Sverige.

Martin

Det där är ett intressant aspekt. Här på Malta till exempel, man träffar mycket svenskar. Det sägs att det bor uppemot en tiotusen svenskar och sånt där på en befolkning på 400.000 och sånt där. Det kryllar ju av svenskar. Men jag har aldrig träffat en enda värdegrundsimbicill av alla jag pratat med. Alla är betydligt mer rödpildrade och rimliga än vad snittmänniskorna är som man träffar i Sverige.

Så där är ju... Det är förstås en stor skillnad och så är det inte riktigt i Sverige. Där snubblar man över dem hela tiden. Även i bra delar av stan eller bra nätverk och sånt där. Så är folk helt bindgalna. Det är fortfarande starkt. Jag tänker också på det här med att man tar saker för givet. Det innebär ju att, för det är precis så, man tar saker för givet och man vet inte att det finns alla de här sakerna som man tar för givet.

Det är ju en stor skillnad. för man konfronteras med människor som bara inte är intresserade av de normerna. Det är först då man märker att man alltid har omfattat dem. Men det är ju så att man alltid har omfattat dem. Det är inte som att folk kommer på nya idéer, att man får en helt ny vurm för det svenska. Att man plötsligt tycker att... Man plötsligt tycker att svenska folkdräkter är det vackraste som finns och det är så fin melodin, nationalsång och vad det kan vara.

Det är sådana godtyckliga saker som man inte har tänkt på. Det handlar ju om att sakerna som man alltid har tyckt om, saker som man alltid har stått för, alltid har värdesatt och alltid har förlitat sig på, ingenting som har lagts till i de saker som alltid har funnits där, vad man blir medveten om, att man faktiskt behöver dem och att de är någonting distinkt som inte omfattas av alla. Ja. Och det kan man väl säga är på ett sätt en...

Dels är det som ett missförstånd i debatten. Om man säger såhär att nationalismen växer, det kan man få intryck att folk tar till sig nya idéer, att folk förändrar sina tänka. Men i själva verket så handlar det bara om att man blir medveten om hur man alltid har tänkt. Så det är på sin höjd en sorts meta-observation som tillkommer.

Nicholas

Ja, precis. Det blir ett uppvaknande och ett medvetandegörande av... Vad man kommer ifrån och vem man är. Det jag kan tänka mig påverkar folks beteende är väl just det här med när förgivetagandet försvinner. Att om du tar din kultur för givet så kan du tänka att jag skippar Valborg i år, jag kan göra det nästa år. Och så nästa år så, nä men jag har inte riktigt tid nu. Jag skippar Valborg i år också. När du inte längre kan ta det för givet så blir det väldigt viktigt att bevara.

Därför att det är så här, men gud, tänk om alla skippar Valborg. Då kommer den traditionen helt ut. Det är ingenting som bara finns där som jag bara kan återvända till. Öh. Sånt tror jag faktiskt kan få folk att bli mer......fästa sig mer, särskilt vissa symboliska grejer. Just i Sverige är det vissa högtider som vi tycker är extremt viktiga. Som jag föreställer mig då att såna symboler kan folk kanske......få ännu mer intensiv koppling till, just för att det är nåt som man ser......kanske skulle kunna gå förlorat annars.

Martin

Det är lustigt för övrigt att Northbotting, både i sin tweet och i blogginlägget... talande upp frågan om Rhodesia och de brittisk-ättade personerna som utgjorde den rhodesiska befolkningen. Dels beskriver han då hur den här relativt lilla gruppen, 300 000 vita rhodesier, som ganska nyligen hade kommit från framförallt Storbritannien.

Så de hade ofta föräldrar eller mor- och farföräldrar som hade växt upp i Storbritannien. De utvecklade ändå väldigt snabbt när man hamnade i konflikt med omvärlden. Det som hände i Odessa var enkelt uttryckt att hela världen, inklusive Storbritannien, till och med Sydafrika, alltså partiregimen och så vidare som brukar säga i Sydafrika, till och med de vände sig mot Odessorna och svek dem när det var ett skarpt läge under börskriget på 1970-talet.

Men då bildades en enorm... nationell sammanhållning och en rodesisk identitet. Man får intryck att Norrt Botting är lite av en expert på rodesisk musik. Han ger flera exempel på hur man slutade lyssna på engelska sånger istället började lyssna på rodesiska sånger. The Beatles och Sex Pistols åkte ut och istället så kom John Edmond och Clem Tollett in. Jag har själv bara en ganska dimmig uppfattning. Jag har hört lite av de här låtarna som han har gett stycka. Jag har själv bara lyssnat på några stycken av dem.

Nicholas

Troopie-sång så har jag lyssnat på en del faktiskt.

Martin

Med stor behållning. Ja. För Nord-Spotting verkar vara lite av en rodesia-expert faktiskt. Det måste jag ta upp nästa gång jag är gäst i Röd Bulla.

Nicholas

Jag kan inte konstatera rodesisk kultur, det får ni göra. Han nämner ju Rhodesiernas egen kultur, men det ska ju påpekas också att om uttrycket som användes av dem var liksom more British than the Brits, att de blev på vissa sätt ultra-brittifierade. Och det märker man också, det finns så här charmiga gamla tv-intervjuer man kan se från typ 70-80-talet med 70-talet framförallt.

Gamla Rhodesier, när landet fortfarande fanns. Och det är väldigt......extremt mycket stiff upper lip. Det är krig runt om. De har någon reporter som säger så här......funderar du på att flytta? Och de bara......nä, vadå? Va? Skulle jag göra det för? För att den här klichén om keep calm and carry on var väldigt djupt rotad i den här befolkningen.

Martin

Ja, Rhodesierna är ett fascinerande ämne och en inspiration och kommer förmodligen bli ännu mer relevant och ännu viktigare att studera och hämta inspiration från. Sorgligt nog under de svåra år som kommer. Ja. Jag skulle tacka VFN Hortspotting för att han gör oss uppmärksamma på ännu en gång.