Transkribering
Tema: Vetenskapsnyheter presenterade av Gustav Nilsonne
Martin
Då tror jag att vi är klara med de 14 mundana avdelningar där vi har normala nyheter. Det här är allmänna nyheter. Snasket som vägnar och sådant.
Boris
Nu ska vi egentligen... Tabloidjournalistiken som vi gräver ner oss i. Ja.
Martin
Men nu höjer vi nivån både ett och två snäpp och lämnar ordet till vetenskapsredaktör Gustav Nilsson.
Gustav N
Tack så mycket Martin. Låt oss då uppstiga till Olympens klara höjder. Vi går in i vetenskapsavdelningen och där börjar vi med vad som kan vara den bästa nyheten på länge. Världens första malaria-vaccin bedöms som säkert och effektivt av Europeiska läkemedelsmyndigheten förhindrar en tredjedel av malariafallet hos barn. Vi har rapporterat om det här vaccinet i april. Det som är nytt nu är att det har blivit godkänt av Europeiska läkemedelsmyndigheten.
Det är alltså ett mycket stort steg på vägen mot att det här vaccinet ska kunna rullas ut på bred front. Framförallt i Afrika, men även i Asien och Latinamerika där malaria är endemiskt. Det här vaccinet är alltså det första effektiva malaria-vaccinet trots att man hållit på att forska på malaria-vaccin i decennier. Det är partiellt effektivt och förebygger ungefär en tredjedel av fallen av malaria hos barn, vilket är den huvudsakliga målgruppen eftersom barn är känsliga för malaria. Det är en triumf för GlaxoSmithKline som har utvecklat vaccinet och det är möjligen en milstolpe för folkhälsan i världen.
Martin
Ja, det låter otroligt bra. Onekligen upplyftande. 584 000 döda per år. Betyder det då att det kommer dö en halv miljon människor mindre varje år?
Gustav N
Förhoppningsvis skulle då en tredjedel av de här fallen kunna undvikas. Det vill säga närmare 200 000.
Martin
En tredjedel av dem? Förlåt, det här vaccinet? Funkar det bara på en tredjedel?
Gustav N
Boris
Gustav N
Det är väldigt svårt att säga. Jag vet inte det. Jag tror inte att det finns någon som vet exakt varför vaccinet är partiellt effektivt.
Martin
Gustav N
Ja, naturligtvis är alla vacciner partiellt effektiva. Men vanligen med högre effektivitet än så här. En möjlig förklaring skulle kunna vara att det handlar om variationer mellan malariaparasiterna. Det det handlar om är att man ska bilda antikroppar mot malariaparasiterna så att så fort som den kommer in i blodet så kan den nedkämpas av immunsystemet så man inte får en infektion. Man kan tänka sig att det är så.
Det har att göra med att malariaparasiterna varierar sinsemellan så att antikropparna inte har någon effekt. Det är mest en spekulation från min sida. Vi fortsätter. Katsi Ramman. Sexuell läggningar med född. Forskning om böggenen var på rätt spår från början.
Martin
Hur ska de ha det egentligen? Det här är en sån här het potatis som var flipplad på fram och tillbaka. Är det inte så?
Gustav N
Ja... De och dem. Man kan väl säga att debatten aldrig har dött. Jag tycker länken passar bra just nu. Här i Stockholm är det strax dags för Pridefestivalen. Och det här är ett inlägg i en pågående debatt i The Guardian. Det finns vissa personer, inte minst inom HBTQ-rörelsen, som har hävdat att homosexualitet och andra sexuella läggningar de är socialt konstruerade och det konstaterandet är en del av jämlikhetssträvandet.
Det finns det återandra som... Jag menar att eftersom den sexuella läggningen är medfödd så är det bara att acceptera. Och att det är så att säga en mer emancipatorisk inställning. Det kvittar ju förstås fullständigt vilken inställning som är mest emancipatorisk eftersom det som är viktigt är vilken inställning som är sann.
Martin
Just det, men det här är en fråga som har politiserats i väldigt hög utsträckning. Och det används som ett politiskt lagträ. Och åtminstone får jag känslan av att människor inte ser i första hand till den vetenskapliga evidensen. Utan man tar ställning i den här frågan baserat på vad som är praktiskt för en politisk argumentation. Och det gäller både då... företrädare för HBTQ-rörelsen och dess motståndare. Man ser precis samma tendens på båda sidorna.
Gustav N
Ja, dessvärre. Men den som väljer vetenskaplig uppfattning utifrån vad som är politiskt opportunt gräver ju ner sig i ett hål allt djupare, där det med tiden blir väldigt svårt att ta sig upp. Det är inget man kan rekommendera åt någon som försöker driva en politisk linje framgångsrikt. Det brukar straffa sig med tiden. När det nu gäller sexuell läggning så har vi god kunskap utifrån tvillingsstudier framför allt, Det som visar att ungefär 30% av variationen förklaras av arv. Det finns också andra biologiska faktorer som har betydelse om än i mindre utsträckning. Till exempel position i syskonskaran.
Martin
Gustav N
Det är bäst att jag ser efter innan jag säger hur det är så att jag inte tar fel.
Martin
Där blir man ju nyfiken. Om man kan gissa att ju senare du är kullen desto större sannolikhet är att du är gay. Jag har för mig att det är så. Det låter mer logiskt ur ett evolutionärt perspektiv. När man har skaffat några ungar som kan inla av sig på ett normalt sätt, då kan man skaffa några extra ungar som kanske inte behöver producera så mycket avkommande och kan göra nytta på andra sätt.
Gustav N
Det här är väldigt intressant. Det är för oss en viktig evolutionärbiologisk frågeställning. Varför vi har homosexualitet? Och en av de förklaringarna som har framförts är att den som inte dras till en person av det motsatta könet är en slags resursperson som kanske inte behöver.
Martin
Det är inte gruppevolutionsresonemang som är tveksamma från ett vetenskapligt perspektiv?
Gustav N
Resonemangen har fått otillbörligt dåligt rykte. Det var en mycket framstående biolog vid namn John Maynard Smith som kastade gruppteorin i vanrykte genom att med matematiska simuleringar visa att troligen, under vissa antaganden, kan gruppselektion inte ha ägt rum framförallt inte för mänskliga samhällen.
Men de här antagandena var egentligen inte särskilt starkt grundade och skälet till att det blev så vedertaget var just att John Maynard Smith var en sån allmänt högst briljant person, vilket han också var. Jag hade förmånen att få träffa honom en gång på 90-talet. Men det har sakta gjort sin återkomst och numera är det fullt acceptabelt igen som teoretisk modell, men brukar då kallas för flernivåselektionsmodell snarare än gruppselektionsmodell. Hmm.
Boris
Jag fastnade i resonemanget eftersom jag tänker så långsamt idag också. Syskonskares resonemanget, alltså syskonskares storlek och syskonsfunktion beroende på när de är födda i den här anhopningen syskon varierar ju från samhälle till samhällsskikt, socialt skikt till socialt skikt och över tid också i historien så det finns ju inga regler där. Man kan inte säga att unge nummer tre kommer att bli bög. Det är bra. Det beror ju på jättemycket.
Martin
Ja, än så länge så har vi inte den exakta algoritmen för hur det här funkar.
Boris
Gustav N
Ja, någonting beror ju på, och den här effekten av positioneringshyskonskaran är inte jättestor, naturligtvis. Och det är en bra poäng som du har, Boris, att evolutionen fortfarande pågår. Det är fortfarande så att vi har en uttalad selektion av gener i vår population. Men de här effekterna har ju då troligtvis uppstått under våren. evolutionära historia under de senaste årmiljonerna. Så att de samhällen man får titta på är de som har förekommit under hela den tiden och som vi möjligen har haft mindre kulturell och materiell variation än vad vi har idag.
Boris
Vi fortsätter. Men vilken ska vara Bubblas officiella ståndpunkter idag?
Gustav N
Naturligtvis att sexuell läggning är fullständigt naturligt och är betingat av såväl genetiska och biologiska som sociala. orsaker, samt att vi är för sexualitet i största allmänhet, som är den sunda libertinska linjen.
Martin
Boris
Martin
Det var faktiskt lite FP-varning på den här utläggningen just där.
Gustav N
Ja, men jag tycker att det är viktigt att vi står upp för sexualitetens värde. Annars brukar nyliberaler ofta fokusera mer på rus och upptåg, men vi behöver värdera upp sex i sammanhanget. Ja,
Martin
Gustav N
Vi fortsätter. Då har vi två länkar som hör ihop. Ben Goldacre Gömda data skadar oss alla. Renanlys av avmaskning studie visar att effekterna försvann. Samt Chris Blattman Studie om avmaskning av skolbarn håller kritiken är överdriven. Vetenskapsjournalister sjokunnighet skadar debatten. Och vi börjar med Ben Goldacre Det här är ett lysande inlägg som är ganska långt som Ben Goldacre har skrivit.
Han är en läkare, epidemiolog och författare som är mycket intresserad av öppna data och ger ett större perspektiv av hur vi egentligen vet det vi vet. Här tar han nu ett exempel som är aktuellt därför att det är en reanalys av en mycket inflytelserik studie. Det är en studie som utfördes 2004 av två ekonomer, Edward Miguel och Michael Kramer.
De studerade i Kina. effekten av avmaskningsmedicin på skolbarn. Och fann att om man införde avmaskningsprogram i skolor så förbättrades barnens hälsa, deras skolprestationer och deras närvaro i skolan. Och att de här förbättringarna dessutom hade stora spridningseffekter och påverkade även närliggande skolor som inte deltog i programmet. Det här var barnbrytande, kanske inte framförallt på grund av just detta fynd utan för att det var en del av att börja revolutionen i skolan.
biståndssfären med att göra randomiserade prövningar för att se vad som faktiskt är effektivt för att hjälpa människor. Ofantligt mycket biståndspengar går, som vi vet, till åtgärder som inte alls är effektiva och som ibland är kontraproduktiva. Och sen en tid så har man då börjat göra mer rigorösa undersökningar för att se vad som faktiskt har den effekt som man önskar.
Innan vi går in på diskussionen om skattemedel i bistånd så vill jag föregripa den diskussionen. genom att säga att det här gäller förstås i lika hög grad bistånd som är privatfinansierat, till exempel, genom Gates Stiftelse eller andra. Nu har de här två ekonomerna, Miguel och Krimer, skickat sina data till en oberoende forskargrupp som har analyserat om dem. Vid reanalysen så visade det sig att ganska många av fynden faktiskt inte håller av olika skäl.
Det är data som fattas, det är felprogrammerad analyskod, det är rena misstag. Det har lett till att flera av slutsatserna har fått omvärderas. Nu är det egentligen inte det som är huvudpoängen, utan huvudpoängen är just att... Väldigt ofta finns det ingen möjlighet att säga om vad man har gjort. Data fax visar det som forskare påstår. Det finns en metaanalys om analyser av kliniska prövningar.
Kliniska prövningar är experiment där vi tar reda på om våra läkemedel har någon effekt. Endast 37 kliniska prövningar av alla de många tusentals som någonsin har utförts har någonsin blivit föremål för reanalys. I ungefär en tredjedel av dem hittade man då andra fynd än vad de ursprungliga rapporterna visade. Så det här exemplet med biståndsstudien det är bara en indikation på att det finns.
att vi behöver ett helt nytt sätt att tänka i vetenskapen. Forskningens trovärdighet måste baseras på att andra kan granska de data som har tagits fram fritt och öppet och göra sin egen bedömning. Och det är jättebilligt, det är kostnadseffektivt, data är i många fall framtagna med offentliga medel och bör vara en gemensam tillgång istället för att ligga och rutna i forskarens egna arkiv. Det här är väl värt att läsa.
Boris
med data som ligger och ruttnar i forskarnas egna arkiv. Ska man tolka det som att du menar att forskare egentligen inte vill ha sina resultat granskade?
Gustav N
Så kan det vara. Jag tror framför allt dock att det handlar om en kulturfråga. Ända sedan Royal Society på 1600-talet grundade sin första vetenskapliga tidskrift så har modellen sett ut ungefär på samma sätt. Nämligen att man publicerar inte dator, utan man publicerar bara ett sammandrag i form av en tidskriftsartikel. Och det var utmärkt på 1600-talet. Men att vetenskapssamhället inte har börjat använda internet för att kommunicera sina data, det är mycket anmärkningsvärt.
Vi har ju precis all infrastruktur som behövs. Vi har också mekanismer för att hantera sånt som hur ska man få, hur ska man hantera rättigheterna till data och avgöra vem som ska kunna få analysera om dem. Allt detta finns. Det som saknas är kulturförändringen. Och vi vet också ungefär hur mycket data som försvinner. Det finns experiment där man har kontaktat forskare och bett att få se på deras data.
Och man har gjort det med forskare som har lovat på förhand att data ska gå och visa upp. Det är ändå inte mer än 10-20% av data som försvinner. som faktiskt går att få fram. Det är därför att, framförallt tror jag, forskare inte själva har koll på dem. Den som har arbetat med data kanske har bytt jobb, man kanske inte har haft filerna i ordning från början och så vidare. Så att det sättet som vi idag hanterar våra forskningsdata på det är inte mycket bättre än om man skulle släppa in barbarerna en gång om året och låta dem släppa ut arkivskåpen på MoFo och sedan elda upp dem på gräsplanen utanför kontoret.
Boris
Men det här måste jag också inne... Det här är ju lite skrämt. Det är skrämmande. Vi får inte ta ifrån oss våra illusioner av hur effektiva och ordentliga alla forskare är.
Martin
Eller så är det kanske dags att ber upp med de illusionerna. Jag tycker att det är verkligen anmärkningsvärt en del saker som man kan läsa i den här artikeln. Jag själv har inte så bra koll på forskning och hur de här sakerna funkar till vardagsforskare. Däremot vet jag en del om mjukvaruutveckling eftersom det är vad jag gör proportionellt. Jag har också varit ansvarig för ett antal affärskriser.
Det är en av de kritiska viktiga mjukvarusystem. Jag vet att när man skriver kod som ska användas för ett viktigt syfte, om det är bara lite viktigt, någorlunda viktigt, att den här koden ska köra och det har någon betydelse, då är man väldigt, väldigt noggrant med hur man skriver den. Man skriver den, man undersöker den väldigt noggrant, man har flera kompetenta personer som undersöker brändarnas arbete, man skriver test-sweeter för att man automatiskt ska kunna kontrollera koden.
Och ur ett taget så har man ett väldigt intryggat och utförligt arbete för att se till att det inte finns fel i den här koden. Och i det här fallet så har man haft, om jag förstår saken rätt, bara rakt av felaktigt. programmerade program som har lett till totalt felaktiga beräkningar. Jag kan förstå kanske att det är lätt att det blir så med tanke på att forskare inte är programmerare och kanske saknar den kompetens och de hantverks rutiner som behövs för att göra det på ett bra sätt.
Men bara från mitt utifrån perspektiv så låter det fullständigt bedrövligt och mitt förtroende för forskning i allmänhet kommer i svung. Jag har tänkt på det tidigare faktiskt när jag har sett forskare. och de datorprogram som de skriver. De tillfällen då jag faktiskt fått inblick och fått se hur det ser ut så har det, ja det har varit skrämmande faktiskt.
Gustav N
Så är det. Och det är naturligtvis så att de flesta forskare numera, eller åtminstone en stor andel, behöver använda sig av programmering, av kraftfulla statistikprogram. Som man kanske inte har haft någon formell utbildning i. Man är inte programmerare, men man måste ändå försöka. Det tycker jag är acceptabelt. Det som inte är acceptabelt är ju då att man gör det här helt bakom stängda dörrar. Om man åtminstone publicerade data och kod öppet så skulle vem som helst kunna granska ens kod och då se efter ifall det stämmer.
Är det möjligt? Ja då är det ju inte lika allvarligt ifall det finns något fel utan då kan vetenskapen på sitt sedvanliga sätt gå vidare genom att andra bygger vidare på det som den första har gjort och så kommer man till slut fram till rätt resultat.
Martin
Jag tycker det låter som ett tillfälle då open source-världen verkligen skulle kunna användas. Jag kan tänka mig att det är många programmerare där ute som skulle tycka det var intressant att titta just på kod som används för forskning och som används i skarpa forskningsprojekt. Och i allmänhet så tror jag att det är lätt för en kompetent programmerare att hitta felen i en amatörmässig forskares kod.
Alltså en amatörmässig programmerare som sitter på en forskningsinstitution någonstans. Åtminstone har det varit min erfarenhet. Så det skulle inte ens vara så svårt. Men problemet är väl att man inte vill släppa ifrån sig saker. Man vill inte ens släppa data, än mindre kod än man har skrivit.
Gustav N
Som svar på det här inlägget har en av forskarna som har arbetat tillsammans med de två ekonomerna, Miguel och Krimer, skrivit ett inlägg. Vi kan nämna det bara för balansens skull. Han heter Chris Blattman och han har då skrivit att resultaten från den här studien om avmassning är faktiskt mer robusta än vad det låter som. Det är bara genom att samtidigt göra flera olika modifieringar av analysen som huvudresultaten försvinner.
Man måste splitta upp datasätter till två och så måste man bryta ut effekter på skolnivå istället för individnivå och så vidare. Och det här är mot sig egentligen inte så mycket det som Ben Goldecker har skrivit. Det som Ben Goldecker skrev handlar om att det är flera av utfallsmåtten men inte alla vars resultat förändras. Och dessutom så är det här bara ett exempel. Men om man vill ha balans just i rapporteringen om avmassningsstudien rekommenderar jag att också titta på länken av Chris Blattman.
Vi går vidare till en relaterad länk. Stora institutionella ägare kräver att läkemedelsbolagen publicerar öppna data. Och då rör vi oss ifrån den akademiska forskningen in till läkemedelsbolagen som ju i allmänhet är väldigt mycket bättre på att hantera sina data. Läkemedelsföretagen har ett starkt kommersiellt intresse av att allt ska bli rätt. och de har utvecklat professionaliserade metoder. Till skillnad från de flesta akademiska forskningsprojekt så har de då noggrann genomgång.
De har audits av sina data för att se till att allting stämmer. De har en väldigt strukturerad process för arkivering. Allt detta ska godkännas av läkemedelsmyndigheterna så det är viktigt att det blir rätt. Och jag misstänker att de i de flesta fall har ytterst professionella statistiker och programmerare som gör själva dataanalysen. Däremot så har läkemedelsbolagen då en tradition av att inte...
eller publicera data öppet. Där kan det ligga ett kommersiellt intresse eftersom det kan vara så att läkemedelsbolagen vill ge ett annat intryck av data än vad som är fallet. Det kan leda till kortsiktiga vinster ifall det är så att man lyckas ge ett bättre intryck av ett läkemedel än vad bevisen motiverar. Även om det är bedrägligt eftersom patienterna då köper läkemedlet eller vårdorganisationerna på felaktiga premisser.
Det kan leda till stora skador ifall patienter får läkemedel som inte fungerar. lika bra som de läkemedel de skulle ha fått annars. Nu har All Trials-kampanjen som drivs delvis av Ben Goldecker återigen övertygat ett stort antal institutionella investerare och satt ner foten. Och de säger då, det här är en grupp av 85 institutionella investerare med jättestora pensionsfonder framförallt och är en och annan bank.
De har dragit slutsatsen att det här är ett ekonomiskt problem. Det är en risk i vår investering när data är dolda som vi inte vill ha. Tack! Det kan vara så att du uppdagas obehagligheter i framtiden, det vill vi inte vara med om. Det kan vara så att... Att läkemedelsbolagens ledningar försöker blåsa upp börsvärdet genom att dölja information, det kan vi inte acceptera i vårt innehav.
Därför har de här 85 ägarna gått fram med krav på läkemedelsbolagen som de äger att de ska publicera öppna data. Vilket också några av dem är på väg att göra. Det håller allt mer på att bli så att vissa läkemedelsbolag stärker sin trovärdighet genom att visa vad de håller på med. Medan andra vill fortsätta köra på black box in i det längsta. Personligen tydlar det inte på vilket läkemedel jag helst skulle vilja använda ifall det finns två som har samma effekt på pappret. Men det ena kan underbyggas med hjälp av öppna data och det andra med att visa.
Martin
Det är en väldigt bra poäng. Som konsument blir man ju oroad när man läser om sådana här eventuella problem i läkemedelsindustrin. Så att som vanlig enkel pillerätare, man var tacksam då antar jag, att man investerade i den här. Ja,
Gustav N
jag tycker det och jag skulle vara tacksam också om det var mina pensionspengar som de förvaltade att de tog det här på allvar och försökte se till att de har bra bolagsstyrning i sina innehav.
Martin
Men det här är ju då i den privata läkemedelsindustrin där du säger att rutinerna kring de här sakerna är redan bättre. De är bättre på transparens, de är bättre på audits och programmering och de här sakerna.
Gustav N
De är inte bättre på transparens men de är mycket bättre på programmering. strukturerade metoder för att samla in och hantera data.
Martin
Men en annan sak som de har som är väldigt bra är att de har privat ägande. De har ägare och investerare som kan sätta ner foten, som kan säga att ni kan inte hålla på så här ni måste göra så här istället. Vad är den motsvarande potentiella processen i den akademiska världen som skulle kunna skapa samma typ av impuls för forskare som till exempel du?
Gustav N
Ja, universiteten kan förstås ha egna policies, men universiteten motsvarar naturligtvis läkemedelsbolagen i det här scenariot. Så det är tryck som kan komma utifrån är i första hand från forskningsfinansiärerna, Vetenskapsrådet till exempel. Om Vetenskapsrådet ställer krav ja då blir det i praktiken nödvändigt att följa dem. I alla fall om kraven kopplas till möjligheten att få anslag från Vetenskapsrådet, som ju delar ut väldigt mycket av de statliga forskningslagen i Sverige.
Nu är det ju så att politikerna har tröttnat för länge sedan på att forskarna inte publicerar sina data. EU-kommissionen, som vi har diskuterat förut, har krävt att alla länder ska införa riktlinjer för öppna data från vetenskapen. Vetenskapsrådet har då fått avsluta. som är ansvarig för att implementera de här riktlinjerna i Sverige har tagit fram ett förslag på att det ska vara obligatoriskt att publicera öppna data från år 2025 som naturligtvis är en oerhört sen färdighet.
Martin
Gustav N
Motiveringen är att det handlar om att förändra en hel kultur och det är inte bara öppna data som det gäller utan det som jag tror försinkar det hela är att man vill göra om publiceringskulturen också så att de vetenskapliga artiklarna går att läsa för vem som helst det vill säga publiceras med open access. Istället för att man skickar in artikeln till ett förlag och sen tar förlaget betalt för att hålla artikeln dold för människor och sälja den för... Ganska stora belopp, det kan vara kanske 200-400 kronor för den som vill läsa en enda vetenskaplig artikel. Om man inte har något prenumerationsavtal.
Martin
Förlåt, finns det någon som verkligen köper artiklar per artikel?
Gustav N
Det tror jag i sällsynt. Men de måste ju ha någon avgift för att se till att folk köper prenumerationspaketen istället. Och då är det ju framförallt större bibliotek. Universitetsbiblioteken och andra som tecknar när man har avtal.
Martin
För den som eventuellt vill ha ut en sån här artikel och läsa den. Någonting som är bakom någon av vetenskaptidskrifternas betalväggar. Så har jag upptäckt ett litet tips som jag faktiskt använt mig av själv en gång också. Det är att på Reddit sitter det massor av människor, massor av forskare som har prenumerationer. Om man kastar ut en fråga på Reddit, det är ett av de här subredditorna, att man vill läsa en viss artikel.
Så tar det ofta 30 sekunder eller något sånt där, innan någon forskare bara hämtar den från internet och postar en pdf som svar. I praktiken är det helt enkelt att komma åt den här typen av information. Det sitter hundratals människor på Reddit och bredvilligt bjuder på den här informationen.
Gustav N
Utom ordentligt tips. Och alla lyssnare som nu möjligen har ett inlogg på universiteten. Sök upp dessa subreddits. Hjälp de människor som vill ha tillgång till vår gemensamma kunskap som vi som mänsklighet har samlat ihop. Tänk på Martin. Tack. Vi tar en sista vetenskapsnyhet för idag. Misslyckade replikeringar kastar trivel över primingforskning som visar att folk upplever större självtillräcklighet efter att ha tänkt på pengar.
Här har vi nu ett stycke socialpsykologisk forskning. Det handlar om en artikel som kom ut 2013 av Caruso med tre kolleger. Mere exposure to money increases endorsement of free market systems and social inequality. De tog in ett antal försökspersoner och gav dem subtila cues. Olika tecken och stimuli som handlade om pengar. Sen hade de flera olika experiment om vad de här försökspersonerna ansåg vara rätt och rimligt.
Vad gäller då både ideologier, fria marknader och kapitalism och relationen till rättvisa och andra människor. Är det så att en viss person förtjänar sitt öde i en viss kultur? Ja, beroende på vad som har hänt. Och de fann att de som hade fått Q's med pengar fick en mer kapitalistisk och meritokratisk inställning.
Boris
Gustav N
Det kunde handla till exempel om ord och bilder som hade någon relation med pengar överhuvudtaget. Det ska vi se.
Martin
Men det är ju så skillnaden mellan att faktiskt få pengar och att få någon sorts annan sorts antiden om pengar.
Gustav N
Det är så här att den här artikeln är bakom en paywall och att köpa den kostar 11 dollar och 95 cent. Nu ska vi inte besvära Reddit mitt under sändningen. Det var inte en så subtil Q. Men det som har hänt nu är att det är några andra psykologer som har försökt replikera den här effekten och de har upptäckt att det gick inte. Och det är naturligtvis återigen precis så forskningen ska gå till. Man försöker igen och kunskapsläget baseras på hur sammantaget ser ut sen.
Men då visar det sig ett antal problem med den här forskningen från början. Det är inte så att den var dåligt utförd nödvändigtvis, det finns inga särskilda tecken på. Men däremot var den selektivt rapporterad. Forskarna valde bara ut de experiment där de fick positiva resultat och de valde bara ut de utfallsmått där de fick positiva effekter. Det fanns ett stort antal utfallsmått. Men de plockade bara ut några.
Av totalt 28 mått, olika beteendemått och skattningar, rapporterade de 9 men rapporterade inte 19. Och gör man på det sättet, då är det ju lite som att singla slant men bara välja ut de utfallen som man hoppades. Då kan man ju bevisa vad som helst nästan.
Martin
Men jag är lite osäker på hur man ska tolka det här. Men betyder det alltså att om du vill få någon att göra någonting, Om du vill kanske styra deras beteende på något liten sätt. Då måste du faktiskt ge dem pengar. Det räcker inte med att du pratar om pengar. Om du har någon sorts vagidé. Det är det man kommer fram till. Det visste jag redan.
Gustav N
Ja, men som vi också vet så är man ibland benägen att göra saker av sin starka övertygelse om att det är rätt och bra och gynnsamt. Det är ju till exempel på den grunden som crowdsourcing-projektet Bubblavilar.
Martin
Är det de fallen som hjälper inte när man håller på och pratar om pengar och börjar blanda in allmänt krav? Nej,
Gustav N
det är nog varken till eller från. Det verkar ju inte finnas några fördelar i det här åt det andra hållet.
Martin
Det är det man har trott tidigare, att om man exponerar pengar... ...för bilder och fraser relaterade till pengar. Så ska det ändå ha någon sådan delvis... positiv effekt, ungefär som att man gav dem pengar?
Gustav N
Ja, precis. Det här är ju en del i en mycket större forskningsrörelse som handlar om social priming. Och Daniel Kahneman har ju skrivit den berömda boken Thinking Fast and Slow som huvudsakligen handlar om den här typen av priming-effekter. Vad händer om man ger folk en subtil signal om att det är en viss grej som kommer att följa, eller en viss grej som de ska göra? Många av de här priming-effekterna går upp i rök när man försöker replikera dem.
Och här återigen så är det ju egentligen det större perspektivet som är intressant. Varför håller vi på på det här viset i vetenskapen och rapporterar selektivt och ger intryck av att en massa saker är sanna när de i själva verket inte är det?
Martin
Gustav N
Man skulle behöva prima forskare med sanning istället för att prima med någonting annat.
Martin
Eller bara jobba med pengarna. Som jag tar med mig andemeningen av den här artikeln om jag förstår mig rätt. Vi kan väl ge forskarna rena ekonomiska incitament. Hur mycket pengar de får beror på hur väl de sköter det här.
Gustav N
Precis. Så fungerar teorin idag, men inte i praktiken. Det vill säga att man får forskningsanslag för att man har gjort fina upptäckter. Men givetvis borde man få forskningsanslag inte bara för att man har gjort skenbarligen fina upptäckter, utan också för att man har gjort upptäckter som andra kan reproducera.
Martin
Det verkar mycket rimligare att ge folk pengar för att de har gjort korrekta studier med korrekta metoder, oavsett vilka resultat de har kommit fram till. Annars får man den situationen som du har berättat för oss om i tidigare vetenskapssändningar. Att man inte får negativa resultat. publicerade överhuvudtaget.
Gustav N
Martin, det låter så självklart när du säger det. Det måste vara den här rena och klara luften högt upp på Olympus som gör det. Klarsynteten strålar från din panna. Jag är uppenbarligen grundligt indoktrinerad i det här laget. Är det någonting mer som någon av er vill tala om i vetenskapskategorin idag?
Martin
Jag tyckte den här länken om situationen i Ryssland var ganska intressant. Kan vi inte bara ta en kort sträck på den?
Gustav N
Fyodor Kondrashov. Mänskliga rättigheternas utarmning i Ryssland hotar också vetenskapen. Här skriver den ryska forskaren Fyodor Kondrashev i Nature om hur han upplever att arbeta som forskare i Ryssland idag. Den politiska situationen i Ryssland överhuvudtaget håller på att försämras, vilket är välkänt. Alla samrörer med utländska organisationer är mycket suspekt.
Putin försöker förhindra interna opposition och människorättsorganisationer genom att kalla dem för utländska agenter. Och för forskare så faller det här stora problem. när man försöker samarbeta internationellt, vilket är förstås nödvändigt som forskare. Inte minst i ett land som Ryssland.
Martin
Men de håller på att lägga krokben för sig själva på alla olika plan. Man kan tänka sig att om de ska hålla på med den här typen av skum lagstiftning så skulle de åtminstone se till att inte lägga krokben för forskning.
Boris
Det där går under Stalin-tiden. Under Lillefors tid hade man ett extremt slutet samhälle och gjorde ändå framsteg i forskningen. I fysik och annat. Byggde bomber och så där. Det går att kombinera ett slutet samhälle med effektivt spioneri så får man precis de uppgifter man vill ha utan fritt utbyte.
Martin
Ja, fast å andra sidan så handlar det om sån här lysenkoism och massor med helt galna saker. Återvältsgränder överallt i forskningen.
Gustav N
Och Ryssland är på väg tillbaka till det nu. saknade kontakt med omgivningen. De var avspärrade och omringade av militär och där inne satt forskarna och skulle göra sina genombrott. Det är naturligtvis extremt svårt att verka under sådana omständigheter. Och det var också väldigt svårt.
De här forskarna var ju beroende av underleverantörer, av att få teknik och hjälp. De var beroende av hela resten av den ryska industrin och inte bara spioneriet. Och det verkar som att... Hela skälet till att det fungerade var att de ledande forskarna kunde odla sina informella kontakter. I det korrupta sovjetsystemet behövde forskarna på ledande poster inte bara smörja politikerna utan också ha väldigt vitt förgrenade kontakter med de som försåg dem med allting annat de behövde.
Så trots att man försökte spärra in forskarna så gick det inte. Och bara tack vare att det inte gick och tack vare säkerhetsventilen som svarta marknaden har. och kanaler bakom ridåerna medgav, kunde man ändå bygga bomber och köra ett helt rymdprogram. Men idag så tror jag att det skulle vara allt svårare. På den tiden så kunde man ju till exempel prenumerera på de västliga vetenskapliga tidskrifterna.
Men idag... Det kan vara för oss fortfarande. Men utbytet av vetenskap är väldigt viktigt. Och vad ska de ha den till? Om det handlar om ett rymdprogram eller att bygga... Då kan man ju ha forskningen helt för sig själv. Men all annan forskning är ju till för att komma ut. Annars kan du aldrig omsättas i praktiken. Vad ska man då ha de här stängda städerna till? Det kommer inte ut något resultat som är värdefullt för någon. Spelar ingen roll.
Boris
Alla data är ändå innestängda eftersom forskarna inte redovisar någonting.
Gustav N
Det är sant, Boris. Det var det elakaste någon någonsin har sagt om den västerländska akademiska världen.
Boris
Men det står en helt annan sak. Nej, men det är klart att det är dystert. för Ryssland på många sätt. Men det var en jävligt deprimerande vetenskapsavdelning vi hade idag. Det är bara det där dolda data, det är forskarslarv, det är åt helvete Ryssland, det är ingen positiv vetenskapsnyhet.
Gustav N
Får jag bara skjuta in här på samma känsla, Kondrashovs citat. Om historien är någon indikation så kommer andra praktiker tillbaka, som regeringskontroll över en publikation eller behövande politisk lojalitet för att få företag. Min egen generation av forskare kommer nu att kunna få det. och hur vi kan konsidera forskning i Ryssland, inte från perspektivet på möjligheter, men från förståndet för rätt och fel.
Martin
Gustaf smyger in enstaka positiva nyheter. Han kör malaria-grejen. Ja, nu har vi malaria, vaccin, halelia. Och sen går det vidare till det som är hans egentliga agenda. Att bäsa alla forskare som inte uppfyller hans orättstigenta krav på transparens.
Boris
Och malaria är också lite halv. Det är bara en tredjedel som funkar där.
Gustav N
Ja, nu var det ju tyvärr så att de astronomiska nyheterna vi hade var inte lämpliga. Att ta upp det, för det är till exempel intressant att Kepler har hittat vatten på en ny planet. Annars så är den här kategorin en crowd-anilägenhet där positiva nyheter med fördel kan läggas in av vem som helst.
Martin
Det ska sägas också att vi har haft oerhört upplyftande nyheter från Pluto som vi har pratat om ett par gånger i radion. De är redan förbrukade för det här syftet. Annars hade vi kanske kunnat göra en tur genom solsystemet idag. Exakt. Ja, så att ibland så körsbärsplockar vi från vetenskapsavdelningen i vår vetenskapsredaktörs frånvaro. Och sen när han kommer tillbaks så städar han upp och går igenom resten som vi har försummat.
Gustav N
I vetenskapskategorin är det alltid vår. Körsbärträden blommar och bär frukt på samma gång. Varje gång man stiger upp så möts man av vackra syner och angenämda dofter.