Button-svg Transkribering

Jorjani: Ingen konceptuell innovation sedan 1999

Martin

Vi har vi har gått lite fram och tillbaka, till er som lyssnar och jag och bordet, så har gått fram och tillbaka kring hur vi vill vi ska ta upp vissa perspektiv här. Men jag vill ändå jag vill ändå nämna ett annat perspektiv därför att, därför att jag beundrar dess upphovsman och jag nämner honom gärna då och då I radiobubbla och han råkar ha publicerat en essä om det här precis precis alldeles nyligen efter att efter att jag och Boris pratade om att vi skulle göra 1 1 1 radioavsnitt om det här så kom det en essä från Jorgani.

Han är en filosof och författare som... Vi har pratat honom om tidiga I radion, jag har skrivit ganska mycket om honom på på BBS:n. Han är en av mina favoriter. Han publicerar en essä för I slutet av oktober här som heter 77 99. Vet inte om den finns publik på internet eller om den bara är för hans betalande prenumeranter. Den heter 77 99 reflexions on the imaginal Horizon of Future History.

Och han han har en annan sorts tagning på det här. Han säger att det var det fanns en 1 tidsperiod mellan 1977 och 1999 som han kallar för en sluten krets I den mänskliga fantasins historia. Vad han säger är att under den perioden så formerades en mängd centrala idéer som som som inte liksom uralseades då, utan de hade funnits som fragment I civilisationen.

Och de hade burits genom historien av av små grupper, av marginella grupper, av liksom okulta sällskap och och subkulturer och småkretsar av vetenskapsmän och så vidare. Men de hade inte tagit en distinkt form. De fanns inte I det allmänna medvetandet. Men de fick form under de här då drygt 2 årtiondena. Och hans... En av hans teaser då är att sen dess så har vi haft väldigt mycket teknisk innovation.

Men vi har nästan inte haft någon som helst konceptuell innovation. Och han han nämner... Exempel han ger är öh prrog... Programmerbara livsformer, medvetna maskiner, syntetiska personer, virtuella världar, cybernetiska organismer, neuronala gränssnitt, alla städers närvarande informationsnätverk, inte planetära civilisationer, manipulation av gravitation och manipulation av tid.

Och och ett upplösande av konceptuella gränser som som som har varit på plats väldigt länge, som till exempel organism och mekanism, psyke och materia, original och kopia, natur och artefakt, verklighet och simulering, förflutet och framtid, jordisk och utomjordisk, mänsklig och postmänsklig.

Och han och han säger att alla alla uppfinningar som har kommit sen 1999, som som... Exempel som är I så här smarta telefoner, CRISPR-tekniken för att redigera gener, blockkedjor, VR-system och såklart artificiell intelligens. Alla de här teknikerna var konceptuellt välbekanta innan 1999.

Så att en person som levde innan millennieskiftet skulle ha varit väldigt imponerad om han fick se en smartphone. Men han skulle inte alls vara överraskad över att att det fanns en sån sak, eller att de var möjliga. Därför att alla komponentteknologier var välkända redan på på sig nittonhundraåttiotalet. Och jag ska försöka att inte snöa in för mycket nu på Euro-Jourani, men det är väldigt intressant. Han ger Star Wars, filmen Star Wars, som kom 1977 som som sitt 1:a portalexempel och visar på hur den filmen gör nånting nånting ganska nytt I I kulturen. Han beskriver Star Wars som en 1 arkiv och futuristisk vision som bryter av väldigt mycket mot mot moderniteten, den den modernistiska versionen.

Han påpekar att samma år som Star Wars kom så publicerade Ernst Dynger en roman som heter Oj med svin. Och han menar på att det inte är en slump att det här hände samma år. Därför att... Därför att han säger att den den den posthistoriska individen, det vill säga, oj med civil, och återfödelsen av arkeologisk mytologi inuti en teknologisk futuritet.

Att de de måste komma komma samtidigt. Och sen sen slutar den här eran 1999 med ett slags gnostiskt crescendo med med... Framförallt The Matrix. Firma The Matrix. De drar ihop alla de här trådarna och sammanfattar hela episoden 77 99. Så att så att man går... I här perioden går man från från från genom arkiv och futurism till teknoknosticism. Förlåt, jag ska sluta nu, jag ska sluta nu. Det är otroligt intressant den här grejen. Vi gör vi gör ett specialavsnitt bara om det här istället. Eller eller så gör vi flera specialavsnitt om Jason Jason Juryani?

Boris

Både och. Jo men jag jag gillar den där texten väldigt mycket, även om jag inte gillar Star Wars. För jag för jag måste också säga nåt om det, för att det annars känns då att den tycker att den är att den är ett medvetet konstverk. Men men jag jag ser det bara som en... Den den är det är ett arkeofostalgiskt verk, men ett omedvetet sådant, för den speglar bara vad vad som är på väg att hända. Det finns ju mycket konst som är bra som fast konstnären inte har fattat, tror jag. Att vi kan läsa in... Vi ser saker I efterhand som inte fanns vid själva skapandet.

Men jag tror att just den här perioden han han så här, så här snittet I tiden tror jag är väldigt ny intressant. Men det har också att göra med det jag nämnde nyss alltså att just då så börjar de uppmärksamma de som har framåt millennieskiftet unga människor som har fått I sig mer och mer av den digitala tekniken med modersmjölken nästan.

Och vad vad vi ser I det här tidsskiftet är början på någonting som innebär att all, men med en lätt överdrift, all begåvning och all ungdomlig energi går in I det digitala. Alltså begåvningen och tyvärr även ungdom, idioti I 2:a sociala skikt. Men begåvningarna går dit. Och det har inte att... Och det som händer sen med den kulturella stagnationen, det har inte att göra med... Alltså Cohen har en mycket märklig uppfattning om människors mentala absorption absorptionsförmåga.

Att man orkar inte bry sig om ur... Det är inte fråga om död. Det att man bryr sig inte om det överhuvudtaget. Utan så har det varit förut också I historien, nånting nytt kommer och och den ungdomliga energin och intelligensen går in I det projektet och driver det framåt. Och det innebär att man lämnar det fysiska materiella bakom sig. Det är mindre intressant än det man kan skapa I laboratorierna. Det är det och det är där vi står inför nu.

Martin

Det var ju Curt Andersson som har idén där, den begränsade förändringsbudgeten. Ja just Som jag håller med om här. En ganska ganska märklig idé.