Martin

Glasskiosk öppnar samt Baia Maia sätts upp ett par hundra meter från ingången till Auschwitz. Något som museet tycker är respektlöst och ber lokala myndigheter att utreda. Kiosken står utanför det område som museet kontrollerar och är enligt lokala myndigheter byggt på privat mark. Och ett avtal har skett mellan markägare och kioskägare.

Ja, det är alltså en stor konflikt nu som blåsar upp mitt i kiosken. Mitt i det heligaste av det heliga, mitt i själva hjärtat av den moderna västerländska själen. Det är ju papisterna, de har ju Peterskyrkan, basilikan i Rom, där påven står och vevar och man har Vatikansstaten och sånt där, som är själva hjärtat av allting.

Och musulmanerna, de har ju Mecca. Mecca och Medina och de har en fantastisk moské i Mecca med en stor svart sten som man ska åka och pussa på och sånt där. Men vi i vår civilisation i det senmoderna västerlandet, vår vatikan, vår Mecca, det är ju Auschwitz. Det finns ingen mer central plats, ingen mer helig plats än Auschwitz.

Och det har vi ju pratat om många gånger förut, att det är den moderna vallfärden. Man ska gärna ta med hela skolklasser, åka till Auschwitz och kolla på lägret och kolla på alla gamla skallar och benrester som staplet ligger ganska höga. Gaskamrarna kanske man inte får se. Fanns det några gaskamrar? Jag är osäker. Jag har också varit på den här valfärden som jag berättade om tidigare. Du köpte dig en glas?

Nej, det är det som är grejen. Jag fick ingen glas. Glas. Jag var ganska ung då jag åkte till Auschwitz, så det har ju liksom ärrat mig. Det var det man tänkte mycket på på den tiden, på glass. Och det fanns inga glass på Auschwitz. Så nu har en huvudgad entreprenör faktiskt smält upp en glasskiosk. Det ser ut som en husvagn med en lucka som man säljer glass ur. Och så har de bilbrev som man har dragit dit, vagnen och cykeln, står utanför entrén.

Och det här har ju lett. Det är en enorm upprörlighet när man ser det. Det är otroligt respektlöst att man ska kunna äta glass precis vid den här platsen. Det var en kommentar på Twitter, han är säkert reputativ. Han säger att när jag hade varit i Auschwitz, då åkte jag tillbaka till Krakow. Det enda jag ville göra var att sitta hela kvällen på mitt hotellrum.

Det visar sig att vissa människor vill äta glass. Jag vet inte hur det är i Vatikanen och i Mecka om man får käka glass där, men de kanske är mer toleranta än den senmoderna västerländska religionen.

Boris

Ja, alltså jag har ju inte varit i Mecka av förklarliga skäl. Men man måste ju säga att det här trumfar ju alla kultplatser när det gäller pietet man ska visa. Alltså Vatikanen vimlar ju av... Det är försäljare som säljer glass och dryck till hiskliga överpriser.

Jerusalem är lika så, det är kulplats för både judar och araber. Alla ställen som katolikerna slår sitt montage för att bli friska genom att dricka vatten. Det är tingel-tangel-kiviksmarknad på de här ställena. Och det är ingen som reflekterar över detta, men just Auschwitz och från en status att till och med en inka glassvagn liksom är begirad.

Det visar lite grann......stor... Alltså hur jävla dominerande, alltså det här är det heliga som finns. Ingen annan kurdplats i hela äkla världen är omgiven med sådant pietet. Och då kom vi in på det här, om jag får hoppa till den andra länken om riksrevisionen och det stackars Bruksmuseet i Tumbo. Det finns en koppling där.

Martin

Tvärkastare, det bubblar men kopplingen är ju uppenbart en modisk fortspurs.

Boris

Ja, men Bruksmuseet i Tumbo som är, jag förstår att folk blir glada om de hör att det finns ett Bruksmuseum som drivs av statens historiska museer. Men det är ett ganska fjuttigt ställe. Det är det som... Ett litet skansen ger inte alls en känsla för det svenska bruksamhällets storhet och vikt. Men det är näpet. Man kan besöka. Man får glass där också förresten. Och...

Men nu har ju riksregulationen slagit ner på det här. De driver ett café där också. Det har en kule på det. Det får man inte göra utan det ska vara entreprenörer som driver detta. De har inget tillstånd att driva café, det lilla bruksmuseet i Tumba. Men det intressanta här är kopplingen till... Glassen i Auschwitz. Det är en romantitel, så Glassen i Auschwitz.

Ja, Statens historiska museer, de driver ju ett, de har ju som uppdrag att främja kunskapen om och intresset för Sveriges historia och att bevara och utveckla ett kulturarv som myndigheter förvaltar. Alltså de har ansvar för att visa upp den svenska historien. Vet du vilka museer som lider under det här? Myndigheter som ska förvalta den svenska historien och sprida kunskap?

Martin

Nej.

Boris

Hallvylska museet, Historiska museet, Livrösa kammaren, det är helt okej. Kungliga myntkabinettet, det är rimligt. Skokolotterslott, Tumba Bruksmuseum och Sveriges museum om förintelsen.

Martin

Aha. Är det kanske av hänsyn, är det kanske av pietetisk hänsyn till Auschwitz som Riksrevisionen fattar det här beslutet?

Boris

Ja men alltså det finns ett samband där som, vi borde tipsa Greenwald om detta, det här måste grävas upp. Du har Förintelsemuseet som nu går igång i dagarna faktiskt. Vi har haft en del digitala utställningar. Och man stänger ner det här Bruksmuseet-servering där man kan få en glass. Och så stängs samtidigt glassförsäljningen i Auschwitz ner.

Jag tror att det finns ett folk som har något emot glassar helt enkelt. Om någon undrar var... Nu undrar säkert folk var Sveriges museum om Fridhelsen ska ligga när det tar fysisk form.

Martin

Jag undrar. Det var faktiskt precis vad jag frågade.

Boris

Kom igen, det är jättelätt. Bonnierhuset. Det är nästan lite fabrik här.

Martin

Dum fråga. Jag tycker det är intressant det här med den här oerhört, som du säger, pietetsfulla, eller om man jag tänker så här, den här religionen, vår moderna religion det är en väldigt ung religion. Det är det som gör att den är så bland annat det som gör att den är så fanatisk och puritansk och självrättfärdig och maktfullkomlig. Etablerade religioner som har varit igång i tusen år eller två tusen år, de håller inte på så här lika mycket.

Kristendomen är ganska tillbaka luta med det laget, till exempel. Islam, de är lite yngre, så de är lite mer hetska. Vi får se om de också kan mjukna lite med åldern. Men ju yngre religionen är, desto större potential har den för den absoluta fanatismen. Och vår religion befinner sig just i en väldigt, väldigt tidfad stadium för att den bara är, ja jag hoppas att jag säger 70 år gammal, men det är inte riktigt sant, men det är kanske 50-60 år gammal eftersom förintelsehetsen var egentligen någonting som började på 1970-talet tror jag. Ja,

Boris

men det är en jätteviktig faktor alltså, det är alldeles sant. Måttet tiden går fort.

Martin

En grej som jag har jag till på, det är bara en detalj, men i den här artikeln så beskriver man genomgående Auschwitz som ett museum, vad man säger, museet. Nära platsen, nära museiplatsen, bla Museets talesman, Bartosz, Bartis eller så säger litet datten. Det känns lite konstigt för mig att kalla Auschwitz för ett museum. Jag förstår ju tecknet att det är ett museum för man visar upp allting.

Men det känns lite som att det är lite grann nedvärderat. Det förtar lite grann laddningen i platsen, om man ska tänka på det som ett museum, snarare än som en dödsfabrik eller vad det också ska se ut som.

Boris

Ja, men jag tror inte man... De kallar det museum här och säger sig andra som... Men jag tror nog att folk ser det som en kultplats, en plats för dyrkan helt enkelt och för sakelser faktiskt. Man ska delta i lidandet på något outgångligt sätt. Jag tror inte besökare och folk flertalet tänker på det som ett museum.

Martin

Det kanske är, det kändes nästan lite som en faux pas från någon som skrev den här artikeln på Notes from Poland. Men jag gissar att det är officiellt att det kallas för Auschwitz museum. Det är lite tips från min sida till Avantgardet att ni kanske inte ska prata om det som ett museum. För det låter så beskedligt. Det tar lite uddel av det. Tänk ut något bättre. bättre etikett att sätta på världens just nu hetaste religiösa kultplats. Det är inte illa pinkat att man får till det där, men nu får de ju förvalta det momentum som de har.