Martin

El Alikán, Pakistans styrande skikt präglade av strukturer från Mogul-riket och de muslimska dynastier som genom historien invaderat landet. Makthavarna utmärks därför av dyrkan av allt utländskt frosseri och maktkamp in till döden. Kampen mellan olika grupper av makthavare idag avgjord till militärens fördel.

Klanerna Butto och Sharif satta på undantag. Armen kontrollerar valens utgång och högsta domstolen. Det vi har framför oss här är en essä från vänsterpublikationen Counterpunch om Pakistans. Inte det mest vanliga ämnet. Vi har inte varje vecka essayer om pakistans historia på bubbla.

Men desto roligare när vi faktiskt har det. Normalt kanske man tänker lite ytligt så här att Pakistan, Pakistan, Indien, det var ett land under brittisk överhöghet fram till 1947. Och sen delade man upp länderna och det bodde hinduer där och det bodde muslimer där. och sen så drog britterna sig tillbaka och delade upp landet längs religiösa linjer.

Muslimerna fick sin del, hinduerna fick sin del. Det är sant i någon mån, förenklad bild, men det finns också en djupare historia som den här artikeln försöker belysa. Som man kan säga har att göra med hur Pakistan blev muslimskt. Därför att, som det påpekas i den här artikeln då, det var ingenting som hände 1947. Utan det var någonting som, det var en process som...

Påbörjades år 711, 1200 år tidigare när den första muslimska invasionen ägde rum. Och det är temat man kan säga i den här artikeln. Pakistan av idag är inte bara en muslimsk version av Indien eller något sånt där. Det hittar man snarare kanske i Bangladesh som var tidigare en del av Öst-Pakistan som också är muslimskt i religiösa termer.

Men Bangladesh är mycket mer likt Indien kulturellt. Det är en del av Bengalen och om det inte vore för islam där så skulle det vara svårt att skilja de här områdena åt. Men det är inte på samma sätt som i Pakistan. Pakistan bara är en muslimsk version av Indien. Det finns många andra kulturella skillnader. Vilket beror på att... Pakistan är resultatet av en mycket lång serie... disparata muslimska invasioner från Centralasien i norr, från Arabien i västern.

Våg efter våg efter våg från 700-talet framåt. Av araber, afghaner, turkiska folk, alla upptänkliga muslimska grupper av erövrare som har avlöst varandra och hela tiden har Pakistan haft en så märklig roll Man har liksom tagit emot... De här muslimska järövarna och betvingats underkasta sig men också lite grann slussat dem vidare.

Så jag välkomnar hit, bara ni fortsätter, bara ni inte stannar här. Vidare in till Indien och så vidare. Och det som hände till slut i Pakistan och Indien är ju att man hade Mogul-riket som var ett muslimskt imperium. som styrde över större delen av subkontinenten ända fram till ja, när det var mitten av 1800-talet och sånt där, när britterna erövrade den här delen av världen.

Och den här artikeln då, den för fram den intressanta tesen då att Pakistan är i kulturell bemärkelse en en fortsättning på Delhi-sultanatet och Mogul-riket. Och att man kan se det här i Inte bara i form av religion, religionen är på ett sätt kanske inte ytlig men det är bara en del av inflytandet. Utan framförallt kan man se det i specifika kulturella särdrag som kom i de här invaderande dynastierna.

Som kanske inte direkt betingat av det faktum att de var muslimer utan snarare att de var centralasiatiska krigsherrar. Andra faktorer. Det här leder till något som L.A. Lycan, vår författare, kallar för Mogulsyndromet. Som han bryter ner i ett inbjudande. Det är tre olika delar. En del är det han kallar för foreignization. Lite osäkert på hur man ska säga det på ett förfrämligande ord som finns.

Det betyder oftast något lite annorlunda. Idén är att de här invaderande eliterna, de... De upphöjer alltid utländska saker. De vill alltid importera exotiska sedvänjor och ta bort den inhemska kulturen och istället ta in massa andra saker utifrån. Inte nödvändigtvis deras egna kulturer som de kom med, men bara andra kulturer.

För att de är främmande i Pakistan och de vill ha mer förfrämligade saker. Ett exempel han ger är mat. Jag är intresserad av mat. av mat från Pakistan och Indien och jag lärde mig några enstaka nya saker här om att vissa, som jag tänker, klassiska indiska maträtter är i själva verket muslimska importer, sådana här mogul-importer som kommer från centrala Asien och så vidare, men som sedan flera hundra år tillbaka anses vara en del av indisk, i det indiska köket.

Den andra punkten är den han kallar för Ayashi, som är en tendens att Att hela tiden berika sig själv, att härska för egen vinning snarare än för folkets bästa. Och att man lever i lyx och överdåd och på ett ganska dekadent sätt. Och att ledarna undrar sig den typen av lator. Och tredje punkten, något jag kallar för takt.

takta, om jag kan uttala det, som betyder vinn tronen eller bli dödad. Det vill säga en tendens till en väldigt våldsam maktkamp, våldsamma maktöverlämningar mellan olika dynastier, mellan generationer inom dynastierna. Det är inte en lagenlig, välordnad övergång utan det är en väldigt kaotisk och våldsam situation som återkommer varje gång tronen ska besättas på nytt. Jag missade säkert någonting men det var ett försök att sammanfatta den här recen.

Boris

Jag tycker inte du missade någonting, det var någon lysande sammanfattning. Det var en väldigt bra sammanfattning. Jag blev lite glad när jag läste den här och när jag hörde en sammanfattning. Det är för att den påminner om just det här, om historien. Det är lätt att se. Pakistan som en slags mindre blindtarm till Indien.

Indien är så ännu mycket större. Och det är bra att påminna sig om det historiska förhållandet. De styrande grupperna i Pakistan härskade över en väldigt stor del av Indien innan det brittiska imperiet. Och när det brittiska imperiet kom så använde de ju väldigt ofta sultanerna och mongolhärskarna som sina bundshurvanter för att hålla kontrollen över imperiet.

Det jag saknade var en mekanism där som... Det är uppenbart så som författaren säger, alltså att det finns det här förfrämligandet att man importerar allt, seder, kultur, mat, you name it, från andra kulturer. Och då minns jag vad det var. Det måste finnas något som gör att man gjorde detta.

Jämför man med det romerska imperiet. När romerna lägger de gigantiska landområden under sig så har man motsatt fenomen. Där blir de lokala befälhavarna smälta ihop med den lokala aristokratin. Och anammar. För franska är det inte rätt ord, men de har namn, seder och så vidare.

Även när Västerom och Österom klyfsar är det tydligt att det romerska imperiets underhärskare därute glider ihop med den lokala kulturen. Här importerar man kulturer för att avskilja sig från och markera ett avstånd till vatten.

Den inhemska befolkningen. Det skulle jag... det får man forska lite vidare om. Det här förklarar också, det är inte bara geopolitiken som förklarar Pakistans nuvarande allstarkare bindning till Kina. Det är samma sak där, man pekar författarna också på att först hade man en period efter självständigheten då man fortsatt har starka vann med Storbritannien.

Men väldigt snabbt går det över till att man tyr sig till USA. Där uppstår det spänningar av varje hand av själ och nu tyr man sig väldigt hårt till Kina. Och inte bara ekonomiskt och militärt samarbetet som är uppenbart utan man börjar också anamma den kulturella influensen där. Så det här mongulsindromet går verkligen igen.

Martin

Pakistan är ju intressant på det sättet att någonting måste förklaras om man... Om man hårdrar uttrycket lite elakt men inte oförtjänt. Varför är Pakistan en så totalt rutten och usel plats? Varför är allting skit i Pakistan? Varför är det där så mycket problem i världen centreras och kommer ifrån? Varför är det liksom Pakistan så dålig grann i sina grannländer?

Instabiliserande faktor i världspolitiken. Och varför är pakistaniska migranter som bosätter sig i andra länder så exceptionellt problematiska. Om de är i den allra mest problematiska gruppen så är de i alla fall en av de allra sämsta personerna en av de etniska grupper som man allra minst önskar sig att få i sitt land. Det kanske mest notoriska exemplet är de pakistanska pedofil-ligorna i Storbritannien som har sådant här system att kidnappa och våldta tusentals eller tiotusentals brittiska småbarn.

Och det måste ju finnas någon orsak till att Det enbart eller nästan enbart är pakistanier som sysslar med det här. Det är ju uppenbarligen inte en slump. Och det är heller förmodligen inte så att det är att pakistanier är en rimlig kultur på alla andra sätt. Det är bara att de råkar ha den här pedofileliga grejen man byggde också.

Utan förmodligen är det någonting, när man ser en sådan grej så kan man anta att det är liksom totalt genombruttet och perverst och trasigt på så många sätt. Och det tar sig förmodligen många andra uttryck förutom det här extrema uttrycket som man ser. i det aktuella fallet. Och här får vi ju en väldigt bra ledtråd till det. Jag känner att jag lärde mig någonting om Pakistan i alla fall. Hur man nu ska säga det, det är inte en riktig kultur som till exempel den indiska hinduiska kulturen som har funnits där i tusentals år och tyvärr då har pinats under muslimerna och sen har de formats under britterna och de har haft sina problem.

Nu håller Indien på återvänder till sina hinduiska rötter. på ett väldigt intressant sätt som vi brukar prata om ibland. Men så är det inte i Pakistan, för Pakistan är den här kulturella häxbrygden av invasion efter invasion efter invasion av massor med olika muslimska krigsherrar som har svept igenom och inte brytt sig ett smack om den inhemska befolkningen utan enbart berikat sig, dölat varandra över tronen, levt i sus och dus, brutit ner kulturen, importerat. Främmande sedvänjer osv. Det förklarar varför Pakistan är ett så infernaliskt dåligt plats och källan till så mycket ont.

Boris

Precis. Och möjligen förklarar det också att det är annorlunda. Trots allt är det ju Bangladesh, trots översvämning och annat, så känns det som en vida mer civiliserad plats än vad Pakistan gör. Men, men, Paki, alltså alla dessa obehagliga drag hos Pakistan förklarar ju också... Faktiskt tror jag det indiska hatet mot islam, det framställs ju ofta i nutida nyhetsartiklar och så vidare som totalt oprocessorat upplopp mot muslimer och så vidare.

Men det man gör är ju liksom, det finns en grundläggande vrede kvar mot den, och passion och ett förtryck som är väldigt levande. De olika indiska befolkningarna och dessutom den stora majoritetsgruppen hinduerna. Så detta är icke underligt. Har man samtidigt en aggressiv befolkning. kärnvapenstat som fortfarande utgör ett hot vid sin gräns så är det klart att känslorna flammar upp och att hatet finns där och att man är nervös helt enkelt för vad grannen ska hitta på. Speciellt när grannen har skaffat sig en mäktig bundsförvalt i form av Kina.

Martin

Ja visst, det är inte bara våra grannar som råkar vara muslimer utan det är våra förtryckare i det faktiska Mogul-riket, dynastierna. våra muslimska plåg och andar sedan mer än tusen år tillbaka. Ja, det var intressant. Jag blev inte precis mer positivt inställd till Pakistan, ett land som jag redan innan hade en ganska tveksam inställning till.

Samtidigt så påminns jag återigen av det som för mig är en liten paradox att jag brukar ofta tycka att den bästa maten, maten som jag tycker bäst om, brukar ofta komma från de sämsta länderna. Och jag har fortfarande inte riktigt förstått varför det är så. Kanske får vi lite let. Jag tycker pakistansk mat är fantastiskt bra. Jag gillar indisk mat generellt, men för det första Nordindisk mat, pakistansk mat. Det är liksom det absolut bästa tycker jag från gastronomiskt från subkontinenten.

Och nu har jag fått veta då att mycket av den här maten i Pakistan är ett samhällssurium ursprungligen av massa importerade sedvänjor. Så åtminstone vid olika tillfällen i historien så var det mycket import och syntes och blandning och så vidare. Ett annat exempel är turkisk mat. Turkiet är ett land som jag tycker är väldigt illa om. Fraktar, liksom, Turkiet, enskilda turkar kan ju vara trevliga och sånt där.

De kan ofta vara skarpa och sånt där, men allt vad turkisk kultur heter och det faktum att Turkiet existerar i sån moderna form tycker jag är anstötligt. Men herregud, turkisk mat går inte av för hackor. För det är inte om man är i Turkiet och äter mer riktig turkisk mat. Gud vilket bra kök alltså. Och jag gillar också en hel del mellanösten mat och sånt där. Kan du Boris hjälpa mig att förklara varför de sämsta länderna har den bästa maten enligt mina smaklökar?

Boris

Nej, utan det ligger tyvärr väldigt mycket i detta. Jag har inga riktigt bra förklaringar.

Martin

Frankrike också, riktigt rulligt land. God mat.

Boris

Frankrike räknas inte dit. Jag tror det är ett svar på spåren i och med det här med det. Just det här leva i sus och dus, någonting som utmärker de pakistanska mongolerna och härskarna från dag ett till idag.

Alltså att njuta av livet. De bryr sig inte om några muslimska restriktioner. De krökar vilt och det är den bästa whiskyn och konjaken. Och det ska vara den bästa maten. Och importerar ledande kockar till sina städer. Och så har de alltid gjort. Och jag tror att det är just det här med att den här typen av härskarskikt vill undna sig det bästa.

Och de ser helt enkelt till att ordna det bästa till dem. De är helt eklektiska, hit med alla bra kockar i hela världen. Och ser till att de passar upp och lagar mat åt oss. Men, det här är ju, även om vi älskar god mat, så historiskt sett så är det här också något väldigt förvekligande faktiskt.

Det är bara turkarna, ett bra exempel, de utvecklar ett fantastiskt kök. har gett oss väldigt mycket god saker. Men de har vi också, men när kaffet kommer vi i kontakt med när de får stryk utanför vinsportar och flyr hals över huvudet, då kommer europeerna för första gången i kontakt med kaffe. Det är bra på sätt och vid.

Martin

Betyder det att jag också ska akta mig för den här orientaliska, dekadent mat för att inte bli förvekligt? Ja,

Boris

jag vet inte hur jag skulle uttrycka det men det gick rätt på där. Jag tror att man, men du går ju på en stabil köttighet nu, den kan knappast, jag menar det är ju först när du börjar avrunda din köttmåltid med ett fat baklava och flera koppar. Mycket starkt, sötat,

Martin

turkiskt kaffe som man ska bli orolig. De är jäkligt bra på vissa typer av kött.

Jag förstår, jag redan intuitivt förstår det här, undviker vissa av de mest extrema, dekadenta tendenserna. Men jag kan ju också på ett sätt förstå perspektivet att det är en insikt som jag har mer generellt. Bara för att det är gott och intressant och exalterande så betyder det inte att man ska stoppa i sig och operera sig mycket.

Boris

Du kan jämföra med det Habsburgska köket som... Ursprungligen i det havsfuska kärnorådet så är det ju genuin bondekost. Men ju mer imperiet utvecklas så... Alla dessa fantastiska bakverk till exempel, älskar de. Men de är också tecken på Hapsburg i sin förfallsperiod.

Väldigt mycket bakelser och bakverk. Och Apfelstroden är ju liksom... Det är då det börjar gå ner för dem. När de börjar göra så komplexa bakverk.

Martin

Apfelstroden. Början på slutet. Ja, tyvärr.