Martin

Det har varit många intressanta domar på senaste i högsta domstolen i Förenta staterna. Det är en lång liste, jag tror inte jag har koll på allihopa, men jag får ge några exempel till att börja med. Ett fall som avgjorde sig häromdagen handlade om DACA. D-A-C-A, Deferred Action for Childhood Arrivals. Mål som formellt sett heter Department of Homeland Security vs.

Regions of the University of California. Ovanligt obskyr namn på fallet. Det handlar om DACA-programmet, som var nånting som skapades av Barack Obama. Som handlar om att barn som kom till USA olagligt, olagliga invandrare, men som har växt upp i USA, de ska få ett särskilt ramverk som gör att de inte ska behöva vara olagliga invandrare längre.

De ska få en väg in till att bli lagliga, få uppehållstillstånd, så småningom bli medborgare, en sorts gräddfil för barn som har kommit in olagligt i USA. Och DACA-programmet har upphävts av Donald Trump med en exekutiv order. Han har sagt att det är fan nog med det här, vi har stängt ner det. Och det är den linjen som företräds då av Department of Homeland Security i det här rättsfallet, att de kan stänga ner det här.

Baserat på Trumps exekutiv order. Och där har domstolen sagt att det går inte. Det är inte konstitutionsenligt att göra på det sättet. Och det som är så spännande med det här fallet är att DACA skapades av Obama med en exekutiv order. Alltså inte en normal lagstiftningsprocess. Så att Obama får skapa det här programmet med sin ensidig exekutiv presidentorder.

Jag vet inte om det är exakt en exekutiv order, det finns ett annat term som användes, men det är samma sak. Det vill säga han går inte via kongressen för att klubba in honom. Så att Obama får göra det här. Och det är inte alls ett brott mot konstitutionen. Nej, nej, nej. Det är 100% konstitutionsenligt. Men när Trump vill använda samma typ av mekanism för att upphäva DACA och ta bort den, Det är förbåtande, får man vara absolut. Det var en intressant fall också som handlar om abortfrågan.

Som heter June Medical Services vs Russell. Som är en rättsfall från Louisiana. Som handlar om en ny lag som han instillat till Louisiana. Som gör det lite knepigare att vara abortläkare. Som han ställer ett krav som säger att om du är läkare som vill utföra aborter på din klinik. Så räcker det inte om du har en sån här liten, enskild klinik. Så du måste ha en klinik som du måste ha. ett avtal med ett större sjukhus som garanterar att du har tillgång till mer avancerad medicinsk utrustning.

Så det är till exempel då att om någonting går fel under aborten så att man måste kanske ha någon avancerad kirurgi eller något sånt där för att rädda livet på patienten. Då måste abortläkaren se till att det finns ett avtal och att det sjukhuset måste finnas inom en viss radio. Då råkar det vara så att om den här lagen gäller. så finns det tydligen en enda abortläkare i Louisiana som uppfyller det här kravet.

Vilket i praktiken säger då kritikerna att det är ett de facto förbud mot aborter i Louisiana. Och där sa högsta domstolarna att den här lagen är inte förenlig med konstitutionen och måste rivas upp. Allt är intressant med högsta domstolen, de har väldigt mycket makt så som USA fungerar. Till exempel att de kan riva upp lagar.

Och det är alltid det här spännande politiska spelet om det är liberala eller konservativa som dominerar. Därför att domsluten går ofta längs politiska skiljelinjer. Och det är ju nu i Trump-eran, Trump har tillsatt två domare på högsta domstolen. Neil Gorsuch och Brett Kavanaugh. Och det är nio domare, allt som allt.

Jag skulle säga det för dem som kanske inte är sådana här superpolitiknördar och håller koll på amerikanska högsta domstolen. Det finns nio ledamöter och av dem brukar man betrakta fyra stycken som vänsterdomare och fyra stycken som högerdomare. Så vänstern på också domstolen det är Stephen Breyer, Ruth Bader Ginsburg, Sonja Sotomayor och Elena Kagan.

Och högern är Clarence Thomas, Samuel Alito, Neil Gorsuch och Brett Kavanaugh. Och i mitten sitter John Roberts som är ordförande för och har utslagsrösten om det är lika röstertal i övrigt i domstolen. Och John Roberts han är tillsatt av George W. Bush när det begav sig. Så han är räknat officiellt som en konservativ domare.

Han är republikanskt tillsatt. Men i fall efter fall efter fall efter fall så har han röstat med vänster. Han har röstat med Ginsberg och Sotomayor och Kagan och gänget. Och båda de här, det fanns med tidigare, de är exempel på det. Alltså i DACA-fallet och abortfallet i Luséna så hade man fyra mot fyra, vänster mot höger. Och John Roberts avgjorde i båda fallen och han avgjorde då till fördel för vänsterlinjen.

Så det är en, åtminstone en politiknörd som jag följer här och tycker att det är väldigt spännande. Vad tycker du Boris? Tycker du att det fokuseras för mycket på det här som högsta domstolen som politiskt organ? Eller är det faktiskt en viktig politisk arena?

Boris

Det är ju en viktig politisk arena alltså. Det är dock inte den enda. Det var bra att du drog en räcka fall där. Det brukar ju bara vara... Egentligen så är det offentliga samtalet överhuvudtaget åsett land. Så egentligen det enda man pratar om det är utnämningarna. Och så ett och annat fall.

Men det är väldigt lite. Det är just tillsättandet av. av domare som är det stora diskussionsämnet i media varje gång vi ska till någon ny. Och sen blir det ju faktiskt oftast ganska tyst där emellan vilket är jätteunderligt för det är sen arbetet börjar. Och läser man, de gånger man går in och läser eller jag går in och läser domensluts, så blir jag ganska fascinerad över faktiskt skärpanostringensen i skrivningarna och faktiskt det goda språket.

Det är, man blir imponerad, det är liksom inga trötta juristbyråkrat-stjärnor som sitter där. De kan verkligen formulera sig och tänka, även om man inte alltid är överens med dem. Så det är god läsning faktiskt.

Martin

Det är världens mest intressanta och läsvärda myndighetsdokument. Vi ska prata om några fler specifika fall som har varit väldigt mycket på tapeten på senaste. Jag tänkte att vi ska börja med att säga någonting om Trumps finansiella information. Det här behöver en extra kopp te för. Ska prata om allt det här. Två stycken målar har behandlats parallellt av högsta domstolen som har att göra med Donald Trump och hans pengar.

De heter Trump vs Vans och Trump vs Mazars. De liknar varandra och har behandlats parallellt. Men det första fallet är Trump vs Vans. Vance är en åklagare i New York som bedriver en process mot Donald Trump som har att göra med betalningar som han ska ha gjort till två kvinnor som sägs ha haft affärer med honom.

Och han har betalat dem för att de inte ska prata om de här affärerna. Det är en kvinna som heter Karen McDougal och en person som heter Stormy Daniels som det har pratats ganska mycket om över åren. Jag tror vi har nämnt Stormy Daniels i Röde Bubblor också. Tack för mig! Och då finns det en idé om att Trump skulle ha gjort de här utbetalningarna till de här kvinnorna på ett otillåtet sätt. Att det skulle ha varit någon skatteoegentlighet eller att det skulle vara...

Det har funnits en... Jag vet inte om det är exakt det som Cyrus Vans åklagaren driver i det här fallet. Men det har funnits en teori om att de här betalningarna till Stormy Daniels och den andra kvinnan är att betrakta som kampanjutgifter för att Trump har gjort det för att skydda sin politiska karriär. Men han har inte registrerat dem som kampanjutgifter enligt de lagarna som reglerar kampanjfinansiering.

Han är eventuellt då anser man har brutit mot kampanjfinansieringslagarna. Och kravet då från åklagaren är att Trump ska lämna över information om sina finanser, hur mycket skatt han har betalat, till en så kallad Grand Jury i New York. Och då har Trump sagt att nej, det tänker jag inte göra. Trumps registrerats faktiskt. Vi har fått en subpina, ett krav på att överlåna information, men vi är immuna mot subpina för vi är presidenten.

Presidenten kan inte tvingas, vårklagare, att lämna ut information på det här sättet. Och det här är då när konflikten har gått genom distanserna, ända upp till högsta domstolen. Och här säger högsta domstolen, med beslutssiffrorna 7-2. 7-2 så dömmer man till Vans fördel. Trump förlorar, Vans vinner. Och bland dem som har röstat för vårklagaren mot Trump. Ingår Neil Gorsuch och Brett Kavanaugh, de två domare som var tillsatta av Trump och var konservativa och så vidare.

Sen har det väckt ner uppsåndelse och det pratas om att Trump förlorade, nu måste han avslöja sina finanser och så vidare. Det har slagits upp stort i medierna världen över. Men sen har man liksom satt i halsen och kommit på att vänta nu, det kanske inte är fullt lika julafton som vi hade trott. Därför att det man har sagt är att man underkänner. Trumps juristers argumentation.

Man säger att nej, det är inte så att presidenten är immun mot subpina. Det är helt fel. Men det man har sagt är sedan inte att Trump måste lämna ut sina dokument med onödbar verkan. De har sagt att det här ska tillbaka till den lägre instansen. När det är tillbaka till den lägre instansen får vi behandla det igen utifrån de här riktlinjerna som vi gör nu. Men i praktiken så innebär det här att det går tillbaka till en annan instans, det kommer dra sig långbänk igen.

Och det som då, om dokumenten öppnas upp, om de levereras till the grand jury så kommer de vara sekretessbelagda. kommer inte bli offentliga handlingar. Och det är, det är åtminstone inte regelmässigt så att den typen av dokument brukar läcka från grand jury förhandlingar. Men oavsett, det här är så mycket frågan, det finns ingen chans att det här händer innan valet.

De kommer absolut inte hinna göra den här processen innan valet. Så att i praktiken så innebär det att det här flyttas fram till en punkt i tiden då det inte längre kommer att ha någon politisk relevans. Så att det ser ut som att Trump har tekniskt sett förlorat. Men i praktiken så är det ett utfall som är bra för honom på grund av det han säger att det ska återföras till andra domstolar. Och sen har vi andra fallet som heter Trump v Massars som handlar om att representanthuset har begärt tillgång till Trumps finanser för att utreda honom.

Och de har fått nej. De har fått nej av domstolar som säger att det här är en fråga om maktdelning. Vi kan inte utesluta här att kongressen gör det här av. politiska och politinistiska skäl för att attackera Trump. Och det här är någonting som man måste ta hänsyn till i de lägre instanserna. När man fattar beslutet, eftersom det inte gjorts, så underkänner man domen från det tidigare.

Och det här är ett beslut som är bra för Trump därför att om kongressen, om representanthuset hade fått rätt att ta del av hans finanser, då hade de läckt omedelbart. Det är inte som en grand jury, direkt hade de gått till pressen och allting hade offentliggjorts. Så det kommer inte att hända. Vad handlar det här om egentligen? Man försöker hitta något, en smuts på Trump i hans finanser.

Att han inte har betalat skatt, att han har nolltaxerat med en massa smarta kryphål och sånt där, eller att han har stora skulder till utländska banker, någon rysk bank som har lånat ut en miljard och sånt. Men det det egentligen handlar om, det är förmodligen något annat, Man hoppas upptäcka att Trump inte är så rik som man påstår sig vara. Riktiga jackpotten, det skulle vara om man lyckas belägga att han inte är miljardär.

Att han har kallat sig för biljonär utan att faktiskt vara biljonär. Och det är, jag tror att det är exakt det som allt det här handlar om. Att man vill, innan valet, kunna förutmjuka Trump i medierna genom att säga att han inte är miljardär. Och givet att de inte kommer kunna göra det så är det här, Trump har klagat jättemycket, han har varit jättearg, han har gormat på Twitter om att det är så orättvist att de gör det mot dem. Men i praktiken, jag tror det är ganska fint att han skriver så på Twitter, därför till praktiken så vann han därför.

Boris

De har nog rätt i att det är deras mål och oavsett vad så är det viktiga för dem att de gör det. Att det rör sig upp en massa damm om detta så att de åtminstone i dom egna leden och potentiella väljarna kan få folk att tänka att det är något fel med alltihopa. Jag vet, ett apspel.

Martin

Jag ska prata också om det fall som jag tycker är det mest intressanta. För att det är inte bara dom här politiska grejerna fram och tillbaka. Alltså abortfrågan som är så uttjatad och den är väldigt politiserad och allt det där i USA. Väldigt förutsättbart hur folk kommer rösta. Och det här med Trump som bara liksom hatar den orangea gubben och allt det där va. Och det intressanta fallet då, det är Oklahoma fallet som vi kanske kan kalla det för.

Det formella namnet är McGirt v. Oklahoma, alltså delstaten i Oklahoma mot en man som heter Jim C. McGirt. Och även kring det här fallet då så pågår en ganska överdriven rapportering som är värd att nysta lite i och kanske nyansera lite grann. Och det man säger då när man... Karikera lite grann hur medierna rapporterar, då säger de Högsta domstolen har beslutat att halva Oklahoma inte tillhör Oklahoma Det är indianerna som äger Oklahoma Så nu är det indianerna som äger allting och kan kasta ut amerikanerna Och nu är det kaos Nu är det kaos för att högsta domstolen har slagit sönder staten, staten Oklahoma Det är inte riktigt det som har hänt Det är något av en överdrift om man säger så Men det är ändå, det är en väldigt intressant situation Jag ska försöka sammanfatta, du Boris du kan den här historiska bakgrunden mycket bättre men jag försöker ge liksom ett skelett i beskrivning och sen så kan du fylla i sen.

Hela USAs historia har präglats av konflikter mellan ursprungsbefolkningen som bodde där innan europeiska kolonisatörer kom och kolonisatörerna. Och det har ju ända sedan, ja sen 1600-talet har det varit konflikter, det har varit många olika krig mellan kolonisatörer och indianer. På början av 1800-talet, på 1830-talet så gjorde man en manöver som ibland brukar beskrivas som Trail of Tears.

Och det som hände då var att de europeiska kolonisatörerna, de började etablera sig mer och mer i östra USA, söder USA, södern som man skulle säga nu. I områden där det bodde indianstammar sedan tidigare. Och för att då lösa det här problemet och minska konflikterna så bestämde man från amerikanernas sida. att man skulle flytta på indianerna. Indianerna fick ha kvar de frikassernas stammar men inte här.

Inte i de här områdena i liksom Alabama och Florida och vad det är delstater nu var. Utan vi ger dem nya områden i en annan del av USA som inte är lika tätt befolkat. Och indianerna då, de gick med på det formellt sett då. Så gick de med på att frivilligt flytta på sig. Givetvis hade de inte så mycket till val.

Givetvis hellre varit kvar på sina ursprungliga marknader. Men de fick då ett stort område som ligger då i östra halvan av Oklahoma och delar av Arkansas som ligger på andra sidan gränsen, östra om Oklahoma. Och ett antal olika stammar som heter saker som Cherokee, Chickasaw, Choctaw, Seminole och Muscogee.

fick då flytta och de gjorde långa vandringar, alltså ganska mycket trail of tears för att det var ofta väldigt hårda strapatser. Det var många, det handlade om tiotusentals människor kanske, jag tror mellan 50 000 och 100 000 personer. Men det var många som längst vägen blev sjuka och dog och så vidare, så de var i dåligt skick när de kom fram. Men sen var, liksom dealen som man hade med USA var att man skulle få de här reservaten, indianreservaten.

Och de har i olika former funnits sen dess. med särskilda områden där indianerna har en särskild ställning, där man har en egen juridikation. Och en dag så finns det särskilda indianer, tribala som vi säger, tribal police, stammpoliser och stammdomstolar. De här domstolarna är underställda federalstaten, men inte underställda delstaten.

Så att i vissa juridiska avseenden så är de jämnbördiga med en stat som Oklahoma men under federalstaten. Och bara kort då, vad skall det fallet handla om? Det handlar om en man som heter James T. McGirt som är en sexbrottsling, en dömd sexbrottsling som begick någon typ av pedofilbrott eller sex med mindreårig brott på 90-talet.

Och blev dömt till livstidsfängelse tror jag. Han har hävdat i rätt process att han kan inte dömas av staten av Oklahoma. Han är indian och begick brottet på indiansk mark. Det innebär att den rätt som har juristik är inte Oklahoma-domstolen utan stamdomstolen. Som jag tror är Creek-stammen.

Då har frågan varit då... begick han det här brottet på indiansk mark och då har högsta domstolen svarat ja, det gjorde han. Därför att enligt vår juridiska bedömning så är fortfarande, östra halvan av Oklahoma är fortfarande ett indianreservat. Så att om en indian begår ett brott inom det här området och det inte är ett federalt brott, då är det inte Oklahoma domstolen som har justitiation utan stamdomstolen. Ja, det är lite det som är. Det finns många intressanta grejer att dra i här. Boris, lyckades ni någorlunda åt det Trail of Tears som hände på 1830-talet?

Boris

Ja, det var en väldigt bra beskrivning. Och... Det är ju sällsynt stökigt att förstå vad som hände sedan. Jag tycker att domen i Havklart Domstolen har en väldigt bra historieskrivning. Men den petar inte riktigt, dels är det jag som är för trög för att förstå konsekvenserna av den. För att även om indianerna fick sitt...

Alltså har ett territorium. Man tar upp det i domen att det har gjorts väldigt lumska försök av delstaterna att minska indianernas kontroll väldigt tidigt. När man började att jämföra systemet att istället för att stammen kollektivt hade ett avgränsat territorium i Oklahoma.

Så delade man upp det hela i jordlotter. som tillför individer. Och de där kunde man ju sälja och köpa. Och det innebar ju att efterhand så kom ju de tidigare homogena indiansamhällsområden att luckras upp därför att vita köpte det.

Och idag finns det ju få områden som är så att säga Hur lagarna ska, vad som ska gälla egentligen. Som jag tolkar den här domen så innebär det att indianerna bestämmer över ett område oavsett om en jordlott eller flera ägs till exempel av en icke-indian.

Och i så fall så är det ju så att då har det ju ändå ett ganska stort hänt. Som en lustig parentes i historien vill jag påminna om att en indianstam i Oklahoma en gång i tiden per capita var jordens rikaste människor. Och sarsstammen, därför att de stackarna fördrevs från Kansas, eller man flyttade dem från Kansas därför att de var väldigt förföljda av de vita som hällde åt deras mark och så sa man att de var väldigt förföljda av dem vita som hällde åt deras mark och så sa man att de var väldigt förföljda av de vita som hällde åt deras mark och så sa man att de var väldigt förföljda av de vita som hällde åt deras mark och så sa man att de var väldigt förföljda av de vita som hällde åt deras mark och så sa man att de var väldigt förföljda av de vita som hällde åt deras mark och så sa man att de var väldigt förföljda av de vita som hällde åt deras mark och så sa man att de var väldigt förföljda av de vita som hällde åt deras mark och så sa man att de Och kom till Oklahoma, där ska ni få en jättefin bit mark.

Och den var fin och de hade jakterätten men det fanns mycket buffel. Men sen skötte de vita av all buffel och det såg ganska kört ut för oss sörstam. Men de var så utmattade så de orkade inte delta ens i det sista stora indianerbroret ihop med Kiowas och Comanches utan de sa nej vi orkar inte. Men sen hittade man ju olja på deras mark.

Och det gjorde ju att de blev faktiskt varje Ossage-indian som då hade en jordlott inom sitt territorium hade också oljerättigheter. Och de var ju fruktansvärt rika. Vilket då fick till följderna att det kom dit en massa vita riksökare, gifte sig med indianskor och mördrade dem.

Man talar ju om de så kallade Ossage-oljemorden. Man tror att några hundra människor dog på det här sättet, bara för att vita skulle komma över oljevettigheterna. Och man brukar ofta tro att FBIs stora genombrott kom genom att de jagade upp Dillinger och Capone och sådana. Men det var faktiskt med att de tog över utredandet av det här och satte dit folk, de ledande i de här komplotterna, för att ta indianas oljevettigheter.

Man kan se det som den publika födelsen av FBI och att den federala regeringen går in och tar kommandot. Man kan i sammanhanget också nämna att just de sarsindianerna som jag är lite fixerad vid, de vann för några år sedan ett stort mål mot den federala regeringen och inrikesdepartementet.

som fick slanta upp 400 miljoner dollar som man hade undanhållit dem i och med att det är den federala staten som hanterar kontrakten med oljebolagen. Man hade tydligen rått uttryckt försnillat åtminstone 400 miljoner dollar. Så de håller bra.

Martin

Ja, alltså som jag förstår resonemanget i den här domen. Det centrala juridiska problemet här, det har just att göra med vad som händer på federalstatsnivå och vad som händer på delstatsnivå. För det har ju skett den här gradvisa eroderingen av indianernas ställning i de här reservaten. Som jag för övrigt tycker att vi kan försöka fyrpa oss i lite ytterligare. Men det är gradvis under loppet av nästan 200 år då så har det hänt olika saker som gjort att man i praktiken har tagit från indianerna sin självständighet.

Eller de har inte lyckats försvara den heller. Och jag tror att det kanske, det intensifierades väl särskilt mycket när man till exempel hittade olja på vissa områden och sådär. Och många av de här sakerna hände på ungefär 100 år efter att reservaten inrättades, på början av 1900-talet. Men det högsta domstolen säger här, det Nil Gorsuch skriver i sin motivering av domen, det är att Det är delstaterna i Oklahoma som i hög utsträckning har försökt göra det här och säkert andra delstater också.

Men en delstat kan omöjligen ha den juridikationen att till exempel begränsa ett indianreservat. Därför att indianreservatet har skapats av federalstaten och det är federalstaten som har ingått ett avtal med indianstammarna. Vilket innebär att stammen och staten i ravsändet är likvärdiga för federalstaten.

Och det skulle vara ett uppenbart avsteg från rättssäkerhet om en delstat kunde på det sättet konfiskera från en entitet som ska vara en jämnbördig juridikation. Så det går att inskränka indianernas makt, det går att definiera om indianreservaten och så vidare.

Men det är bara federalstaten, det är bara kongressen som kan göra det. Så jag tror att ett av hans budskap är att jag förstår att ni vill göra det här, men ni måste göra det på rätt sätt. Ni kan inte smyga in det och ni kan inte liksom pytsa ut delstaterna utan om ni vill expropriera indianerna så måste kongressen göra det officiellt och explicit.

Så han har en del sådana formuleringar som det känns nästan lite som att han säger liksom gör ert jobb i kongressen. om ni nu vill göra det här. Men det är det som jag tycker är så intressant också för att det är därför jag tycker det här är så mycket mer intressant än det här med Donald Trumps skattedeklaration och allt. För att det är en principfråga som handlar om maktdelning mellan staten och stammen.

Och stammen vann. Och det måste man rimligen se som väldigt positivt givet att det innebär ett steg i rätt riktning om man tänker sig att man som libertarian vill ha decentralisering. Ja visst. Och att man vill ha juridisk pluralism, det vill säga att det finns polisentrisk rätt som vi pratar om ibland. Det finns parallella rättssystem som existerar sida vid sida på samma territorium.

Och det är någonting det är värt att påpega, det här är någonting som kritiker av libertarianismen, för för allt kritiker av den så kallade anarchokapitalismen, de hävdar ofta att det här är omöjligt. Det här är bevis för att libertarianismen är en orealistisk idé. Därför att på ett visst territorium så måste man alltid ha en kärlek. en entitet, en stat som har monopol på våldsutövning och rättsskipning. Man kan inte ha två rättssystem som överlappar varandra geografiskt.

Det här är en sådan här dogm som ofta, ibland är det bara såhär triumfatoriskt. Haha, du är anarkist, fattar du inte att två justitioner aldrig kan överlappa varandra? Men här har vi det, här har vi det i öppen dagar. Ett livslevande exempel på när det här händer. Du har den amerikanska rättsordningen och du har den indianska rättsordningen. Och vilken domstol som ditt brott tas upp i, det beror på din etniska tillhörighet.

Dels på geografin, men det beror på om du är amerikansk så går du till amerikansk domstol och om du är indian så går du till indiansk domstol. Och om man kan ha en sådan uppdelning, då kan man precis likadana uppdelning som säger att du är kund hos Folksam. Det innebär att du kommer gå till Folksam domstolen. Du är kund till Securitas.

Du kommer gå i Securitas domstolen. Den anarcho-kapitalistiska modellen demonstrerad, även om det är med lite andra termer och så vidare. Det är en av orsakerna till att jag tycker att det här är väldigt principiellt intressant.

Boris

Men också faktiskt för att det finns ett... Moraliska utsagare syner på avtal och vikten av dem i det här domstolsutslaget. Jag tolkar inte så mycket som att de säger att ni får gå en annan väg, utan att det är verkligen smäll på fingrarna. Och att det är faktiskt en sympatisk uppräkning av brott som har begåtts mot ingångna avtal.

Vi ska komma ihåg att väldigt många av de stammar som befinner sig i Oklahoma idag som har fördrivits, innan de kom dit så hade de avtal med den federala staten. Och där det stod att ni besitter det här området av Kansas eller det här området av Wyoming för evinnerliga tider. Alltså det är uttryck som att den här plätten får ni av oss och sen kör man i alla fall iväg dem.

Det man gör här är ungefär en gränsdragning. Nu har vi ett avtal med dom, den här gången ska vi hålla det. Så dom får ju rätt hårt smäll på fingrarna i. i utslaget. Och dessutom den här sista örefilen som också har man fått där de jämnar sig över att om nu indianerna får rätt så blir det ju så besvärligt och kostsamt.

Och det liksom HD bara svarar att ja det är mycket möjligt, vi tror inte att det blir så besvärligt men om det blir det så får man väl ta av den kostnaden, ett avtal, ett avtal. En väldigt sympatisk hållning.

Martin

Det finns väl olika bevekelsegrunder eventuellt inom högsta domstolen, men vad det gäller Neil Gorsuch som har skrivit Motiveringen, han är en textualist vars idé är att tolka saker väldigt bokstavligt och inte se konstitutionen som ett levande dokument utan en mer stringent principiell syn på saker.

Det blir ganska pigga och intressanta tagningar faktiskt inklusive saker som man kan tycka är väldigt intressanta. Eventuellt slår det lite oväntat för att man ofta så tänker man att det är demokraterna som står på indianernas sida, amerikanerna står på de onda kolonisatörernas sida. Men det är lite pikant på något sätt. Men det är intressant att de har den här situationen i USA och det här kommer ju eventuellt leda till att man återaktualiserar de här frågorna.

I Oklahoma så blir det möjligt för ett par personer att återaktualisera de här frågorna. för smal ett antal dömda brottslingar kan nu eventuellt överklaga sina domar och få dem otill tillförklarade för att istället bli dömda i stamdomstol. Vilket är ganska intressant. Men det finns ju också många fler delstater där man har liknande situationer. Och gissningsvis så kan det komma fler rättsfall.

Och nu finns det då ett predikat i form av den här domen som gör att det kan bli en kedjeffekt som gör att indianernas ställning stärks i USA. Vilket återigen, jag har svårt att se det som någonting annat än positivt. Både från ett principiellt perspektiv och bara praktiskt vad som händer i USA. Sen kan man ju säga det också, men det kanske ni har skrevit i kommentaret.

Har indianerna förvaltat sin självständighet väl? Har de använt de möjligheterna som de fick när de fick avtalen, reservaten och så vidare? Och det är en fråga som besvarar sig själv. Att det har de naturligtvis inte gjort. Här och där så har de byggt ett kasino. Så har de ett skattefritt kasino och kan tjäna lite pengar och ha någon skum verksamhet kring det där.

Men i allt väsentligt så har det inte blivit någonting av de här Indian-nationerna. Utan de har hela tiden bara blivit svagare och svagare. Och de har absorberats av det omgivande euroamerikanska samhället. Och dessutom drabbats av den här krisen. av speciella typer av problem. De är väldigt nedgångna och har mycket problem med missbruk och sådana här saker.

Det har ju blivit ändå en flopp för indianerna och även för USA som helhet för det är inte bra för någon att man har dysfunktionella samhällen som existerar sida vid sida med det relativt sett mer välordnade samhället. Men hur ska man se på det Boris? Varför har inte funkat den här modellen där indianerna får skötas till själva och... och leva på ett mer indianskt sätt. För jag överdriver väl inte när jag säger att jag misslyckats helt och hållet.

Boris

Nej men reservaten är ju inte en muntersyn, inte ens den välmående reservaten.

Martin

Inte ens de här sarsindianerna eller vad du kallar dem för?

Boris

Och sarsindianerna? Nej det är, man kan säga så här, lite... De beter sig egentligen som folk i tredje världen som fått ett bra avtal med förutvinning av sina råvaror. Och Sarsindianerna, en solstam förresten, i Oklahoma. De har stora fina hus och två rejäla bilar och lever på intäkterna de flesta.

Tack för mig, och tack för att ni tittade! Seminolindianerna i Florida till exempel, det är samma sak där. De har mycket tjänstefolk från, som är illegala latinamerikaner och sådär. Men, och har sina kasinon och investerar lite i olika företag. Men, de gör ju ingenting produktivt av pengarna. Men, man ska också komma ihåg alltså att även om det faktiskt är så att jag tycker att det är misär på indianreservaten.

Så även de som har lite mer pengar, det är lite bakvatten i bästa fall, alkoholiserat bakvatten, så är det ändå en minoritet av de som räknas som ursprungsbefolkning och indianer som bor i reservaten. Merpart, det är väl en tredjedel av de två och en halv, tre miljonerna som bor på reservat. Reservat är ju liksom... var det verkar integrerade i det amerikanska samhället. Så att, det är ett både och där.

Martin

Hur stavar man till? Jag hoppades att du stavade Sarsindianerna. SARS-indianerna och sedan deras kusinstam SARS-2-indianerna. Ja, just det. Men hur står det? Och coronastammen.

Boris

Hur står det till deras namn? O-S-A-G-E. USAG. Mm.

Martin

Ja, men bra, bra. Så kan vi googla den. Alla vi, inklusive jag själv, som är... Ja, det finns ju... Jag tycker det är en intressant jämförelse som dyker upp mitt huvud. För det är inte så att det är hopplöst att ha en nation i nationen. I USA så finns det ju... några lyckade exempel på sådana grupper. En som jag nämnde vid namn tidigare i den här sändningen som man kan se lite grann på det sättet är ju mormonerna i Utah som har sin egen stat i Utah, man kan säga sin egen rättsordning, givetvis en religiös ordning, men de har annorlunda samhälle som drivs enligt mormonska attityder och så vidare.

Och mormonerna är ju en av de absolut mest framgångsrika. grupperna som finns i USA. Jätte jätte bra för dem ekonomiskt. Det går bra för dem att de har jätte hög befolkningstillväxt, de expanderar till andra delstater, de gör massa bra saker. Och visst, de får lite gliringar då och då, man skojar om det och sånt där, men alla gillar ju mormonerna. Alla vet ju att mormoner är good guys och alla rätt tänkande människor tycker att de är väldigt väldigt, de har kanske lite konstiga religiösa idéer, men de är väldigt bra liksom.

Och jag har också sett undersökningar som visar att Mormoner har väldigt hög intelligens. Om du bryter ner IQ-undersökningar i USA på specifika undergrupper så ser man att Mormoner har, jag tror att Mormoner är de mest intelligenta i gruppen, så de har lika hög genomsnittlig IQ som askernasiska judar, såna här Einstein-judar.

Boris

Men om man räknar bort Mitt Romney så måste de väl bli ännu högre?

Martin

Då fördubblas IQn.

Boris

Ja, det har vi. Ja, det har ni ju redan.

Martin

Ett annat exempel är vår absoluta favoritgrupp av alla, nämligen Amish. Där tycker jag man kan göra en mycket tydligare parallell till Indianra. Jämför Cherokee med Amish. Det är inte en så smickrande jämförelse för Cherokeena. Vi har pratat om Amish, men det är en väldigt framgångsrik grupp.

Trots att de har valt bort nästan hela den moderna världen. De använder inte modern teknologi. Och de lever i ett väldigt gammaldags regler. De talar ett eget märkligt språk. De lever ganska isolationistiskt. Och de har väldigt annorlunda attityd. Till exempel att de inte befattar sig överhuvudtaget med staten. Så de har ju inga reservat. De har ju klarat sig väldigt bra utan reservat. Men om de fick ett reservat så skulle de tacka nej.

För att de vill inte ha några regleringar till deras fördel. De vill inte ha några bidrag från staten. Apropå någonting som vi pratade om i förra Radio Bubbla. Amers har fattat det här. De säger att även om vi erbjuds pengar. så säger vi nej för att vi får inte göras beroende av det omgivande anglo-amerikanska samhället. Så skulle man kunna tänka sig en sorts parallellverklighet där indianerna hade varit mer självständiga och mer isolationistiska och gått mer som en sorts amish väg och på så sätt kunnat ha bevarat och utvecklat sin särart?

Boris

Ja, men det tror jag. Men... Jag tror att det blir så här också att i och med att två tredjedelar har dragit från reservaten, så de som är kvar är de som inte har energin och skapar kraften. De som har det valde den lätta vägen och gick in i det amerikanska samhället och jobbar och lever som man vill.

Som vem som helst där. Och det är lättare för öjemisch och hormonerna som har en väldigt stark tro. Indianstammarna har ju inte haft den. Den stora andeln funkade väl inte riktigt så och de religiösa praktikerna. Det funkar inte riktigt lika sammanhållande för att bygga upp någonting.

Mormonerna i Emesh har en produktionskultur helt enkelt, som inte på samma sätt... Tittar man på New Mexico-stammarna på reservatet så har de faktiskt... Upprätthållits den gamla traditionen och är framstående fruktodler och så vidare överstått är det ganska välboende i en del stamreservat. Vissa kan nog klara det.

Martin

Det är lite det här som jag är ute efter. Vad är skillnaderna? Det kan givetvis finnas biologiska skillnader, kanske skillnader i IQ andra personligt strag. Jag har inte faktiskt någon koll på hur indianerna presterar i sådana psykometriska sammanhang. Men samtidigt, jag menar visst, amersfolket, de är ju väldigt... intelligenta och kunniga och duktiga på det de gör givetvis, men Det kanske inte är någonting som man skulle tänka att man måste ha en superhög IQ för att hålla ett amish samhälle igång.

Jag vill verkligen nedvärdera det de gör och säga att det är superenkelt att göra det. För det är det verkligen inte. De gör väldigt mycket supersmarta saker. Men det är liksom inte vad du skulle tänka på som en utpräglad hög IQ-grej. Även om jag skulle tro att de har högre IQ-snitt än andra amerikaner. Men mina tankar går till att... Det kanske snarare handlar om en sorts social teknologi som de använder sig av.

Precis som du säger, Amish har ju sitt trosystem, sitt tankesystem. Mormonerna har mormonismen. Båda de här kan man väl tänka på som... av någon typ av moderna kristna protestantiska strömningar även om de båda är speciella. Men indianerna, de har inte haft den typen av social teknologi. Även om det finns andra biologiska skillnader så tror inte jag att de är så stora att det var omöjligt för indianerna att ha fungerande samhälle.

De hade någon typ av samhälle innan. och de fanns på den här kontinenten i hundratals år, i tusentals år och så vidare. Men sen bara kollapsade de. Och det är intressant tycker jag att tänka på vilka... Vilka kulturella faktorer som eventuellt hade kunnat döda dem?

Boris

Ja, det är det. Jag ska inte redogöra för några rådlade teorier.

Martin

Men låt oss återkomma till det vi gav tillfället. Det är ett ganska intressant ämne. Jag är väldigt okunnig om indianerna. Jag skulle inte kunna prata sammanhängande 5 minuter om deras religion till exempel. De hade förutställningar och det påverkade samhällets... Det är kunskapsluckor som jag kanske borde åtgärda.

Boris

De hade inte mycket religion. Men det som är intressant är deras brukande av... jordens tillgångar och jakt och så vidare. Det finns en oerhörd romantisering av hur bra de var på saker och ting. Vissa stammar var ju duktiga och vissa var ju naturskövlar, så att Greta Thunberg skulle gråta.

Martin

Du menar att de inte var superekologiska och levde i perfekt harmoni med naturen och aldrig tog mer från naturen än de kunde sedan då? Nej, men alltså...

Boris

Rätt många stammar hade ju noll koll på... De förstod ju inte vad de gjorde ens när de odlade saker och ting. De sköter inte. De var inte smarta nog att ta in vad omgivningen erbjöd och hade och vad man skulle göra. Man kan nog benämna dem som skövlare. Hade de fått valer fritt så hade nog naturen haft svårt att återhämta sig. Vissa bra undantag fanns men de var ju minoriteter de stammarna.

Martin

Här har vi en potentiell ledtråd. Indianerna hade en sorts, de hade en ekonomisk, ett ekonomiskt system som var förknippat med vissa, alltså ytterligare blir det nästan vissa metafysiska premisser som följer av det. Om vi ska tänka lite så här marxistiskt, då är det materialistiskt. På grund av att de lever som jägar och samlar, att de går ut i naturen och bara hämtar det de vill ha.

De hämtar kött från djur som de nedlägger, men som de inte föder upp själva utan som bara finns där och springer runt på. på prägen och de tar så mycket de behöver och de har mer ett sånt, ja du säger, skövlarbeteende. Man kan också säga att för dem, i deras ekonomiska modell så var resurser någonting som bara fanns. Någonting som skapades av en sorts magisk yttre kraft, naturen erbjöder de här sakerna och det är bara att gå ut och hämta om du vill ha.

Vilket är väldigt liknande, man kan tänka, jag skulle tänka då som en sorts modern, Vänster attityd att pengar till exempel är enting som bara finns i samhället och flyter runt. Det har inget att göra med att det är vissa människor som skapar resurserna. Utan det finns pengar och behövs det mer pengar till något projekt, det är bara att ta pengarna från de som har pengar. Det är den typen av tänkande att man kanske lever i ett sådant naturligt överflöd, ett sådant abundans tänkande.

Medan Amish har en helt annan modell, därför att de är helt och hållet beroende av sitt eget jordbruk. De måste säsong för säsong, så måste de hushålla och beräkna. Om de ska skörda någonting så måste de så och de måste liksom, de måste alltid göra de här kalkylerna och tänka framåt och ha impulskontroll och ingenting är gratis. Så där har vi liksom två väldigt olika ekonomiska modeller som eventuellt leder till väldigt olika typer av tänkande.

Boris

Ja visst, du får ju alltså, har du folk som levt i flera tusen år under förflyttning så att säga, ta den här liksom. Den rika hovan som den stora andan gett i slut, då flyttar man på sig bara. I värsta fall får man fördriva indianstammen bredvid. Och så man ju präglade detta. Tar det slut flyttar vi.

Och så blir man plötsligt instängd på territorium. Och det är ett gigantiskt kulturellt språng alltså. Mens Amish och Mormonerna strävar efter att... Jag menar, Mormonerna tar sig tvärs genom hela USA bara för att få en egen plätt som de ska göra någonting av. Och samma sak med Amish. Men indianerna kodar det på ett annat sätt helt enkelt.

Martin

Det är en sorts territoriell mentalitet som har konkurrerat ut den äldre, tribala. Ja. Preterritoriella mentaliteten. Det är mycket intressant.