Martin

Svenska konstnären Jonas Lund kritiseras av Brexit-anhängare, delvis skattefinansierade Performance-verket. Operation Ernest Voice i London består av propagandabyrå med syfte att stoppa Storbritanniens uträde ur EU och påverka politiska landskapet i landet.

Överrumplad konstnär ändrar inriktning på kampanjen. Kan man tänka sig att någon skulle bli förbannad, att det skulle riktas kritik mot det här fantastiska konstprojektet? Det är lätt att förstå hur överumplad konstnären Jonas Lund blir när det väcker ont i blodet här. Att han som är svensk konstnär tar en våning i ett hus någonstans och gör om tredje våningen i konstgalleriet till ett kontor för en propagandabyrå som han skapar.

som han så vackert kallar det för. Och de har ett programandobyrå där han anställer tolv personer som alla har någon typ av bakgrund i politiskt perarbete och så vidare. För att de ska sitta där på Operation Earnet Voice och bedriva propaganda för att få Storbritannien att vara kvar i EU. Kan man tänka sig att någon tyckte att det här var otillständigt eller att det fanns kanske ett visst drag av arrogans?

Kanske ett visst drag av att lägga näsan i blöt, läggas i saker som man inte har med att göra. Nu vet inte jag exakt vilken typ av kritik som riktades mot det här, men nog tycker jag i alla fall att det var ett ganska spektakulärt exempel på den här extrema dumheten och tunnelsendet som man väldigt ofta ser i konstvärlden.

Nicholas

De verkar till och med själva medvetna om att det är propaganda och har inte tänkt tanken att propaganda kanske är kontroversiell.

Martin

Tänk om man säger att en rysk konstnär... skulle komma till Stockholm och göra en utställning. Så han tar något galleri och sen i tredje våningen i galleriet bygger han om till en propagandaby. Hette det propaganda på ryska? Agitprop tror jag man sa på den gamla goda tiden. Det här är Agitprop-kontoret. Och nu ska vi propagera för att Sverige ska hålla sig utanför NATO. och blicka österut och knyta varma vänskapsband med det ryska broderfolket.

Nicholas

Det hade säkert inte alls varit kontroversiellt.

Martin

Det hade förmodligen inte fått någon kritik alls. Och om man hade fått det så hade man blivit oerhört överrumplad över den här reaktionen och genast behövt lägga om inriktningen på sitt konstverk som Jonas Lund blev tvungen att göra för att det inte skulle bli ett totalt fiasko.

Nicholas

Han hade inte ens ett bra namn på det. Men det antyds ju här i bubbla rubriken. Där står det så här. Skattefinansierade Performanceverket Operation Ernest Voice. Han borde ju ha döpt det till Performanceverket.

Martin

Performanceverket är ganska roligt faktiskt. Det är ganska kul. Kan inte hela svenska staten bara byta namn till Performanceverket? Det hade väl varit perfekt. The Myndighet Previously Known As Regeringskansliet. Nu heter det bara Performanceverket. Ja. Jag tittade lite på vad Jonas Lundh har gjort tidigare. Han har gjort ganska många politiska projekt. Han är en politisk konstnär. En lustig grej tycker jag är att han verkar inte vara en sån här utrerat vänsterorienterad konstnär.

Nästan allihopa i paket i konstnärsvärlden är kommunister. De som inte är kommunister är fega för att säga att de inte är kommunister. Då blir de av med sina kulturbidrag och den speciella konstnärslägenheten i gamla stan när de bor. med Kräkerabunten. Den här snubben, han är rätt kommersiellt orienterad till att börja med. Det kanske inte är någon motsättning mot att vara politisk vänster.

Men till exempel, och tycker jag var det mest ögonfallande, det är inte enda exemplet, men det mest intressanta var att ett av hans tidigare konstverk var att skapa en kryptovaluta som heter Jonas Lund Token, JLT. Genom att köpa Jonas Lund Token, på Ethereum-blockkedjan så kan man köpa andelar i hans konstnärskap och på det sättet påverka hans artistiska beslut.

Han kallar det här för performance art capitalism och han använder det här också i sina konstverk. Efter då att han gjorde det konstverket så har han använt de här Jonas Lundher token-systemet för att fråga sina delägare, de som är delägare i hans konstnärskap, och då har han använt dem för att fråga sina delägare. vilket av fyra beslutsalternativ som han ska välja. Så då gör han fyra bilder och visar upp dem och sen får de välja vilken han ska jobba vidare på eller ställa ut på galleri och så vidare. Och det är väl i alla fall inte så jättevänstrigt.

Nicholas

Det är faktiskt en ganska rimlig modell. Det är som att göra sig själv till aktiebolag, fast de har kringgått statens alla regler och lagar som kringgärdar aktiebolag och bara kört en oreglerad variant istället. Det är ganska sympatiskt. Det roligaste hade ju varit nu om vi gick och köpte upp en massa såna här Jonas Lund tokens och så åt de dem att göra ett Brexit-vänligt.

Martin

verk, Brexit-vänlig propagandbyrå. Jag skulle kunna tänka mig andra saker som vi skulle kunna göra om vi bara lyckats köpa tillräckligt många Jonas Lundh-token. Det kan bli väldigt spännande konst som kommer från hans konstnärskap. Jag tycker det låter en ganska fräsch idé. Det är intressant på ett sätt, men jag är lite tveksam. bara till huruvida det fortfarande handlar om ett konstnärskap eftersom hans konstnärliga integritet rimligen är noll.

Dels är det andra människor som fattar de konstnärliga besluten och dels har han infört en typ av demokratisk princip vilket torde vara den absoluta motsatsen, den absoluta teoretiska, filosofiska motsatsen till ett genuint konstnärligt sökande efter det som är sant och vackert. Förlåt,

Nicholas

jag har inte förstått dig. Demokratiskt säger du, men här är det väl inget en man, en röst. Det är väl en token, en röst rimligtvis. Vi skulle kunna organisera stater på det här sättet. Det hade varit en markant förbättring. Ja,

Martin

nu när du säger det så är det naturligtvis så har du en poäng. Det hade kunnat gå värre med ett demokratiskt styre. Det kanske bara är jag som är gammal eller mossig som tänker att en konstnär ska vara en person som har en individuell integritet och agerar utifrån eget huvud. och som inte ängsligt frågar en komite hur saker och ting ska gå till.

Nicholas

Men bör han inte marknadsanpassa sig om man ska vara privatfinansierad?

Martin

Eh, ja, jo, men...

Nicholas

Han är ju liksom väldigt snabb marknadsanpassning. Han fokusgruppar sina finansiärer.

Martin

Ja, jag är ingen stor expert på konstvärlden, men jag tror att det finns andra ord. för folk som säljer lite vad som helst, bara det är kommersiellt gångbart. Alltså jag menar inget lustigt eller oavständigt eller nånting. Jag menar bara att en sak som han gör till exempel, det är att han säljer, det är en annan del av hans konstnärskap, det är att han säljer konstverk eller saker han gör till företag.

Så företag får sponsra enskilda konstverk. Och det där skulle jag säga, det där är nånting som inte en konstnär gör, Utan snarare nånting som en reklambyrå gör. Du kan köpa någon sån här flashy visuell grej av någon. Och då är du en reklamproducent snarare än en... En mecenat, då? En mecenat är flytande mellan de två.

Nicholas

Vad är det för skillnad på en sponsor och en mecenat? Att en sponsor kräver lite......att man ska bli bekännande.

Martin

Det är faktiskt stor skillnad. En mecenat... Det en mecenat gör är att säga att jag uppskattar ditt konstnärskap. Jag vill att du ska kunna leva ut det. konstnärliga impulser och följa din inspiration. Därför får du här en pension som betalas ut till dig varje månad. Du får en miljon för att förverkliga nåt projekt som dillar och så vidare. Men mästarnas ställer ju inga krav på vad personen ska syssla med.

Som sponsor är det ju så här att vi ska ha specifikt nån typ av produkt och vår logotyp ska finnas med och vi ska använda den för att kränga mer grejer i vårt företag och så vidare. Och det är inte fel att jobba i reklambranschen. Och det är inte som att det inte finns en artistisk dimension av att kreera saker. Om du är en art-director på en reklambyrån och sånt där, givetvis kvalificerar du ett estetiskt skapande arbete.

Men de personerna kallar sig normalt inte... De kallar sig inte konstnärer på samma sätt som att en... brödskrivare på Svenska Dagbladet kallar sig inte för poet. Det är bara en annan kategori.

Nicholas

Men är inte det där en form av vänsterappropriation? De som kallar sig konstnärer gör inte beställningsverk åt företag. De gör det åt myndigheter.

Martin

Det kanske är jag som sitter i en total kommunist där. Kanske bara ska ge Jonas Lund och Jonas Lundtoken credit.

Nicholas

Kanske är jag som bara är nyliberal och tycker att reklambyråer är konstnärliga i och för sig. Men det är väl så.

Martin

Det känns som att hur vi än landar i den här frågan så kommer det vara rätt åsmickrande. Jag tror det är dags igen faktiskt. Du ber producenten stryka inslaget som går vidare till nästa nyhet.