Martin

Studentkåren vid University of Manchester målar över Rudyard Kiplings dikt If på vägg och ersätter den med Maya Angelous Still I Rise. Kiplings dikt från 1895 har upprepat utsätts till landets populäraste dikt och innehåller inga rasreferenser, men kåren utlyser hela hans författarskap problematiskt då han förespråkat kolonialism.

Vänsterns kamp för att utredera västlandets historia fortsätter gå fram som en ångvält. Nu har turen kommit till Rudyard Kipling. Tidigare i Storbritannien så har man haft stora kontroverser kring Cecil Rhodes vars avbild i form av statyer och porträtt och sånt där skattas ner för att han var en ond kolonialist.

Och nu har man kommit till Den ändå, som jag har uppfattat, är oerhört populär och folkskära, diktar en kippling. Det är särskilt anmärkningsvärt just vad gäller den här dikten, If, Om, som alltså gång på gång utses till Storbritanniens mest folkliga, populära dikten. Den som flest anger som favoritversen, som man är inspirerad av, och som de återkommer till och får kraft av.

Nu har den målats över, dikten. Och man får förmoda att Kipling helt ska raderas ur historieböckerna. Eller möjligen då relegeras till en skurk, en rasistisk, kolonialistisk, ond person. Vars dikter man inte får läsa, oavsett om de handlar om kolonialism eller något sånt där.

Eller om de som i det här fallet handlar om något helt annat. Men i den här dikten av If finns ju ingenting. innehållet som har att göra med kolonialismen och sånt där. Det enda jag kan hitta i den här dikten som är möjligt lite kontroversiellt då, det är att den handlar om manlighet. Och den är en klirrord man, och det kanske räcker. Det kanske räcker för att vara dagsnysist.

Nu för tiden. Men Kipling är ju känd för andra saker. Han är också känd för att han har skrivit en dikt som heter The White Man's Burden. Och det är ju förmodligen det som är den springande punkten som folk är mest upprörda över. Det gissar jag i alla fall, utan att vara någon expert på Kipling Gate.

Boris

Nej, det är... Skulle jag återfödas, så skulle jag återfödas som rektor på universitetet i Manchester. Då skulle jag gå runt där med en råtting och alla som klagar på Kipling skulle jag prygla. Och så säger jag åt dem att läs Kipling, anmälde på mitt tjänsterum om två veckor. Ska jag förhöra det i en samtal med Kipling.

Och tycker inte att du svarar rätt så kan du försvinna därifrån. Alltså, det här är så förbannat debilt. Det är nästan bortanför det vilt, för det första. Kipling kan... Det är det här som är så sjukt. Jag har ju problem med Kipling, det är för att Kipling är ju mångkulturell och lite fjompig. Och plötsligt så ska jag försvara Kipling mot hans klagelse om att vara rasist och imperialist.

Alltså, det är inte fyra öre rätt. Alltså jag kan ju personliga minnen av Kipling. Vi umgicks ju en del eftersom han är så jäkla gammal. Nej men i min ungdom så var jag helt förtrollad av hans böcker. Djungelboken, Kim och en del dikter också. Men framförallt Kim. Och Kim är ju en av de mest... Faktiskt antiimperialistiska, även om Kim står i det brittiska imperiets tjänste, så är det en antiimperialistisk verk.

Det är för att den handlar om imperiets brister. Han skriver om hur kristna missionärer och brittiske kolonialtjänstemän är så förbannat inskränkta och inte förmår uppfatta myllrätt. Textning.nu i det brittiska imperiet på den indiska subkontinenten. Och tittar du på indiska litteraturkritiker idag, även i vänsterradikala staderna, så säger de att det finns ingen som har skildrat vår subkontinent bättre än Kipling i Kina.

Jag har varit som 14-åring och jag vill åka dit, vandra på gatorna och ut i skogarna, träffa urbefolkningarna upp i Himalaya. Det är stor litteratur och det är ju faktiskt, säger alla utom... Snäppskallen Edward Said är en av de stora brittiska romanerna. När det gäller White Man's Burden så fattar jag inte hur skiftningen har kommit där.

Därför att den är ju en lov dels vad litteraturkritiker till i världen fattar. Det där är ju att White Man's Burden är ju alltså ett brittiskt... Ett angrepp på USA i första hand ur ett brittiskt kolonialistiskt perspektiv.

Det han säger där är ju att ni i USA är liksom en plebegisk böbelhop och ni har inte tagit ert ansvar. Och sen de avslutar raderna i White Masks bördorna är väldigt intressant. De visar också att... Kipling tänker sig en kolonialism som innebär att man civiliserar de länder, nationer, folkstammar etc.

som ingår i imperiet. Han säger också att betänk vitemann att en dag kommer dina jämlikar att bedöma dig. En dag kommer liksom kolonialismen att bedömas utifrån de man har kolonialiserat, för att de har blivit jämlika. Kolonialismen har en civiliserande funktion. Och man kan diskutera fram och tillbaka om detta, men liksom att kalla honom för rasism på den grundvalen är ju jättekoko.

Och if är ju tycker jag lite problematisk som dikt va? Därför att den är lite för... Förra avsnittet pratade vi ju om Chestershands We the Secret People, den hamnade jag också i. Alltid högt upp när briter ska rösta om farit på hemåld, den tycker jag är mycket bättre som dikt.

Återhållen, du anar det där hotet under ytan att en dag kommer vi tillbaka. IF är så jävla stor i hulen. Men vad fan, folk har ibland behov av storbrunna dikter. Det är intressant att studera, eftersom jag har läst Kiplings brev. Han gillar ju inte dikten själv i efterhand. Han skriver i några brev att han blir jättetrött på att möta människor som kommer fram till honom och berättar hur mycket dikten har betytt för dem och så vidare.

Det var för att han tyckte de var poetiskt ganska usel. Och han drabbades ju efter första världskriget av en viss ruelse. Sen skulle man ju kunna, och de smarta, de här så kallade antipialisterna, skulle man ju kunna angripa dem för att de var inte så smarta. Det är också den här själva grundvalen för dikten. Det anser jag mer problematiskt för den är inspirerad av Ceci Rhodes och Brittenas och den av Joseph Chamberlain indicerade rädden mot boernas. Boerstaten i södra Afrika och den var orättmätig.

Martin

Förlåt, DNIF inspirerade den?

Boris

Ja, exakt. Alltså den rädd som britterna gör mot Boerstaten under 1896 tror jag, är den som leder rädden, den personen som inspirerar Kipling till den här dikten. Och det är till sig intressant för att diskutera de motsättningar som fortfarande finns idag mellan britter och boer i södra Afrika. De är inte alldeles överens fastän de är vita. Och själv tycker jag att det är problematiskt.

Martin

Men förlåt, jag försöker förstå nu. Det finns väl ingenting i dikten som handlar om... Nej, nej, nej!

Boris

Dikten i sig, i sina sedelärande moment, är på alla sätt utmärkt, även om jag finner den på jätteslitet i Storuvulen. Men själva vad de här människorna pålästa så kan de känna till grundlaget för dikten. Och den handlar ju om en man som leder. rädden mot Boerstaten. Och han har liksom gett sig fram på att det här ska vi göra. Men alla politiker och alla, alltså Chamberlain, till och med Cecil Rhodes själv, vacklar.

Cecil Rhodes bror vacklar också. Alla vacklar. Och då ger han fan i allting att det här är rätt. Han hade ju fel men han gillar själva inställningen. Sen skickar han telegrammet lite bonet uttryck, vi drar ikväll. Och sen kapar man telegraflinjerna och så angriper man Boerstaten och får jättemycket pisk.

Alltså gud vad stryk de får. Så går det. Men det är själva bakgrunden i dikten och den syns ju under dikten. Men det är det historiska tillfället att Kipling går igång på att någon liksom säger att Nämen killar, vi var överens om det här. Ni får liksom vara åtta timmar på er. Sen drar vi och så koppar han telegraflinjerna. Det är lite stort och vackert i sig, även om den personen hade fel. Och det var det här som Kipling gick igång på.

Martin

En sak som jag kan tänka på när man ser de här sakerna, det handlar inte bara om att man överreagerar mot Kipling. Alltså till exempel att säga att Kipling var kanske lite rasist och sen så överdriver man och säger att han var mycket rasist. Utan det handlar ju ofta om den här inverteringen av världen och väldigt ofta att man så att säga är oförmögen att se bjälken i sitt eget öga.

För att de här människorna som protesterar mot kipplingdikten och så vidare är ju i allmänhet vita, medelklass människor. Det är i alla fall dem med de ideologiska ledarna som har levt ett isolerat liv i Storbritannien, de kanske har rest till Frankrike eller var britter lever. Men de har inte särskilt stor mångkulturell erfarenhet.

De som är rasifierade... De är också ofta uppväckta i Storbritannien och har kanske bara upplevt förortsmiljöer i Storbritannien. Men jämfört med Kipling så är de riktiga duvungar som inte känner till någonting. Kipling var född i Indien, växte upp under sina första år i Indien, skickades tillbaka till England för att gå i skola som det var på den tiden.

Han gick igenom utbildningssystemet men så fort han fick möjlighet åkte han tillbaka till Indien. och spenderade väldigt mycket tid där. Han var ju liksom helt flytande i den kulturen. Som du säger Boris, han är en hyllad skildrare av indien, indisk kultur. Även i Indien av indier. Naturligtvis var han helt och hållet flytande. Han talade hindi och andra indiska språk naturligtvis.

Så det här var ju en person som hade en djup... förståelse för, säg till exempel, mångkulturalism som är en sån här värde som de här vandalerna skriker om i högansky i Storbritannien. Men de är inte ens nybörjare jämfört med Kipling. Vilka ord man än använder för att beskriva det här så blir det liksom väldigt orättvist mot Kipling.

Eftersom han var en gigant och han levde de här sakerna. Och han hade de här djupa banden till Indien. Och det är många sådana här saker där det bara är... Man måste verkligen läsa Kipling som djävulen läser Bibeln för att kunna tro att han har en negativ syn på till exempel indisk kultur. Och sen är det ju också så att om man tittar till exempel på den här på White Man's Burden, så även om man har invändningar Kiplings attityd.

Han skriver det ökända öppningsraderna från The White Man's Burden går såhär, jag hittade en svensk översättning.

Vän och vård. Och det kan man tycka är nedsättande eller som man skulle kalla det ut i en hetsande mot de här grupperna. Men... Den attityden, om man håller invändningen mot den, beskrivningen är ju om någonting mer rättvisande som beskrivning av samtiden än Kiplingstid.

Titta till exempel på Sverige eller Storbritannien och alla liknande länder och deras biståndsmaskinerier, där folk är fullständigt besatta av sina egna plikter gentemot lägre stående kulturer i syd. Och den börda som man tar på sig nu är större än det någonsin har varit förut. Nu ger man till och med bort sina egna länder, de första bästa mörkgröda främlingar som behagar dyka upp. Så att jag menar, white mans burden var ju ingenting på Kiplings tid jämfört med vad det är idag.

Boris

Det är bra att du tar inledningsradarna där för jag kanske var lite otydlig där när det gäller det här med USA och Kipling. Alltså i den litteraturkritiska diskursen i Indien Så utgår indiska litteraturvetare från att inledningsraderna handlar om USA, inte om Indien.

Det är för att de ser Kipling som en person. Men killen förstod oss. Han förstod alla motsättningar. Och dessutom skriver han väldigt ofta om... Det mångkulturella indien, alltså att imperiet består av så många religioner, raser, alltså multituden. Men han ser med ett oerhört förakt på USA som är halvt förvildat, hälften av befolkningen är kriminella och de förmår inte ta upp den vita mannens börda.

Det är det som fascinerar mig så mycket, att de som idag vill måla överkippling, det är att man skulle vara imperialist och... Det fientliga mot tredje världen skulle kanske ta lite del av diskussionen i tredje världen om Kipling där man ser honom som en allierad. Men som någon som angriper den amerikanska civilisationen och det amerikanska imperiet.

Det amerikanska imperiet inte förmår bära upp den vita mannes börda. Vilket Kipling ändå ansåg att briterna försökte göra på den i Indien och Afrika. Och det är jätteintressant tycker jag, att vi pratar om antinpluralism och allting där det är kring. Men vi pratar inte om vad de indiska intellektuella tycker om Kipling.

Martin

Ja, vi fick det också en del av den rasistiska, antirasistiska, postkoloniala diskursen.

Boris

Ja, nu fick du in alla värdeord. Skönt, ni blir ju inte förbjudna.