Transkribering
Kina förbereder terminskontrakt för råolja utfärdat i yuan och konvertibelt till guld
Martin
Kina förbereder terminskontrakt för råolja utfärdat i yuan och konvertibelt till guld. Möjliggör för oljeexportörer att kringgå petrodollarsystemet. Det här är en artikel som vi har länkat till oilprice.com men artikeln har sitt ursprung från Nikkei Asian Review.
Man kan väl säga lite så här att olja på världsmarknaden har två olika priser och det är Brentolja som har den här prisen. Och sen är det West Texas Intermediate, VTI-olja. Och båda de här priserna sätts i dollar. Och vi har pratat om det så kallade Petrodollarsystemet i tidigare avsnitt.
Men kort och gort så kan man väl säga så här att på 70-talet så gjorde USA ett avtal med framförallt Saudi-Arabien. Ni säljer era olja i dollar och så kommer vi tillbaka. Skydda er med amerikanska vapen. Och det kallades bland annat för Carter-doktrinen. Men nu är det så här då att Kina, som bekant som vi också pratade om många gånger i radion tidigare, är att Kina har positionerat sig tillsammans med briksländerna, framförallt Ryssland, att komma bort lite från det här dollarberoendet och använda sina egna valutor i handel med varandra.
Det finns redan bilaterala avtal mellan Ryssland och Kina där Ryssland exporterar olja till Kina och där man har ett upptyt i Rubel och Johan. Men den här artikeln har fått en jäkla spridning inom guldkretsar på internet. Den är som en guldbugg som mig själv så är det här straight up our alley.
Det är namn i den här artikeln, bland annat Alastair McLeod som är Head of Research på GoldMoney som uttalar sig i artikeln. Och en del andra tunga namn. Några dagar senare så dyker det upp en annan artikel på The Daily Coin. I den artikeln framgår det att författaren för den här publikationen har varit i kontakt med Kus Jensen på Bullion Star i Singapore.
Kus Jensen är en person som anses vara den person utanför Kina som har bäst koll på kinesiska guldmarknaden. Man skriver på engelska och rapporterar från framförallt Shanghai Gold Exchange och andra sådana datakällor och datapunkter för att försöka ta reda på hur stor är den kinesiska guldmarknaden, hur mycket importerar man.
Om vi ska gissa på den här hemliga, hur mycket guld de egentligen har på den kinesiska statens olika balansräkningar och så vidare. Så är det Kurs Jensen man läser. Han är intervjuad i den här artikeln där han säger att han har varit i kontakt med artikelförfattaren till originalartikeln. Där sagda författare har medgett till Kursgränsen att han inte har haft några officiella källor överhuvudtaget.
Det verkar som att den här artikeln är så att säga fake news, men har fått enorm spridning i guldkretsar. Även vi på Bubbla publicerade den och det kändes som ganska logiskt utifrån vad Kina har signalerat att man försöker göra.
Men nu tar vi tillfället i akt och fångar upp. Den här nyheten och pratar om att den förmodligen inte stämmer. Ja, hur... ska vi säga någonting om hur vi jobbar med redaktörer emellan för att upptäcka fake news på bubbla?
Johnny
Ja, varför inte? Det är en väldigt intressant fråga. Var ska man börja? Det är ett svårt problem att börja med, därför att det förekommer mycket felaktig information. En stor felkälla är att reportrar är väldigt lata och slarviga, samtidigt som de är alltid hungriga på att få till nästa artikel, vilket innebär att de är lata, det är mycket havsverk och de blir också lätt öppna.
Manipulerade och vissa ämnen är knepigare än andra. Bland annat ekonomi, därför att när det gäller ekonomi så ligger det i sakens natur att det nästan alltid finns en eller annan part som tjänar på en viss typ av desinformation. Och det kan vara ganska stora pengar involverat. Och vi vet ju också att det finns vissa källor.
Som är extremt intressanta och ger oss väldigt bra information i vissa frågor. Men som tycks vara helt utavsnurra och triva en aggressiv desinformationsagenda. I andra avseenden, om vi tar ett sådant exempel på en sån sajt som jag kan känna lite hatkärlek till. Så kan det vara till exempel Zero Hedge. Som oftast är vederhäftiga, de har bra information och de brejkar ofta saker som ingen annan skriver om.
De skriver om de mer unika analyser. Men samtidigt vet man att Zero Hedge har en agenda. Därför att 100% av deras artiklar har exakt samma vinkling. Nämligen att nu går det åt helvete. För USA? Ja, för USA och egentligen för alla. Deras grej är att vara bearish på allting. Och om de är bullish på någonting så skriver de inte om det.
Om de är bearish om det så... Ta dem ifrån tårna. Och det där gör att om man har en sån sajt som Zero Hedge Då måste man vara väldigt, väldigt noga För man vet att hela deras affärsidé Är att vara olyckskorpar. Men det är ännu värre när det handlar om Om ekonomiska, direkt ekonomiska uttryck. För de som ligger bakom Zero Hedge De handlar ju såklart baserat på Det de skriver om, den påverkan de kan ha.
Men stora företag manipulerar också information och det allra värsta är när stora länder, när till exempel Kina eller en konkurrent till Kina, kanske amerikaner eller sådär, vill sprida ett visst rykte. En av de primära källorna till... fake news på bubbla som har slunkit igenom där vi fått skämmas för att vi har publicerat någonting som är intressant.
Det är Iran. Iran och Irans statliga propagandabyråer är oerhört skickliga på att placera historier i nyheterna. Den typiska formen då som de tar, det här har vi åkt hit på två gånger på bubbla, är att de skriver någon riktigt hårresande grej om Saudi-Arabien. Så att Saudi-Arabien är jättedåliga och nu har de gjort en extra galen sak.
Och vi tycker också att Saudi-Arabien är galna. Så vi är benägna att haka på där och säga att ja, men kolla, nu har Saudi-Arabien liksom skaffat den här bomben eller USA har hjälpt dem på det här sättet. Sen skrapar vi lite på ytan och sen ser vi att källan till den nyheten efter att den har cirkulerat mellan olika medier är... Jag tror att den heter...
Bara för det har jag glömt nu vad nyhetsbyrån heter i Iran, men det är en statlig nyhetsbyrån i Iran som man ofta upptäcker är ursprungskällan till nyheterna. Det är ett stort problem särskilt när det finns intressen involverade. Det vi gör för att upptäcka det här, undvika att publicera fake news, det är ju... Det finns flera strategier, men de huvudsakliga är att dels att man går tillbaka till ursprungskällan i den mån det är möjligt.
I det här fallet då, om man tittar på det här då, att Kina har en plan för att handla råolja på ett nytt sätt. Då skulle jag kunna tänka, jag har ingen särskild expertis här, men då skulle jag tänka till exempel att om det här är någonting som de kinesiska staten håller på med då finns det förmodligen någonting publicerat just från den kinesiska staten. Vilket man eventuellt kan hitta via till exempel mer neutrala analytiker som inte fokuserar på oljepriset utan fokuserar på att bevaka utvecklingar i den kinesiska statsförvaltningen.
Kanske någon akademiker, någon Kinexpert som bloggar mer generellt. om kinesisk byråkrati eller något sånt där och kanske gjort en kommentar om att jo men nu har de gjort ett pressmeddelande eller som departementet har gjort en kommunikedare så man försöker gå tillbaka så nära som möjligt själva händelsen. Det är inte alltid det går att göra och det vi då kompletterar med ofta det är att jämföra många olika källor.
Och då gäller det att se till att inte alla de här källorna har baserat sin rapportering på samma desinformation från ett kinesiskt departement eller någonting. Så det måste man tänka på. Men ofta kan man upptäcka att kineserna skriver en sak, BBC skriver en annan sak, CNN skriver en tredje sak, Al Jazeera skriver en fjärde sak, RT i Ryssland skriver en femte sak. Och så kan man liksom lägga pusslet genom att jämföra hur olika intressenter väljer att vinkla rapporteringen kring indexhändelsen.
Martin
Och sen är det också en team effort. Så det händer ju väldigt ofta att en redaktör snappar upp Det är någonting som en annan redaktör har missat och sen är det en diskussion om det som resulterar i antingen en uppröstning eller en nerröstning. För att en bubbla längs ska publiceras så krävs det ett visst antal uppröster, det vill säga att flera redaktörer har granskat samma nyhet. Men ingen är perfekt, inte ens bubbla.