Martin

Den höjd lägsta lönen till 13 dollar i timmen ledde till lägre inkomster för de som tjänade minst enligt analys av reform i Seattle. Vi stannar kvar i forskarnas fantastiska värld. Här i Seattle har man höjt minimilönerna från 11 till 13 dollar i timmen från och med januari 2016.

Det var den andra höjningen på kort tid innan dess så hade man höjt från 9 till 11. Nu har det kommit en rapport från några ekonomiforskare vid University of Washington, om då var det Washington State och inte DC. De har kommit fram till att, wait for it, höjningen ledde till starkt ökad arbetslöshet bland låginkomsttagare.

Vem kunde ha anat? Det ledde också till att de som mot förmodan fick behålla jobbet erbjöds färre timmar. I snitt så ledde detta till en inkomstminskning med 125 dollar i månaden för den här gruppen. Men här återigen, i snitt, det säger inte så mycket. Så i det här fallet så antingen förlorade du jobbet, eller så fick du lägre inkomst, rent statistiskt.

Så i artikeln står det. När man började studera effekten när Seattle höjde från 9 till 11 dollar i timmen Då kunde man se att det ledde till citat En del jobbförluster Men citat Detta kompenserades genom ökad inkomst för arbetare Släppt citat Så låt det där sjunka in lite För arbetare som behöll jobbet Högre lön För hela grupperna alltså Inklusive de som förlorade jobbet Så på det hela taget så var effekten minimal.

Okej, så du blev antingen arbetslös, det var en minimal förlust, för alla andra fick högre lön. Hurra! Det här är liksom ett fantastiskt socialistiskt sätt att tänka. Det är att kollektivisera hela gruppen då. Så för höga tröst för den som dev av med jobbet, att gruppen som helhet fick högre lön i snitt.

Johnny

Samtidigt är det här en av den moderna socialismens absoluta grundpelar. Det är någonting som LO i Sverige till exempel återkommer till gång på gång på gång. Det är deras viktigaste idé och de pratar om det som solidaritet, arbetare emellan och så vidare. Men det är det betydligt i praktiken. Det är att vissa ska vara solidariska genom att acceptera att de inte får arbeta.

Det finns inga jobb till dem därför att de som har jobb ska ha högre löner och... mer ginsamma villkor. Så att det är en oerhört rå och hänsynslös och destruktiv politik. Men intressant nog så står de öppet för det och pratar ofta om det i de här termerna. Och det visar en otroligt dehumaniserande idé. Det är just för att man bara ser till de kollektiva aspekterna. Och ett bra utfall kan inkludera att massor av människor inte får arbeta.

Martin

Exakt. Men du vet Martin, om du inte arbetar längre, då är du ju inte arbetare. Och då behöver man ju inte vara solidarisk med dig.

Johnny

Ja, det är väl det som är haken. Skriven och händertagen av mammastaten istället. Så underbart. Precis.

Martin

Ja, det står i artikeln att rapporten är preliminär och har ännu inte blivit peer-reviewad. Och man punkterar att mer forskning måste göras. Kanske kan se ett samarbete mellan de här CETEL-forskarna och IFAU i Sverige. Men det behövs inte peer-reviewas, det behövs inte mer forskning. Vi behöver nämligen inte empiri för att förstå det här.

Låt oss göra ett klassiskt tankeexperiment. Vad tror ni händer om lägsta lönen sätts till en miljon dollar i timmen? Ja, kan det vara så att arbetslösheten går upp?

Johnny

Det kommer regna guld över alla fattiga arbetare. Alla kommer kunna köra Ferrari och bo i stora lyxhus. Är det inte så?

Martin

Ja. Alltså varför har ingen politiker kommit på det här innan? Du vill bara höja lönen till en miljard. Så blir du miljardär. Det är ju bättre än att vara miljonär. Ring Maggan nu. Ja, faktiskt. Ja, men vi österrikare, och då menar vi inte landet, utan elever av den österrikiska ekonomiska skolan. Vi förstår att ekonomi inte är ett empiriskt fält. Österrikare förstår att ekonomi har mer gemensamt med geometri än med fysik, exempelvis.

Österrikare förstår att det finns en kvalitativ, epistemologisk skillnad mellan empiriska och icke-empiriska frågeställningar, samt att ekonomiska frågeställningar, när det kommer till ekonomisk teori, hamnar i den senare kategorin. Empirister formulerar hypoteser och ger sig ut för att göra observationer, för att antingen verifiera hypotesen eller falsifiera den.

Här kommer några exempel på ekonomiska hypoteser. Eller hypoteser som är relaterade till ekonomi, ska jag säga. Barn föredrar McDonalds framför Burger King. Ratiot mellan nötkonsumtion och fläskkonsumtion är 2-1. Svenska libertarianer föredrar Malta framför Grekland. Konsumtionen är högre direkt innan jul än direkt efter jul.

När man hör de här meningarna så förstår man klart och tydligt att man kan ta dessa hypoteser och formulera motsatsen. Till exempel, barn föredrar Burger King framför McDonalds. Ratiot mellan fläskkonsumtion och nötkonsumtion är 2-1. Svenska libertarianer föredrar Grekland framför Malta. Konsumtionen är högre direkt efter jul än direkt innan jul.

Vilken av de här påståendena eller hypoteserna, vilka som stämmer, det kan vi bara ta reda på genom att göra observationer. Det vill säga, vi tar vår hypotes, går ut i verkligheten och gör observationer. Och sen tar vi reda på om vi kan verifiera eller falsifiera hypotesen. Inga konstigheter. Men låt oss nu titta på några ekonomiska påståenden.

En större kvantitet av en vara är att föredra över en mindre kvantitet. Det som konsumeras nu kan inte konsumeras igen senare. Om ett pris sänks kommer antingen samma mängd eller en större mängd köpas. Priser på en vara satta under marknadspris leder till brist på varan.

Priser kan inte uppstå utan privat ägande av produktionsfaktorer. Kostnadsberäkningar kan inte göras utan priser. Om vi ökar mängden varor av typen pengar utan att öka mängden varor av typen icke-pengar, kommer priserna öka utan att det sociala välståndet gör det.

Båda parter förväntar sig att tjäna nytta i en frivillig transaktion, annars skulle transaktionen inte uppstå. Samt! En part är vinnare och en part är förlorare i varje ofrivillig transaktion. Eller, om lägsta lönen höjs till en miljon dollar i timmen kommer arbetslösheten att öka.

Fråga dig själv nu följande. Är den andra listan med exempel av samma typ, av samma karaktär, av samma kvalitativa status som den första kategorin av hypotes eller frågeställning eller mening? Den andra listan med exempel, hypoteser, måste vi be oss ut i verkligheten och samla en peri för att antingen verifiera eller falsifiera dessa.

Och det som är fascinerande här är att moderna ekonomer, alltså de som inte är österrikare, mainstream-ekonomer så att säga, de hävdar att det inte finns någon skillnad mellan de här sättena och påståendena. De hävdar också att man kan omformulera till motsatsen då, precis som i exempel med barnen och McDonalds och Burger King. Men för all del, vi kan testa.

En mindre kvantitet av en vara. är att föredra över en större kvantitet. Det som konsumeras nu kan konsumeras igen senare. Om ett pris sänks kommer antingen samma mängd eller en mindre mängd köpas. Priser på en vara satta under marknadspris leder till överflöd av varan. Priser kan uppstå utan privat ägande av produktionsfaktorer.

Kostnadsberäkningar kan göras utan priser. Om vi ökar mängder varor av typen pengar utan att öka mängden varor av typen icke-pengar kommer det sociala välståndet öka utan att priserna gör det. Båda parter förväntar sig att tjäna nytta i en ofrivillig transaktion samt en part är vinnare och en part är förlorare i varje frivillig transaktion.

Eller? Om lägstalönen höjs till 1 miljon dollar i timmen, kommer arbetslösheten minska? Med lite kontemplation så märker man ganska snabbt att det är något som låter skumt med dessa omvända exempel. Vi konstaterar också att det blir väldigt svårt att testa. Annars måste vi faktiskt höja lägstalönen till 1 miljon dollar och mäta arbetslösheten efteråt.

Faktum är att vi vet svaren. a priori, det vill säga utan att testa, innan vi testar. Vi vet detta för att vi vet innebörden av orden. Vi vet innebörden av orden för att vi vet vad det innebär att agera. Vi vet att det finns påståenden som är icke-hypotetiskt sanna.

Dessa påståenden behöver vi inte testa. Och hade forskarna i Washington varit österrikare, då hade de aldrig älsklat sin tid på empiriska studier av den här typen. Det vi kan nämna här också är att österrikare är av de här anledningarna då, på ett sätt mer dogmatiska än mainstream-ekonomer i och med att vi säger att vissa saker vet vi a priori och vi behöver inte empiri.

Det enda vi behöver är logik för att veta det här. Och att söka empiri, att testa dessa påståenden är ett tecken på intellektuell förvirring. Det är som att gå ut i verkligheten och mäta trianglar för att bevisa att Pythagoras sats först i Europa och sen åka till Australien och göra samma mätning där för att verkligen ta reda på att den verkligen gäller över hela jordklotet.

Å andra sidan är vi österrikare mer ödmjuka än mainstream-ekonomer i den bemärkelsen att vi inser att individers framtida preferenser, det vill säga huruvida de imorgon föredrar McDonalds över Burger King, inte är en vetenskaplig förutsats. Att försöka ta reda på det, det är någon som entreprenörer gör och liknar mer konst än vetenskap.

Det här resonemanget är direkt hämtat från Hans Hermann Hoppes föreläsningar baserat på hans essä med namnet Economic Science and the Austrian Method. Essän finns även på svenska med titeln Ekonomi och Praxeologi översatt av Benjamin Judin. Essän finns att ladda hem gratis på engelska respektive svenska på Mises-institutens hemsidor mises.org samt mises.se. Men om man vill höra Hans Herman Hoppe lägga ut texten live, dock kanske om något helt annat. Ja, vad begär man sig då Martin?

Johnny

Till valta, 28-30 juli. Kanske att professor Hoppe pratar lördag den 29 på KORAKS-konferensen. Det börjar närma sig nu deadline för att kunna köpa biljetter. De kommer inte vara till Saalu så länge till. Så det gäller att passa på nu. Mm, verkligen.

En sak som slår mig när du läser upp de här omvända hypoteserna. Det är ju att de är mycket mer politiskt användbara. Direkt när jag hör dem så får jag såna härliga mustiga idéer om hur man ska kunna använda dem i ett politiskt sammanhang. För att genomdriva olika typer av reformer. Medan den första uppsättningen, den är liksom platt och tråkig och oanvändbar från ett politiskt perspektiv.

Martin

Precis. Men betänk den här omvända till exempel. En part är vinnare och en part är förlorare i varje frivillig transaktion. Det där är ju alltså i princip Marx rakt av. Det där är ju vad vänstern säger om att kapitalismen är våldsam för att den tvingar människor att gå till jobbet för att kunna försörja sig. Det här på något sätt skulle vara något slags förtryck.

Johnny

Så det där är ju ett exempel på ren och skär socialistisk ideologi. Idén om att staten måste vara inblandad för att skydda människor i varje transaktion.

För att så fort det finns en transaktion så finns det en förlorare. Alltså finns det någon som behöver skydd från en starkare tredjepart. Det är intressant att se hur de här livsfarliga etatistiska idéerna kan växa ur väldigt abstrakta ekonomiska principer.

Martin

Ja, de är helt skilda från... Logik. Politik har ingenting med logik att göra. Man kan säga så här, det finns bara ekonomiska medel och politiska medel. Ekonomiska medel är alltid frivilliga. Politiska medel är alltid tvingande. Och vi har just konstaterat att i ett utbyte som inte är frivilligt så finns det alltid en förlorare. Det vill säga, politik gör människor till förlorare.