Transkribering
Linh Dinh: Vietnam har på strax över 15 år anammat västlig kultur
Martin
Linh Dinh. Vietnam har på strax över 15 år anammat västlig kultur med snabbmat, multikulturalism, prideparader och rapmusik. Fortsatt auktoritära staten insett att popkultur och dekadens är dess främsta allierade, ej en fiende. Vietnam är ett väldigt spännande land som har lite av en särställning i Sydostasien.
Man kan säga att Vietnam är det land som har haft mest av en stark integrationsprocess med USA under stordelarna av epoken. Efter att man hade Vietnamkriget och USA var involverade i konflikterna så tog det en motsatt vändning. Sedan har man blivit väldigt influerad av inte minst amerikansk tillverkning.
Boris
Många som är gamla nog minns säkert hur det var i det gamla sovjetblocket och väldigt länge också i Kina, att man slog ner på varje tillstymelse till västlig kultur och västliga idéer och västlig poprock och litteratur och så vidare. Och västerländska ungdomars sätt att leva framförallt, det är för att det alltså också är oförenligt med...
Det är ju det som gör att partiet upprätthåller sin makt, diktaturen. Men den vietnamesiska diktaturen visar ju att den leds av väldigt smarta människor. De har ju insett att den här totala förflaktningen, utlevelsen, rivandet av alla sedliga och kulturella normer och gränser, är alldeles utmärkt. För då har folk fullt upp med annat.
och göra än att ifrågasätta hur landet fungerar och styrs. Så att det är egentligen en ganska sorglig historia. Och den är väl värd att betänka tror jag när man diskuterar vad man ska ta strid för i i Sverige och västvärlden? Att det inte alltid är givet att den, i och för sig är vi alltid för frihet, men det är inte alltid givet att den viktigaste frågan i världen är systembolagets öppettid, eller till exempel.
Martin
Nej, men det finns många exempel från historien om hur användbart den typen av konflikter är. Det är en nyttig del för regimer med den typen av friktion. Som jag har noterat någon gång tidigare i Real i bubbla så finns det två till synes diametralt olika sätt att hantera den här typen av fenomen med till exempel hedonistisk, kommersialistisk eller till exempel översexualiserad kultur.
Två strategier som ser helt motsatta ut men ofta har exakt samma konsekvenser. Antingen så kan man förbjuda alla sådana här saker. Då får man alla möjliga intressanta konflikter kring att till exempel jaga rätt på dem som håller på med sexuell utlevnad. Alla kan vara väldigt neurotiska och nervösa och titta sig över axeln och moralisera över andra människors beteenden.
På det sättet hålls folk väldigt sysselsatta av sexualfientlighet. Eller så kan man påbjuda så kallad sexuell frigjordhet. och säger att det ska vara fritt fram och alla ska testa alla olika spännande, radikala, sexuella idéer. Och på det sättet så kan människor sänka väldigt mycket energi i den typen av experimentella livsstilar och annat.
I båda fallen så blir det en enorm distraktion. Som tjänaretablerade makthavare är det att folk inte till exempel ifrågasätter varför deras liv inte är så bra som de skulle kunna vara, varför det sitter folk i huvudstaden och bestämmer över dem. Utan istället är folk upptagna med de här kulturella distraktionerna.
Boris
Som Lindy noterar så är ju fortfarande... Vietnam är en benhård diktatur alltså. Man fängslar journalister, bloggare och även religiösa. Man har till exempel en stark katolisk tradition i södra delen av landet. Det är därför man uttrycker missagliga åsikter. Men för Guds skull, alla andra former av utlevelse, så länge det inte är den personliga utlevelsen, Det går alldeles utmärkt.
Det är väl värt att notera här också att i det här allmänna neddrivandet så ingår ju också den rent fysiska multikulturalismen att landets gränser är tämligen öppna. Vilket också skapar motsättningar och spänningar och gör folk upptagna med att föredra sin plånbok om inte annat. En annan intressant sak som också delvis tas upp är att det finns en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallade för att det är en del som inte är så kallad
Martin
i den här artikeln är en sorts konvergens mellan Vietnam och USA. Under ytorna här, jag tror inte den nämns i artikeln, men det finns ju en koppling mellan Vietnam och USA som är att Vietnam har investerat väldigt mycket i amerikansk militärteknologi. Alltså att om man har byggt upp sin militär igen så har man gjort det med hjälp av att köpa till exempel stora mängder amerikanska stridsflygplan.
När ett land gör det tenderar det att leda till ganska omfattande ekonomisk integration. Det är en väldigt stor investering och det innebär att man måste köpa en massa andra saker runt de här flygplanen. De är superhögteknologiska och de måste servas. Man måste ha en massa reservdelar, personal som kan sköta dem och så vidare. Plus att man hamnar på USAs radar.
Man blir i ett viktigt land om man köper såna här F-16-planer, vad det nu kan vara för modell. som Vietnam har köpt. Så det är en process som har bidragit till att Vietnam har sugits in, alltså frivilligt kan man säga, har trädit in i USAs innersta krets av länder. Men det finns också en sorts spegelbild av den här trenden.
Och det är inte att USA har blivit influerade av Vietnam nödvändigtvis, men USA har rört sig samtidigt i en mer och mer totalitär och kommunistisk riktning. Så att samtidigt som Vietnam tar över USAs kommersialistiska kultur, så tar USA över Vietnams totalitära kommunistiska politiska stil.
Boris
I kommentarsfältet så fanns det en kommentar till den här utmärkta lilla scen som jag fastnade för, som är väl värd att påminna, som påminner oss om hur snabbt kollapsen kan komma. Det är egentligen en antikommunistisk skribent som skriver, men han uttrycker sin totala beundran för det vietnamesiska folket. Först börjar de skita i fransmännens kolonialstyrkor, även främlingslegionen, vilket inte är lätt vid den tiden på 50-talet.
Sen piskar man upp världens största militärmakt, det kan man faktiskt ge ordre USA. Och man visar liksom en total sammanhållning och enhet i folket och en otrolig disciplin och krigarvilja. Och idag så är allt det där kollapsat. Det kan gå väldigt fort helt enkelt.
Martin
Förlåt, Linh Dinh, det låter som ett vietnamesiskt namn eventuellt.
Boris
Ja, han är vietnamese och han alltså, jag blev så glad när han dök upp här som jag sa för att jag hade Han hade förlorat honom ur siktet. Han var en återkommande skribent på Counterpunch. Och skrev väldigt mycket. Alltså människor som brukar resa runt och skriva väldigt mycket. Och han gjorde en lång serie artiklar om det fortgående förfallet i USA. Alltså just, han reste runt och fotade och skrev om och analyserade väldigt bra de här områdena som faktiskt gav Donald Trump segern i presidentvalet.
Och har skrivit väldigt bra om Syrien också, precis innan det brakade loss. Så att, den skriberen till jag gillar för att han verkligen har en... Han är ju författare och han skriver väldigt säkert, plus att han är väldigt analytisk och personlig. Väl värd att läsa.