Button-svg Transkribering

De kulturella effekterna av Trumps valseger

Martin

Den fjärde saken som jag gärna skulle uppmärksamma i vår första eftervalsanalys. Det är det skäl som jag har angett till att jag ändå har varit positiv till en Trump-seger och hoppats väldigt mycket på det. Nämligen de kulturella effekter som det kan tänkas få. Trump har ju entydigt tagit ställning mot politiskt korrekthet.

Han har ställt sig upp och sagt precis vad han vill. Om någon haft någon synpunkt på det och tyckte att han har sagt något som är tabu så har han bara vifflat bort det. Gott emot, tack! Och gjort väldigt tydligt. Han anser att man får vara rak i ryggen och säga precis vad man vill. Man behöver inte bry sig om såna här konventionella normer. För P.K. vad man får säga och inte får säga och sånt där.

Och om vi har tur så kan han sätta ett mönster. Så kan folk se honom som ett föredöme och säga att om Donald Trump kunde skita i P.K. Då kan jag också skita i P.K. Och på det sättet så är jag inte säker på att det blir så. Men det skulle kunna bli så. Om inte ett dråpslag så åtminstone en rejäl motgång för politisk korrekthet i allmänhet, åsiktskorridorer, konsensus, kultur, många sådana saker som begränsar folks tänkande.

Boris

Ja det är ju den här att röra om i grytan effekten och alltså ju mer Trump är Trump och inte anpassar sig desto bättre för utveckling och allmän debatt. Ju mer vi rör om i grytan desto bättre för utveckling.

Martin

desto smakligare blir den. Företagare är att vara säljare, att ha den typen av stil och attityd och insikter.

Och också vad det gäller rikedom. Donald Trump är en rikjävel, vilja där, som lever som vilja där. Donald Trump bor i en lägenhet i en skyskrapa som han själv har byggt. Och hans lägenhet är full av guld, allting är guldplätterat på insidan, grekiska kolumn. Det ser för jävligt ut. Som man tänker sig att det såg ut hemma hos Saddam Hussein eller sånt där. Men det är ändå, jag tror det är någonting som många amerikaner kan relatera till.

Det är ofta det där som man drömmer om när man är nyrik. Man blir miljardär och inte kommer från en gammal familj som har normer om att man inte ska hålla på och vara prålig och sånt där. Och det tror jag kommer att inspirera många amerikaner, inte minst. Att våga satsa på entreprenörskap, inte skämmas för att säga att jag vill bli rik. Tack! Och inte skämmas för att man är rik. Jag tror att många som redan är rika också kommer gaska upp sig lite grann. Och inte hela tiden bara fega och be om ursäkt för att de har pengar och ge bort alla pengar och sånt där.

Boris

Men då är det ju jätteviktigt, jätte jätteviktigt att fundera på det här också. Signalverkan av de man tillsätter i sin nya administration är ju extremt viktig. Han har pratat om att han då kommer att visa sin företagarvänlighet och hur viktigt han ser det med entreprenörskap. Genom att rekrytera de bästa hjärnorna ur den amerikanska företagar- och entreprenörskåren.

Det vore förnämligt för då får vi en praktisk, då visar han det praktiskt att affärsmän är bra på att ta hand om och få saker gjorda. Men om det är så som det nu redan bör verka. att han ska rekrytera de här gamla halvdöda uvarna ur politiken som Gingrich och Christie och Rudy Giuliani ska släppas ur sitt mausoleum också.

Då är det ju rakt motsatt signal. Men jag skulle också vilja backa till vad du sa om den politiska korrektheten för det finns ju en faktor till där som gör tror jag att Luften kommer faktiskt att gå ur hela identitets- och rasrörelsen av ett enda skäl. Under Obama-åren så har den kunnat få mer blod, mer must och mer fart.

Det har funnits en administration som man kan rikta konkreta krav mot. Ge oss detta, ge oss detta, ge oss detta. Vi är säkert övertygta, men man har en administration som överhuvudtaget inte förstår resonemanget och tycker att det är totalt nys. Då har spelplanen förändrats. Då måste man börja om från början. Och det orkar inte de här rörelserna. Så jag tror vi kommer att se luften gå ur dem.

Martin

Det var en väldigt intressant spaning tycker jag. Den konventionella visdomen här är att Trump är en del av en sekvens av händelser som började långt mycket tidigare, framförallt i Europa. I Sverige har vi sett Sverigedemokraterna som har haft väldigt stora framgångar. Brexit var en vattendelare i somras när britterna röstade för att gå ur EU. Nu händer Trump i USA så det är många som tror att det här kommer ge ännu mer.

eld åt de här rörelserna i Europa. Det ökar sannolikheten för att Marine Le Pen blir president i Frankrike nästa år till exempel. Eller att Norbert Hofer blir president i Österrike med presidentval i vinter. Och flera sådana här saker som finns på radarn. Men det var en intressant spaning från din sida Boris, det är tänkvärt.

Och andra saker i kulturen som jag tror kan vara värda att titta på. Maskulinitet, manlighet, det är ett värde som har varit otroligt nedsatt, otroligt spottat på i många årtionden nu. För att den moderna formen av feminism har varit så otroligt framgångsrik och nu är hegemonisk i alla läger. Donald Trump har blivit en sorts ikon för manlighet.

Rätt eller orätt så är det så. Jag tror att många kommer att inspireras. av hans personliga stil och hans maskulinitet, hans sätt att vara aggressiv, hans sätt att vara dominant. Han kommer bli ondviken, så kommer han bli en förebild, inte minst för många unga amerikaner som växer upp nu. Så jag tror att många unga män i USA kommer att våga vara män på ett annat sätt än vad de har vågat hittills, för att det har varit så skambelagt. Nu kan man alltid tänka på Trump och peka på Trump och säga att han är en hel kar. Då kan jag också vara en helkar.

Boris

Ja, definitivt. Och samtidigt ska vi inte glömma bort att utanför, det är ungefär som i Sverige, utanför de stora städerna så är män män i USA. Och det är snarare så att de kommer känna att nu sitter en som är mycket mera som vi i Vita huset. Jag tror det är ett jätteviktigt signal till de här som du är inne på.

Faktiskt vacklande och förvirrade. Det är ofta unga människor när de växer upp att vad ska jag förhålla mig till? Ska jag gå omkring i rosa kläder och dansa ballet fast jag är man? Eller ska jag göra något annat? Jag tror det kommer att ha en kulturell påverkan framförallt i storstadsområdena.

Martin

Det tror jag också. Donald Trump står ju för en sorts manlighet som kanske inte är precis samma sak som hålls vid liv på landsbygden. Men Donald Trump är inte en... Han är inte den här Hollywood-arketypiska strong silent type. Han är inte Clint Eastwood. Donald Trump är väldigt känslomässig. Han har väldigt mycket starka känslor och han bär sina känslor på utsidan.

Man kan alltid se på honom direkt vad han känner inför någonting. Han bryr sig inte alls om att dölja det. Vilket man på sätt och vis kan säga är motsatsen till ett av de klassiska manliga idealen, nämligen cool.

Boris

Ja, fast där finns det i den amerikanska kulturen flera manliga arketyper. Du har ju Clint Eastwood, John Wayne och mig. Och sen har det ju två andra extremt starkt förankrade folkliga manliga förebilder. Och jag har egentligen alltid varit förvånad över att, och de lyckas faktiskt Donald Trump förena i en.

Och det är för att de förenas ofta i praktiken. Och det är förvånande att det är ingen lagt märke till detta. Det är för att en av de manliga förebilderna, det är ju alltså, låt oss inte säga affärsmannen, utan nasaren. Alltså han som åker runt och kränger. Det kan vara biblar eller han som står och säljer bilar och så vidare. Trump är ju en sådan som har jobbat sig upp. Han är den typiska nasan.

Den du liksom chakrar med när du ska byta in din gamla bil och och när du åker därifrån kanske upptäcker att du fått en äldre bil fastän du fattade. Och så är han också, han har enormt mycket drag av en amerikansk frikyrkopredikant över sig. Ibland kan man vara både fri kyrkopredikant och en bra bilförsäljare. I en och samma person dessutom. Så att han är faktiskt den typiska amerikanska mannen på flera sätt. Och det är egentligen inte på gott och ont, det är bara på gott.

Martin

I min värld så är det väldigt tänkvärtigt att säga de här olika vanliga rollerna. En tanke som har slagit mig är att Donald Trump också har många kvinnliga egenskaper. Det kan hända att jag trampar i klaveret nu.

Boris

Han är noga med håret.

Martin

Han är väldigt noga med håret. Han bryr sig jättemycket om hur han ser ut. Han tänker mycket på det, håller på mycket med det med yta, estetik och sådana saker. Han är en showman, va? Det är också en del av att vara nasare, att man tänker på sånt. Men det är också något som vi associerar med kvinnlighet. En annan sak är till exempel att han bryr sig väldigt, väldigt mycket om vad andra människor tycker om honom. Vad andra människor säger om honom.

Och det är någonting som, vad traditionellt sett, så ska en man, oavsett om man är Clint Eastwood, eller om man är en nasare, eller om man är en frikyrkopredikant, så ska man vara cool och man ska inte bry sig så jättemycket om vad andra säger. Men Donald Trump, han är inte sån. Han bryr sig enormt mycket. Och även om det är oviktiga personer som säger saker om honom, så reagerar han ibland med enorm kraft. Och han har en sorts hämndlystenhet.

En långsintet om hämndlystenhet. Ni får ursäkta mig nu, är ni damer som lyssnar, men det här är typiska kvinnliga egenskaper. Och det där tror jag är intressant. Jag tror att det är så som vi har pratat lite grann i Radio Bubbla om tidigare. Det är också en klisché i mainstreamkulturen. Vi menar någonting annat nu vi säger det, men en riktig maskulinitet, en genuin maskulinitet, den är också präglad av att, i mainstreamkultur kan man säga så här att...

En riktig man har kontakt med sina kvinnliga sidor. En komplett människa, en komplett man har också de här femenina aspekterna. Och det här är något som jag tycker är väldigt intressant med Donald Trump. Att han är så maskulin och samtidigt så är han väldigt femenin. Och jag tror att det här kommer ha betydelse. Att världens mäktigaste person har en betydligt mer intressant personlighet än var till exempel Barack Obama, George Bush eller Bill Clinton. Undertextning.nu

Boris

Fan vad intressant och kloka saker du säger idag. Men det där med kvinnligheten är hyperintressant. Jag tror att det du pekar på är ett drag som faktiskt har en materiell grund kan man säga. Det här kvinnliga draget. Jag tror det finns på riktigt. Och det beror på att kvinnor är, på ett sätt har vi den så kallade vänster- och feministnärhet.

Att kvinnor arbetar väldigt hårt och... är inte alltid sedda för detta. De blir förbisprungna och inte sedda av mera korkade män. Livet är ju lite orättvist. Och det där skapar ju givetvis en jävla hämndlyssnad. Även både kort och långsiktigt. En ovilja att tåla oförrätter.

Och jag tycker att det är ett alldeles utmärkt drag om man inte respekteras för det man säger och gör och för vad man arbetar hårt. Då vill man ju inte bara, inte kanske fysiskt, men på andra sätt nita folk. Och det här draget tycker jag är bra, men har det också. Alltså att de står upp för det de gör och uträttar och inte uthärdar dumheter.

Det är för det är han inte gör när han blir förbannad. Han orkar inte med att folk... Hårt sliten man, arbetat för mycket, han orkade inte med att folk säger korkade saker. Så att fler män borde ta till sig det kvinnliga draget, fick vi med drag i debatten.

Martin

Jag kan nämna några saker till som jag tror kommer att märkas kulturellt. Kör på, kör på, det är så givande. En sak är att Donald Trump är en nykterist. Han har enligt uppgift aldrig druckit en droppe alkohol i hela sitt liv. Han är känd som en ren levnadsperson. Som har basilskräck och är väldigt noga med vad han äter och inga droger och allt sånt där.

Och det tror jag också är någonting som kommer att få fäste i kulturen. Obama är ju en stor öldrickare, en stor ölentusiast. Blir gärna fotograferad med stora ölsejlar och sånt där. Och bjuder in andra toppledare över en stor glas öl och sånt där. George Bush, George W. Bush var naturligtvis annorlunda. Han var en nykter alkoholist. Men just Donald Trump som en livslång rendlevnadsmänniska tror jag kommer bli en förebild.

Jag tror att vi kommer få se en hel del unga män, unga kvinnor i USA och på andra ställen som säger att jag behöver inte heller hålla på och dricka och bli full och ha det som en del av min identitet och mitt sociala beteende. Att dricka alkohol hela tiden. Det kommer bli mindre drickande och mer av nykterism och rendlevnad.

Boris

Det undrar jag i och för sig. Jag har ändå läst på och följt Trump en del, inte bara nu de senaste åren. Jag har varit alldeles perplex när, om det var du som droppade i förra sändningen, att han är nykterist. Det har varit det hela sitt liv. Jag har ju alltid, och jag tror det gäller jättemånga människor att de har varit lika perplexa som jag, att jag har alltid föreställt mig honom som killen som kommer hem efter 18 timmars arbetsdag.

Han håller på att säga fruga står med toffen och sätter sig i fåtöljen och häller upp en rejäl bourbon och sitter och sippar på den. Jag tror det är jättemånga som har den bilden av att, inte så att han krökar hårt, men att han inte är den som spottar i glaset. Han är nog kommit ut med det här riktigt, som i sin image, som att jag dricker inte sprit.

Martin

Nej, han pratar aldrig om det. Han gör inte alls en poäng av det. Det är väldigt smart. Han skulle förlora på det politiskt, anseende. På grund av alkoholnormen, som vi pratade om för några sändningar sen. Det är smart av Obama. Jag tror inte att Obama är så förtjust i öl. Men han vet att det är väldigt smart att han ser folklig ut när han dricker öl. Donald Trump vet också det här, så därför trycker han inte på det. Men jag tror att andra kommer att prata om det och snabba upp det.

Textning.nu Och om man har kanske tidigare känt sig lite töntig för att man vill avstå från alkohol så kommer man nu kunna se till Donald Trump och säga att han kunde bli miljardär och president utan att dricka alkohol. Då kan nog jag göra det som jag vill göra utan att dricka. En sista sån här kulturell sak som jag hoppas lite på för egen del faktiskt, det är att 80-talet och 90-talet kommer att komma tillbaka med full kraft i kulturen.

Det går ju lite vågor på de kulturella estetiska influenser och vi pratar ibland om årtionden och de kommer tillbaks, de går i cykler. Vi har sett en revival för 80-tals och 90-tals estetik under de senaste åren och det här tror jag blir en av de största revolutionerna som vi har sett på 80-talet. Det här blir det sista som gör att fördämningen av brister och hela världen går all in och förstår det som har varit uppenbart för många av oss länge, nämligen att 1990-talet är en estetiskt höjdpunkt som vi måste värna och försöka återvända till.

Boris

Jag blir alldeles förklarad. Vad är det du längtar efter från 90-talet i kulturellt hänseende?

Martin

Titta bara på lite filmer som gjordes på 90-talet eller tv-serier. Kolla vad snyggt allting är. Sen dess har det bara blivit så infantiliserat, könlöst och menlöst. Sista gången som vi såg riktig tilltalande estetik var första halvan av 90-talet.

Ikoner. Ikoner för hur det var. Tidsandan, estetiken, ekonomiska utvecklingar under 80- och 90-talet. Så gör det att han kommer föra med sig en enorm retro 80- och 90-talsvåg.

Boris

Jag kan ju stödja dig. Jag gillar inte det där riktigt. Men jag tror att jag kan bilda en front där om vi gör så här att vi inte definierar århundrade. För jag vill ju tillbaka till 1890-talet. Det var tider.

Martin

Jag skulle också gärna gå tillbaka till 1890-talet, men jag tror att det här har att göra med när vi är födda delvis. Jag är född under 1980-talets första självmående år. Så 90-talet var det som jag växte upp med och det är därför jag personligen tycker att det är estetiskt tilltalande. Men du Anders-Idan, du har kära minnen av 1690-talet som säkert ligger dig varmt om hjärtat. Men tyvärr så tror jag att det är fler som delar min estetiska intuition av rent biologiska skäl än din.

Boris

Ja, samtidigt så ska jag slå an en seriös ton där så tror jag att det vore väldigt bra med ett tilltal. Så tänktes det underbart om det inte fanns något allmänt kulturellt genomslag och någon tidsanda, någon trend eller estetiken. Utan att vi hade ett virvar av olika riktningar som utgick från vad som faktiskt... att kulturen faktiskt var ett utsprång av de enskilda individernas förfinade... förfinade smak och kunskaper när det gäller kultur. Då skulle vi få ett samlat kulturliv som var väldigt spännande och givande.

Martin

Det du sa nu var en så avancerad och främmande tanke att jag nästan inte ens hängde med. Kan du förklara lite närmare?

Boris

Jo, alltså det blir ju ofta så här att när man diskuterar estetik, kultur och sådana saker Då pekar folk ofta på en period. Det är ganska som det gjorde under 1990-talet. Det där var grejer alltså. Målen kommer tillbaka, eller målen står igenom i framtiden. Och det där blir alltid ett uttryck för att människor anpassar sig till någonting.

Det är för att väldigt många inte har någon egen, faktiskt, drastiskt uttryck, ingen som helst egen jävla smak när det gäller, vad det säger, kultur, musik, litteratur eller någonting, eller arkitektur. Och då anpassar man sig till en rådande strömning i tiden, som då uppstår därför att den uttrycker någonting i tiden. Men som också utformats så att den gör att många kan anpassa sig till den och känna gemenskap.

Och jag ser framför mig att vi får det rika kulturlivet först när alla människor har en egen, faktiskt drastiskt uttryckt, förfinad smak som bygger på egna böjelser i tressen av kunskaper och plats i livet. Då får vi ett rikt och myllrande kulturliv. Jag är lite allergisk mot det här med mig. När folk går ut i Stockholm och pekar på en sorts hus och säger att det där är jättefult och så pekar de på ett annat sorts hus och säger att det där borde det se ut istället.

Martin

Det låter aningen utopiskt tycker jag. Tänkvärt men lite utopiskt kanske. Som jag tänker på det så finns det till att börja med inget nytt under solen. Och för andra så går allting i cykler. Men en sak som jag tyckte var väldigt intressant, väldigt anekdotiskt och parantetiskt. Jag kommer ju från IT-branschen. Och vid någon tidpunkt så har vi reflekterat lite över den estetik som it startups har använt de senaste 15 åren för att marknadsföra sig och sånt där.

Och någon påpekade för mig någonting som var helt förbluffad vid det tillfället. Nämligen att den estetik, den distinkta estetiken i termer av grafik, hur man presenterar saker på hemsidor och så vidare som används nu, är näst intill identisk med den estetik som datorföretag och andra datorföretag använde på 50-talet. Så jag satt och kollade igenom ett arkiv med broschyrer från datorföretag på 50-talet.

Då säljer de liksom stordatorer och sånt där. Så det är väldigt annorlunda produkter. Men om du tittar på färger, typ, snitt, layout, sådana här saker, så skulle vem som helst ha kunnat... Någon skulle kunna ha lurat mig. Att det där är moderna broschyrer. Jag trodde det först när jag började titta på det. Att någon hade gjort liksom moderna 2000-tals pastischer på stordatorbroschyrer.

Men det är exakt samma estetik som har kommit tillbaka. För att cykeln har liksom gått 60 år och gått full circle. Så jag tänker bara att det där är oundvikligt. Och att vi alltid kommer, åtminstone i den här moderna epoken, kommer leva i de här estetiska cyklerna. Och sen tror jag bara att den cykel som börjar nu, när 90-talet kommer i fokus, kommer påskyndas väldigt mycket av Donald Trump.

Boris

Jag tror att du har rätt. så länge som vi inte har samhällen bestående av fria individer. Och det kan ju låta lite utopiskt för vissa. Men målet tycker jag är att bryta den här cykliska sakan. Därför att cykler på alla områden, var den gäller, är ju faktiskt bara en funktion av och ett uttryck för att människor går i flock och inte är fria individer. Det är bara i bubblan man kan börja med en eftervalsanalys av Trump. Och sluta här.