Martin

Boris Benelish, optimistiska statistikrabblandet från Norberg och Rosling, ohistoriskt och stalinistiskt-rationalistiskt, en pessimistisk livssyn mer förnuftig. Det här Boris, det här är din senaste krönika på Frihetligt. Och de är alltid väldigt intressanta. Just den här gjorde mig särskilt glad. För du skriver här om ett fenomen som jag ofta går runt och retar mig på.

Jag knyter den även i fickan och tänker, fan vad idioterna. Och jag brukar ju undgöra mig över Hans Rosling ganska ofta och över jag Norberg ibland i Radio Bubbla. Jag blev väldigt, väldigt glad att du skrev den här krönikan. Och att du håller inte tillbaks här, utan du ger väldigt tydligt svar på tal, tycker jag, till Norberg, Rosling och naturligtvis många andra.

Som ständigt påpekar, framförallt som en reaktion på när man pratar om saker som kunde vara bättre i världen. Så kommer de här... De här typerna och säger att stopp och belägg. Världen har aldrig varit bättre än nu. Vi befinner oss nära nog i paradiset. Allting blir bättre hela tiden. Sluta bry dig nu om de där sakerna som kanske är lite dåliga. Ni ser inte helheten. Lyft blicken nu och se att nästan allting blir bättre i världen. Men även om det kanske kan kännas bra för vissa människor att tänka på det här sättet. Tack till elever och personal vid arbetet med det här programmet. så är det knappast särskilt rationellt, inte satt?

Boris

Nej, alltså dels så har jag oerhört svårt att förstå vem den här uppmuntrade informationen ska lämnas till. Därför att alla de människor som fortfarande, och det är jävligt många här i världen, som inte har det speciellt bra, lever på en dollar om dagen och ska föda sin familj. Så det blir bara en statistisk knick så att du får veta att du har två dollar.

Det fattas fortfarande väldigt mycket. Så jag ser det här mer som en slags mantra man upprepar för oss i Västerlandet, så att vi ska acceptera tillståndet i världen. Och det viktiga som jag tänkte komma in på i kommande texter, det är ju Alltid med resten av magen glömste bort att utvecklingen idag i världen drivs av väldigt många svågerkapitalistiska stora stater som genomför sin globalisering.

Och om man säger att vi har aldrig haft det bättre och vi lever i en gyllen ålder, då innebär det för mig också en acceptans av de stater som driver utvecklingen i världen idag. Och att det här är ändå på något sätt det bästa vi kan få. Och för mig är det också att det är oerhört viktigt att se att vad är det vi förlorar idag i den här utvecklingen?

Och vad är det vi har förlorat tidigare? Det finns en slags försök att förtrolla oss här, att se inte bakåt vad vi och ni och du har förlorat. Det rakt motsatta förhållningssättet vi har haft i väldigt många samtal här i programmet, att det är faktiskt rationellt och klokt och framstegsvänligt att ibland titta tillbaka på hur Europa skulle kunna se ut om inte de absoluta staterna hade trätt fram och skapat en alldeles speciell utveckling.

Jag tror att det finns... Jag har väldigt mycket att diskutera framöver och här går en av de viktiga politiska skiljelinjerna mellan. För mig har det som kallas för nyliberalism gått in i en slags evangeliskt halleluja. ropande till utvecklingen. Bara folk får en dollar mer någonstans i världen så är det bra.

Martin

Det finns, jag tror också att det här är en väldigt viktig diskussion. Och det är intressant att konfliktlinjer letar sig in ganska nära in på, för vår del. För en sån som John Norberg, han är ju på ett sätt, Det finns en ganska nära historisk koppling mellan nyliberaler som Jan Norberg och ett libertarianskt projekt som bubblas, som är startat i samma land som Jan Norberg var aktiv i.

Och ändå så finns det de här stora skillnaderna och ibland så känns det som att det är en avgrundslik klyfta mellan hur sådana som han tänker och hur sådana som vi tänker. Och det är en av orsakerna till att jag tycker att det här är så intressant. Jag tycker att det finns en stor hål i det här resonemanget. Åtminstone en märklig...

Aspekt av deras resonemang som jag uppfattar som att det hänger inte ihop. Det ena hänger inte ihop med det andra. De pratar om flera olika saker och de pratar om dem i samma sammanhang som om de hade med varandra att göra. Men det finns egentligen inga kopplingar alls. De här diskussionerna tar sig ofta ursprunglig diskussioner om till exempel högerpopulister.

och olika typer av konservativa krafter som säger att olika aspekter av samhället har blivit sämre. Och man hör till exempel, det finns en framväxande nationalism där man säger att våra traditionella kulturer i väst är på väg att försvinna, vi känner inte igen våra länder, såna här saker. Då kommer Johan Norberg eller Hans Rosling som gubben i lådan och säger att i Afrika, där lever de på två dollar om dagen istället för en dollar om dagen.

I Kina, där har de mobiltelefoner nu, det hade de inte för tio år sedan. Det börjar med att de har ingenting med varandra att göra. Det är ingen som helst tröst för en människa som bor i ett samhälle som upplever att deras kultur håller på att kollapsa. Möjligheter som de hade för tio år sedan eller tjugo år sedan finns inte kvar för dem. Och saker är på väg att bli sämre. Det är ingen som helst tröst och har ingen som helst relevans för dem.

Att någon på andra sidan världen har fått en dollar mer att leva på. Jag tycker det är väldigt spännande att man har den här totala disconnekten mellan diskurserna. Och det ifrågasätts inte så ofta. Och jag tycker man ska skrapa upp på ytan och fundera på vad är det för filosofisk premiss som ligger bakom att man kan koppla ihop de här två helt orelaterade fenomenen?

Boris

Exakt. Och dessutom så skrapar man ett varv till så tror jag man ska ställa sig följande fråga. Okej, det kan vara så att jättemånga afrikanska familjer har fått en dollar mer än dagen att leva på. Och att de kanske har en mobiltelefon också. Men hur många, då ska vi också komma ihåg att i vissa fall så tror jag man kan peka på, till exempel i Afrika, att samhällen, byar, samfälligheter som faktiskt varit självförsörjande, inte längre är självförsörjande.

De har förlorat sin åkermark, de har förlorat sina jätter, allt har blivit en sojabönsodling. Och det har lett till den ekonomiska utvecklingen som de har råd att ha en mobiltelefon ungefär. Det är för att den tekniska utvecklingen har lett dit hem. Men de kanske har förlorat vad som faktiskt var deras privata egendom i den här så kallade utvecklingen. Jag håller inte ens för givet att folk i tredje världen har fått bättre bara för att stammälsten har kunnat få ett kylskåp.

Martin

Ja, man skulle kunna jämföra med någonting kanske, men utan att väckla in oss allt för mycket i det här så tror jag att det som jag läser ut, inte minst från den här typen av Rosling-Nobelreferendemang, är ett stort förakt för människor, ett stort förakt för individer, en likgiltighet inför individer.

Därför att det enda sättet som jag kan göra reda på deras resonemang Det är med en sån här oerhört kylig, utilitaristisk princip Att människor i sig själva är obetydliga Och en persons erfarenheter och upplevelser och preferenser och rättigheter Kan invalideras fullständigt av en annan helt orelaterad människa på andra sidan jorden Så att det går dåligt för den människa här Det här är en av flera videor som jag har gjort på min kanal Jag hoppas att ni har lyssnat med den här videon Och att ni har lyssnat med att göra det här Tack för mig, och tack för att ni har tittat på den här videon Och tack för att ni har tittat på den här videon spelar ingen roll för att den andra människan på den andra kontinenten fick ett kylskåp.

Ja. Och det det egentligen avslöjar är en extrem avsaknad av respekt för individer och deras rättigheter. Och det här är ett typ av tänkande som man känner igen från andra sammanhang. Och därför tycker jag det är så intressant Boris att du gör en direkt parallell mellan Hans Rosling och Josef Stalin i din text. Jo men det är ju så.

Boris

Det är ett stalinistiskt tänkande va?

Martin

Visst, visst, ni gör det lite annorlunda poäng, men...

Boris

Jag tycker nog det är samma poäng helt enkelt. I vissa former av vänstertänkande så är det så att det är fullt... Det spelar ingen roll att en del människor lider och att en del människor dör till och med. Om det ingår i någon slags... Om man kan peka på, som du är inne på, om du kan peka på någonting helt annat. Nej men okej, det dog 6 miljoner bönder bort till Ukraina. Så, what? Det ingår i en politik som innebär att vi har kunnat bygga en jävla massa traktorfabriker bortom Ural.

Alltså på det hela stora så är utvecklingen god. Det har varit en extremt utilitaristisk syn på människan och tillvaron. Som drabbar väldigt många alltså. Och det är bara man flyter ovanpå som Hans Rosling och åker runt och kan mysa med sådana som behörig och andra. Så man kan ha det här perspektivet på världen och livet och döden att allting rör sig ändå framåt. Oavsett hur många som framstegets hjul krossar. Ja,

Martin

och även om man skulle ge Rosling, Nobel och så vidare att vissa av de här positiva utvecklingarna som de pratar om är viktigare. än andra saker som händer närmare hemmaplan till exempel. Så är det ändå en... Det finns fortfarande ingen koppling mellan de här sakerna och det är någonting som inte är helt uttalat men i debatten så ställs de alltid emot varandra.

Och även om det inte alltid sägs rakt ut så är det enda sättet att göra reda av den här diskussionen. Varför pratar man så mycket om... Att det blir mer kylskåp och mobiltelefoner i Kina och en dollar extra i Afrika. Jag ser fram emot, Boris, mot de framkommande delarna av din serie Till pessimismens lov. För den här heter Till pessimismens lov del 1, vilket gör att jag förutsätter att det kommer minst en del till.

Stämmer det? Ja, det kommer två till. Ännu bättre. Det är väl helt fantastiskt. Vi kan spara lite reflektioner tills dess. Vi har också en del grejer som jag gärna säger om det här ytterligare. Jag skulle vilja göra en liknelse eller två, men vi ska spara det till en framtida sändning.